19 thoughts on “En portfölj av danska banker”

  1. Jag tror att de små bankerna kan uppvärderas iaf kortsiktigt eftersom det allmänna läget är oroligt är de nedpressade. Däremot verkar det säkrare att investera i de större bankerna eftersom de har lägre upplåningskostnader och som du själv skriver har de möjlighet att förvärva sina mindre konkurrenter. Jag skulle placera iaf 70 % i de större bankerna iaf ifall mitt investerade belopp utgjorde 10-20% av aktieportföljen. Kanske bättre att ta både jyske och sydbank istället.

  2. Ja, vad ska jag säga! Den portföljen skulle kunna vara min egen. Jag äger som bekant Danske, Spar Nord, Banknordik, Nordjyske, Nordfyns och Lollands Bank.

    Håller med dig helt i dina slutsatser även om jag tycker Banknordik förtjänar en plats i portföljen.

    Lollands bank är den som jag också tror mycket på. Är lite sugen på att öka upp i den inför rapporten.

    Vestjysk är jag intresserad av men är rädd för en nyemission då deras kapitalbas är svag.

    Sydbank är också på inköpslistan då de har en historisk god lönsamhet och värderas lägre än Jyske.

    Nordfyns har stor uppsida. Under slutet av året betalar de tillbaka statligt lån som kostar dom 3 miljoner årligen. Detta ökar upp deras vinst för 2014.

    Jag ser fortsatt stor uppsida i bankerna även om de värderats upp en del den sista tiden. När utlåningsnedgången slår av på takten och de kan öka den något kommer vinsterna att gå bananas.

    Mycket välskrivet inlägg återigen.

    ägamintid

  3. För övrigt skulle jag vilja veta vilken din andra bank är som du inte skrivit något om än.

    ägamintid

  4. Intressant portfölj. Själv består min danska-banker-investering endast av Danske Bank och Jyske Bank, då jag har ett storlekskriterie.Jyske Bank har dessutom lyckats öka över 30% sedan inköp i Februari.

  5. Här är mina estimat för 2013 baserat på P/E för vinst före nedskrivningar.

    Danske Bank 6,0
    Sydbank 4,5
    Nordjyske 3,7
    Nordfyns 3,4
    Banknordik 3,4
    Lollands 2,5
    Spar Nord 4,0

  6. X,
    Du kanske har rätt. Jag lade själv en tredjedel i de stora bankerna för att inte bara få med småbankerna. Att fokus blev på de små är baserat på att jag har gjort noggrannare analyser av de små och att värderingen är så mycket lägre. De små kan mycket väl ha det svårare att manövrera i de tuffa omständigheterna som gäller för banker, men de som fortfarande är vid liv, har gått med vinst under krisen och som dessutom har stärkt finanserna valde jag att satsa lite hårdare på.

    Falck,
    Storlek är en fördel på många sätt, men det finns fördelar att vara liten också och då småbankerna värderas så mycket lägre väljer jag att blanda. Istället för 33/67 skulle jag kanske ha valt 50/50 som fördelning mellan stora och små, men det återstår att se hur lyckat det blir! Jag hoppas att Nordfyns bank är den första banken som uppnår min målkurs (då den värderas till P/E 5 men jag menar att den ska upp till P/E 10) och då blir fördelningen jämnare. Pengarna från Nordfyns, vare sig de ökar eller minskar, kommer placeras i något stort och stabilt bolag.

    Många danska banker har redan värderats upp ganska kraftigt, från mycket låga nivåer, men många av småbankerna har inte riktigt hängt med. Om man ska investera nu är historien irrelevant och det gäller att se till värderingen i nuläget :-)

    ägamintid,
    Banknordik har jag valt bort på grund av lite svaga finanser och det extremt höga K/I-talet, som säkert till stor del förklaras av integrationskostnader, men med tanke på den starka lönsamheten skulle de kanske förtjäna en plats. Nu har jag försökt plocka russinen ur kakan och Banknordik kanske faller på målsnöret.

    Vestjysk skulle behöva en nyemission eller två. Om nedskrivningarna tar fart igen så ser det illa ut då de har en utlåning/eget kapital-kvot på 20 vilket är extremt högt (och speglas i den låga kärnprimärkapitalrelationen). Om de gör en nyemission så ska jag ta mig en titt och se hur värderingen blir. Ligger den kvar under 1,5 gånger vinsten före nedskrivningar så är det kanske intressant. Minns jag rätt så har de sparkat den gamla ledningen och verkar ha enorma kulturproblem med usel disciplin i utlåningen. Den nya ledningen har en del att bevisa här. “Det finns stor förbättringspotential”, vilket är en favoritfloskel för att något är riktigt illa ;-)

    Estimaten ser inte orimliga ut. Jag har själv inte gjort några sådana prognoser utan konstaterar att de flesta bankerna försämrar sina resultat före nedskrivningar något (kommer inlägg om det snart) men där Spar Nord går mot strömmen. Värderingarna baserat på dina estimat ser fortfarande låga ut. Slänger man på 25 % schablonskatt och dessutom lite nedskrivningar vid en normal nedskrivningsnivå så är multiplarna fortfarande alldeles för låga.

    Min sista bank i portföljen, som inte är dansk, är en jättebank som handlas till ungefär 3 gånger resultatet före nedskrivningar men där resultatet tyngs kraftigt av stora nedskrivningar där mycket härstammar från fastigheter. Mönstret känns igen. Vidare har bolaget starka finanser, ett K/I-tal före nedskrivningar lägre än Handelsbanken och delar ut via det märkliga systemet scrip dividend som jag blev tvungen att skriva ett separat inlägg om. Nu antar jag att du kan gissa! ;-) Analys publiceras inom kort.

  7. Nej, jag vet inte…. Maila gärna mig så kan jag flika en några funderingar då jag har bra koll på bankaktierna i Europa och USA.

  8. Såvitt jag vet är scrip dividend ett spanskt fenomen och det är inte BBVA, vilket borde få ner mängden bolag att välja bland om jag ska fortsätta gissningsleken ;-) Jag drar iväg ett mail till dig i väntan på att jag får upp analysen.

  9. Det är ingen orimlig gissning, så spänningen är olidlig! ;-) Preliminärt dyker analysen upp om ungefär 1-2 veckor! Jag ska få iväg något mer om de danska bankerna först och sedan får vi se!

  10. lovande värderingar, krisen blåser nog över den här gången också. Jag är dock inte bekväm med banker då jag inte förstår dess redovisning.

    Mitt intryck är att danska bankmarknaden är mer splittrad än den svenska oligopolmarknaden? Detta skulle tala för att svenska banker förtjänar högre P/B.

  11. defensiven,
    Jag har också känt mig obekväm med banker tidigare men mjuknat. Att bankerna följer strikta (och hårdnande) regler (Basel) som granskas av myndigheter så känner jag mig ganska bekväm. I grund och botten har bankerna en mycket enkel affärsidé, så länge man undviker de värsta bankerna med spektakulära derivataffärer och liknande.

    Den danska marknaden är mycket mer splittrad än den svenska som du säger, men den genomgår en konsolidering. Danske Bank dominerar marknaden med sisådär 50 % av marknaden. Oligopol kan möjligen finnas lokalt men om några år kommer det säkert finnas betydligt färre banker kvar än idag. Ser man hur det har gått i ett annat krisland, Spanien, så har antalet banker minskat från 50 till ungefär 10. Riktigt så långt behöver det inte gå i Danmark, som för tillfället har 25 börsnoterade banker och minst lika många till som inte finns på börsen.

    Med detta sagt kanske Danske inte kommer upp i Svenska bankers P/B-tal, om lönsamheten inte blir riktigt lika hög, men just nu handlas de svenska bankerna till i snitt P/B 1,6 och Handelsbanken är uppe på 1,9. Nog ska Danske kunna handlas till nivåer i närheten av de svenska vilket innebär betydligt högre än dagens P/B 0,75.

  12. oj jag hade fått för mig att svenska banker handlades kring bok.. då ser jag din poäng.

    När det gäller investering i banker är du ju i gott sällskap med Buffett som tankar enormt i Wells Fargo. Han har väl sagt typ “banking is a very good business as far as you dont do anything stupid”.

  13. defensiven,
    Ja precis. De små bankerna kanske inte når högre än book value men de stora borde kunna få högre lönsamhet och handlas högre.

    Buffet har ju också sagt den gamla godingen “It’s far better to buy a wonderful company at a fair price than a fair company at a wonderful price” men här går jag emot Buffett. Buffett har rätt om man har en evig tidshorisont och kan agera med hävstång från float i en försäkringsverksamhet, men om man har en tidshorisont på 3-5 år tror jag att hyfsade bolag till fantastiska värderingar kan vara nog så bra.

  14. rune,
    Jo Cervenka har gått och blivit penningsystemhaverist på gamla dar. Om han hade fått bestämma så ska bankerna sitta och surhålla på en krona eget kapital för varje krona som de lånar ut, men så ser ju inte verkligheten ut. I verkligheten är det effektivare att kapitalet får jobba (vara utlånat) istället för att bankerna sitter med enorma kassor som inte gör någon nytta och bankerna har därmed följaktligen enorma hävstänger med soliditet allt från 4-5 % (Handelsbanken) till 20 % (Danska små banker). Det finns säkert mer extrema exempel som närmar sig det Cervenka skulle vilja se, typ någon ideell bank eller liknande.

    Den stora hävstången är naturligtvis en risk, där hårdnande kapitalkrav är en del för att minska riskerna och bankerna blir mer och mer välkapitaliserade.

    Följaktligen blir också ROE finfin men ROA usel och det är inget konstigt med det. Om man vill undvika bankbonusar och liknande så är de små danska bankerna för övrigt inte så dumma eftersom de flesta kör med vanliga månadslöner och inget mer.

    Kanske bidrar Cervenka och andra haverister till den stora bankskräck eller bankskepsis som verkar finnas, vilket borde vara gynnsamt för den som vill investera i banker.

  15. Är inte insatt i hur bankerna fungerar råkade läsa en artikeln av Cervenka för någon tid sedan jag tyckte var underhållande varvid jag lade han i min lista länkar jag betar av under helgen:) Hade faktiskt för mig han ritade satir men har nog förväxlat han med någon annan.

    Ja ROE,ROA,ROIC eller ROACE som Statoil använde sätter lite myror i huvudet på en när man försöker sammanställa siffror? I veckan dök även PEGY upp så det verkar vara populärt knåpa ihop olika kombinationer för att finna holy grail .

  16. Praktisk fråga, hur gör du med den danska källskatten?

    Som jag förstår det försvinner mycket av fördelen med investeringssparkonto eftersom man inte kan kvitta den danska källskatten i särskilt stor utsträckning. Kommer du köra ISK eller vanlig depå?

  17. Rune,
    Bara man själv vet vad man använder för nyckeltal så är det inga problem, men många bolag väljer sina egna för att visa hur fin verksamheten är. Det finns många fler märklga avkastningsnyckeltal än de du nämnde ;-)

    Aktieingenjören,
    Jag skulle rekommendera Lundaluppens två inlägg på temat:
    http://lundaluppen.blogspot.se/2013/03/danska-kallskatter.html
    http://lundaluppen.blogspot.se/2013/03/dansk-kallskatt-forts.html

    Slutsatsen från inläggen är att det är krångligt att skatta mindre än 28 % på utdelningarna (man måste i princip gå via danska skatteverket om man ska skatta mindre). Sverige har väl 30 % skatt på utdelningar i vanlig depå (även för utländska aktier?), så det är fortfarande gynnsamt med ISK i det avseendet.

    De flesta av de danska bankerna som jag har köpt har jag inte för avsikt att behålla mer än som mest ca 2-5 år och de är inga högutdelare heller varför det inte blir något större problem där. De större bankerna (Danske och kanske Sydbank) skulle dels kunna bli kvar längre i min portfölj och dels lär de dela ut mer om/när normal lönsamhet återkommer och då blir problemet större. Jag antar att ISK blir mer lönsamt i längden men har inte räknat särskilt noga på saken.

    Rent generellt köper jag de flesta aktier i ISK men jag har resonerat som så att aktier som jag inte ska behålla länge och där risken för förluster är väsentlig handlar jag i vanlig depå (vilket också ger lägre courtage vid små belopp) så jag har faktiskt blandat lite när det gäller de danska bankerna. Vissa aktier har jag köpt mer av under tidens gång och har i både ISK och depå. Lite ogenomtänkt, och om jag skulle få backa bandet skulle jag nog ha köpt allt i ISK för att få nytta av 0 % skatt vid vinst istället för att få möjlighet att göra eventuella förlustavdrag eftersom jag inte ser risken att förlora pengar som väsentlig vid de låga värderingarna som jag har köpt vid.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *