Det finns mycket som tyder på att Vardias skadeprocent borde kunna utvecklas gynnsamt under Q2 2015. Jämförelsebolagens skadeprocent har generellt sett sjunkit jämfört med Q2 2015 och Vardia har historiskt haft en bättre utveckling av skadeprocenten än sina peers om man jämför med motsvarande kvartal ett år bakåt i tiden.
Semestertider
Det är semestertider. Det är skönt att koppla bort aktievärlden ett tag och som värdeinvesterare är det fullt möjligt att göra. Jag behöver inte bevaka börsen varje dag eller ens varje vecka. Det finns fullt av kompetenta och hårt arbetande människor där ute som jobbar för att mina innehav ska bli lite mer värda i morgon än vad de är idag samtidigt som jag kan bada, åka karusell eller varför inte ta en promenad i regnet.
Jag har även passat på att lyssna på en del poddar, många har varit gästade av olika nuvarande eller före detta fondförvaltare. Det är fascinerande och ger en del intressanta inblickar för en privatinvesterare. En gemensam nämnare för alla fondförvaltare är till exempel att de tycker det är otroligt intressant att veta hur börsen i USA stänger. Alla förvaltare har naturligtvis också åsikter om det det mesta (jag själv skulle vara otroligt trist att ha med i en podd då jag helt saknar åsikter om dollarutvecklingen, Kinas konsumtion eller verkstadskonjunkturen). Man förstår att det är skarpa personer som det handlar om men att de i sina fonder sitter fast i system som innebär att de jobbar i motvind och i uppförsbacke. På grund av regler och strukturer måste förvaltningen ske på ett visst sätt.
Allt detta kan vi privatinvesterare strunta i. Vi måste inte ha koll på börsstängningen i USA utan kan lägga vår tid och energi på något viktigare. Vi måste inte investera max X procent i “finansbolag” eller ligga fullinvesterade hela tiden. Vi måste inte styras av kapitalflöden in i vår fond utan vi kan själva styra. Det leder till att vi kan köpa bolag med låg likviditet eftersom vi aldrig tvingas sälja innehav, utan vi säljer för att vi vill – inte för att vi måste. Vi måste inte köpa bolag noterade på Large cap utan vi kan snegla på både Mid cap och Small cap och andra listor med för den delen. Vi har så många fördelar att det nästan inte är klokt. Det ska man inte glömma när man hör någon påstå att indexfonder är geniala för att de slår många aktivt förvaltade fonder. Detta raljerade jag kring tidigare också i ett inlägg så jag stoppar här.
Det som sades i en av poddarna, Börspodden avsnitt 98 med Anette Dahlberg som förvaltar AP7, tyckte jag var intressant. Anette pratade om innehav som har gått dåligt och hur det lätt kan gå över till att man hoppas att något bra ska hända istället för att se rent objektivt på utvecklingen och göra en bedömning baserat på fakta. Det för oss över till vad detta inlägg skulle handla om och vad ingressen hintar om. Vardia har inte utvecklats särskilt bra sedan jag började skriva om dem för ett drygt år sedan. Detta inlägg ska därför ge en bild av hur skadeprocenten har utvecklats för några delar av nordiska försäkringsbolag som liknar Vardia, för att ge lite kött på benen inför Vardias Q2-rapport den 11 augusti. Tesen i Vardia är att skadeprocenten ska sjunka, men är det bara en förhoppning eller är det troligt och baserat på fakta?
Skadeprocenten är en hörnsten i försäkringsbolag
En av hörnstenarna i försäkringsbolag är skadeprocenten. Se detta inlägg om du inte har stenkoll på vad det innebär. I princip är det kostnader för skador i förhållande till premieintäkter och ju lägre kvot, desto lönsammare försäkringar. Tal under 100 betyder att intäkterna är högre än kostnaderna.
En hörnsten i Vardia är att skadeprocenten ska sjunka. Skadeprocenten bör minska i takt med att Vardias kundportfölj mognar eftersom nya kunder har högre skadeprocent av några olika skäl. De flesta skadorna inom privatförsäkring anmäls de första månaderna efter en försäkring har tecknats. Dessutom leder prishöjningar efter hand till en sjunkande skadeprocent. Så borde det i alla fall vara. Hur har det då sett ut?
Jag har jämfört skadeprocenten Q2 2015 mot Q2 2014 för några av Vardias peers. Orsaken till att jag har jämfört Q2 mot Q2 förra året är för att försäkringsbranschen är cyklisk i skadeutvecklingen. På sommaren kör folk mycket bil, semestrar och skadar sig. Prylar går sönder av åskan. På hösten regnar det och blåser. På vintern är det kallt och mörkt. Saker fryser sönder, brinner upp och folk kör för fort på halt underlag. När våren kommer blir det översvämningar och egendom skadas. Så där går det runt. Alltid är det något, men det är alltid olika orsaker och det kan svänga kraftigt från år till år beroende på väder och vind eller bara beroende på slumpen.
Variationerna kan vara stora mellan enskilda kvartal. Det såg man inte minst i Vardias Q4 där skadeprocenten steg till höga 108 (brutto). Ett annat exempel på hur det kan svänga är Tryg Corporate som de senaste elva kvartalen har haft en skadeprocent på 78 i snitt men som under Q2 2015 fick en skadeprocent på 170!
De peers som jag har jämfört med är Tryg och Gjensidige (övriga bolag är antingen för olika Vardia eller rapporterar inte skadeprocent nedbrutet på tillräckligt detaljerad nivå). Jag har jämfört dels med hela bolagen och dels med deras segment, där några påminner mer om Vardia än andra. Vardia säljer försäkringar till privatpersoner och små företag vilket innebär att de bästa jämförelseobjekten är privatdelarna av Tryg och Gjensidige. Dessa är fetmarkerade i tabellen nedan. Vardias kundportfölj är en blandning av Norge, Sverige och Danmark, på en höft med fördelningen 60 % Norge, 40 % Sverige och en i praktiken försumbar del Danmark.
Tabellen nedan visar ändringen i skadeprocent (i procentenheter) mellan Q2 2014 och Q2 2015. Ju större negativ förändring, desto bättre.
| Differens YoY (procentenheter) | Q2 2015 |
| Tryg | +14,1 |
| Tryg Sweden (SE) | -8,2 |
| Tryg private (DK/NO) | -5,7 |
| Tryg commercial (DK/NO) | -16,4 |
| Tryg corporate (DK/NO/SE) | +97,2 |
| Gjensidige | -1,9 |
| Gjensidige general insurance private (NO) | -4,9 |
| Gjensidige insurance commercial (NO/SE) | -5,5 |
| Gjensidige general insurance Nordic (SE/DK) | +5,0 |
| Vardia (NO/SE) | |
| Median | -4,9 |
| Median “bästa peers” | -5,3 |
Tryg corporate sticker ut med ett katastrofalt kvartal. Övriga segment har generellt sett uppvisat en sjunkande skadeprocent. Medianen bland Vardias fyra “bästa peers” är en förbättring med 5,3 procentenheter. I medeltal var förbättringen bland dessa fyra 3,5 procentenheter. Även om man väger in Trygs och Gjensidiges företagsdelar har utvecklingen generellt sett varit positiv, bortsett från Trygs katastrofala skadeprocent (brutto, som efter återförsäkring [alltså netto] faktiskt blev så låg som 79).
Det bör noteras att utvecklingen i Norge har varit bra för både Tryg och Gjensidige medan utvecklingen i Sverige har sett olika ut för Tryg och Gjensidige. “Tryg Sweden” är gamla Moderna försäkringar och detta är troligen ett mycket bra jämförelseobjekt för Vardias svenska delar, eftersom Vardia är uppbyggt av folk från Moderna försäkringar. Moderna försäkringar, alltså Tryg Sweden, fick en skadeprocent på låga 61 under Q2 2015. Man kan notera att någon enorm prispress inte verkar råda på försäkringar eftersom skadeprocenten fortsättningsvis är låg.
Eftersom Vardia är små kan variationerna vara mycket stora under enskilda kvartal men hur de andra bolagens skadeprocent har utvecklats är en fingervisning om den större trenden i skadeutvecklingen mellan Q2 2014 och Q2 2015. Det visar åt vilket håll vinden blåser. Utvecklingen för jämförelsebolagen visar att skadeprocenten generellt sett har sjunkit vilket innebär att sannolikheten är högre att Vardias skadeprocent sjunker än att den ökar.
Vardia hade Q2 2014 en skadeprocent på 74,3, vilket är den lägsta skadeprocenten hittills för bolaget. Det är inte orimligt att rekordet slås under Q2. En skadeprocent under 80 % borde man åstadkomma om inte kvartalet har varit riktigt dåligt.
Så här har skadeprocenten utvecklats för Vardia historiskt.
Historiskt har Vardias skadeprocent utvecklats bättre än jämförelsebolagens om man jämför med samma kvartal året innan. Det finns data från sju kvartal som kan jämföras med motsvarande kvartal året innan. Vardias skadeprocent har utvecklats bättre än jämförelsebolagens skadeprocent sex av dessa sju kvartal. Undantaget var det usla fjärde kvartalet 2014. Vardia har alltså faktiskt utvecklats bättre än sina peers och utvecklingen har därmed varit i linje med den tes som min investering i Vardia bygger på. Baserat på fakta.
Sammanfattning
Det finns alltså mycket som tyder på att Vardias skadeprocent borde kunna utvecklas gynnsamt under Q2 2015. Jämförelsebolagens skadeprocent har generellt sett sjunkit jämfört med Q2 2015 och Vardia har historiskt haft en bättre utveckling av skadeprocenten än sina peers om man jämför med motsvarande kvartal ett år bakåt i tiden.
Samtidigt hade Vardia sitt bästa kvartal någonsin, sett till skadeprocent, Q2 2014 så det är ett tufft jämförelsekvartal. Det borde hur som helst vara rimligt att tro att skadeprocenten kommer in under 80 och kanske till och med under 75. Det vore i sådana fall ett stort steg mot lönsamhet under 2016.
Hela inlägget har handlat om skadeprocenten brutto. Det viktiga är egentligen skadeprocenten netto, alltså efter återförsäkring. En hög skadeprocent brutto är okej om och endast om den höga skadeprocenten beror på några enstaka storskador. Dessa skador täcks då till hög grad av återförsäkringen. Det som är illa är om skadefrekvensen ökar för små eller medelstora skador eftersom Vardia då får stå för hela sin del av skadekostnaden själva. Detta var vad som inträffade under Q4 2014 och det får inte hända igen under Q2, Q3 eller Q4 2015, för en allt för dålig utveckling har man inte råd med då marginalerna är för små.
Jag skulle säga att Vardias värdering i nuläget (ungefär 0,4 x GWP löpande tolv månader på min bedömnig av GWP för Q2) till stor del beror på att bolaget är pressat och att marknaden räknar med att det kan behövas ytterligare kapital. Värderingen beror på en kombination av att bolaget är pressat, impopulärt (bland småsparare) och fortfarande seglar under radarn för större aktörer. Om Vardia skulle haverera helt och gå i konkurs kommer man att kunna sälja bolaget till någon aktör, troligen för en multipel mellan säg 0,4-1,0 x GWP. Kundportföljen har ett värde som det går att luta sig tillbaks mot. Om Vardia inte havererar, utan når lönsamhet 2016 och växer vidare, kommer värderingen tids nog att bli en annan än idag. Tidshorisonten i Vardia bör, precis som jag har sagt sedan analysen i april förra året, räknas i flertalet år och inte i månader.
En skadeprocent på under 75, absolut högst 80, och en GWP på omkring 380 miljoner eller högre under Q2 skulle visa att Vardia inte har kört av vägen. Utöver skadeprocent och GWP (förnyelsegrad) kommer kostnadsbilden att bli oerhört intressant att se. Q2 blir den första rapporten efter ändringen av redovisningsprincip som är en “ren” rapport som inte innehåller kostnader som släpar efter sedan tidigare kvartal. Därför kommer kostnadsbilden att klarna betydligt i Q2 och jag återkommer med lite räkneexempel efter rapporten, som kommer den 11 augusti.