P/S och P/GWP är utmärkta värderingsmått

Taggar , , Postat 22 augusti, 2014Kategorier Investeringsfilosofi

11 thoughts on “P/S och P/GWP är utmärkta värderingsmått”

  1. Sorry, men jag hängde inte riktigt med på varför P/S skulle vara bättre än P/E. Om man bedömer bolagets rörelsemarginal som steg 1, har man också bestämt en uppskattad vinst. När man har den kan man beräkna ett P/E för att sedan bedöma vad man anser är en rimlig multipel. Går bolaget med förlust kan man beräkna en normaliserad marginal och beräkna en P/E eller NOPAT utifrån det. Vid marginaltapp som är tillfälliga eller cykliska bolag kan man också beräkna en rimlig marginal och få ett P/E.

    P/S är inte intuitivt för mig, ett P/S-tal om 2 säger mig ingenting. Kanske beror det delvis på att jag aldrig använder nyckeltalet, men P/E är en siffra som direkt säger något. Ett P/E på 10 säger exempelvis att jag, i ett genomsnittligt bolag i ekonomin, kan förvänta mig 10 % avkastning per år när vi går framåt.

  2. Strindberg,
    Man tackar!

    Irving Kahn,
    Egentligen gör man ju exakt samma sak, bara att man byter tal, men ibland tycker jag P/S är enklare än P/E.

    Som ett exempel kommer P/E-talet för ett cykliskt bolag att verka normalt eller lågt på cykelns topp medan P/S kommer att skvallra om att värderingen är hög. Det motsatta gäller på cykelns botten och det kan man se på t.ex. Posco som har ett historiskt lågt P/S-tal men ett högt P/E-tal och orsaken är förstås en låg marginal just nu.

    Om man försöker bedöma vad den “normala” lönsamheten är kan man ju lika gärna räkna ut E och köra P/E om man känner för det, men en enkel grej med P/S blir att det motiverade värdet stiger med ökad omsättning (givet att omsättningen kommer leda till “rätt” marginal) medan det är krångligare att gå hela vägen från omsättning till ny “normal” vinst givet den nya omsättningen.

    P/S är också intressant att jämföra mellan konkurrenter i samma bransch som kan förväntas ha ungefär samma marginaler. Om skillnaderna är väldigt stora kan man fundera vad det beror på. Vissa är alltid bättre än andra men det kan inte vara hur stor skillnad som helst.

    P/S var inte intuitivt för mig heller men jag har börjat använda det mer och mer, speciellt för försäkringsbolag som du säkert har sett. Jag har samma problem med EV/EBIT, det är svårgreppbart. Gamla goda P/E är förstås enklast, men då är det svåra att gräva fram E.

    Så nja, inga jättefördelar, men det jag vill visa med detta inlägg är att P/S inte bara är ett mått för relativvärdering utan det ligger mer bakom i de fall jag använder mig av P/S istället för P/E.

  3. Förutom de lägen du tar upp är jag ett stort fan av P/S när det gäller branschanalyser eftersom det ger ett perspektiv på marknadens syn på hur bra bolag är på att omvandla intäkter till långsiktig lönsamhetet. Tele2 handlas till exempel till ett rejält mycket lägre P/S tal än andra telebolag vilket beror på att deras kunder på mångra marknader är långt mindre lönsamma än konkurrenterna.

    När det gäller kassaflöde så anser jag att kassaflöden kan vara missvisande men de ljuger inte utan att någon riskerar att bli straffad. Resultatet är oftast mer rättvisande för enskilda år, men kräver att man även litar på vad bolaget bokför som tillgångar och nedskrivningar.

  4. Hej! Tack för en läsvärd och inspirerande blogg!

    Jag förstår hur tabellen/värderingsmodellen fungerar, men det jag inte förstod var ditt grundantagande i räkneexemplet. Varför motsvarar en rörelsemarginal på 10% P/S=1 om motiverat PE-tal är 15? Är denna tiondel en godtyckligt vald siffra eller är det något allmänt känt som jag missat?

    Hur ser korrelationen ut mellan rörelsemarginal, P/S för ett annat PE-tal än 15? (Till exempel rörelsemarginalen för ett bolag med PE=20)

  5. Aktieingenjören,
    Japp, det är intressant för jämförelser mellan bolag som är relativt homogena i en och samma bransch!

    Jag sneglar både på resultat och kassaflöde – avvikelser är intressanta och bör kunna förklaras. Det jag vänder mig mot är inställningen att resultat ljuger men kassaflöden talar sanning. Så är det naturligtvis inte och det är också skillnad mellan branscher om kassaflöde, resultat eller något annat är det mest intressanta.

    Henke,
    Sambandet stod i inlägget: P/E*E/S=P/S, där E/S är nettomarginal. Nettomarginalen (andra kolumnen i tabellen) är rörelsemarginal*(1-räntenettots andel av rörelseresultatet)*(1-skattesatsen), så så hänger de ihop.

    Vill man ha motiverat P/S-tal för ett annat P/E-tal än 15 görs det enklast genom att multiplicera det motiverade P/S-talet med faktorn “motiverat P/E dividerat med 15”.

    Exempelvis kanske H&M har en rörelsemarginal på 17 %. Då har de (förenklat) motiverat P/S på 1,7 om motiverat P/E är 15. Om man anser att motiverat P/E är 25 (som marknaden verkar tycka) så tar man 1,7*25/15=2,8. I praktiken har väl H&M inga räntekostnader, så en högre värdering kan vara motiverad av den orsaken, men det som har mest påverkan är antaganden om marginal och lämplig multipel.

  6. Intressant inlägg och diskussion. Läste nyligen någon som ansåg kassaflödesanalysen som den mest osäkra, eftersom det är minst redovisningsregler och liknande där. Annars brukar ju resultatet framhållas som enklast att justera efter egen vilja. Jag tycker helt enkelt man bör se på allt och göra en helhetlig analys. Balansräkningen är otroligt viktig i många bolag och branscher men inte alla. P/S kan absolut vara ett relevant nyckeltal för branschjämförelser, och särskilt bra för att få lite perspektiv på P/E-talet för cykliska bolag. Skulle vara intressant att se på John Deere till exempel, hur P/S ser ut idag vs. historiskt genomsnitt.

  7. Finansnovis,
    Ja, men samtidigt hänger ju allt ihop. Om man kollar till exempel nåt läskigt bolag som Sino Agro Food (SIAF) som visar upp enorma vinster och värderas till P/E 1 men som inte har några kassaflöden så kan man göra samma bedömning genom att titta på balansräkningen där det finns mängder med konstiga fordringar som det är högst oklart om man någonsin kommer få in pengarna från. Om t.ex. FCF är svagt på grund av stora investeringar är det inte lika konstigt som om operativa kassaflödet är svagt pga. kraftigt ökande fordringar. Att kolla ökande fordringar eller kassaflöden blir i princip samma övning.

    Jag har inte kollat P/S på John Deere, men om jag var intresserad så skulle jag kasta ett öga på det nyckeltalet. Detsamma gäller för övrigt Posco, där P/S förstås är historiskt lågt nu och så även P/B :-)

  8. Hej igen,
    Tack för svaret i kommentatorsfältet i det andra inlägget.
    (Nu kommer jag inte ihåg vilket inlägg det var jag kommenterade i så jag skriver här istället.)

    Ang. P/GWP.

    I ett av dina blogginlägg så har du en uppställning där du räknar med
    GWP vid början av året, nyförsäljning, förnyelsegrad samt prishöjning för
    att få fram GWP vid slutet av året.

    I ett annat inlägg räknar du bara med summan av de GWP som Vardia rapporterar
    för de fyra kvartalen för att pss få fram P/GWP.

    Vilket är rätt?

    Om den andra metoden är rätt då antar jag att i GWP för varje kvartal som redovisas så ingår där förnyade premier och prishöjningar samt nyförsäljningar?

    Ja, om det stämmer då är väl båda tillvägagångssätten rätt egentligen?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *