Reserveringar, återvinningar och konstaterade kreditförluster för tre danska banker (Nordjyske, Lollands och Nordfyns)

De tre danska bankerna Nordjyske bank, Lollands bank och Nordfyns bank har tidigare valts ut i en sållning och därefter analyserats och därefter har en djupdyknings gjorts i hur ändringar av värdet på marknadsvärderade tillgångar har påverkat bankernas resultat för att beräkna en normal intjäningsförmåga exklusive värdeförändringar.

I detta inlägg ska vi fördjupa oss i bankernas nedskrivningar av lån. Orsaken till att det går dåligt för danska banker är stora nedskrivningar och förhoppningen vid en investering i bankerna är att nedskrivningarna ska återgå till normala nivåer om några år. Nedskrivningar i banker fungerar i princip på följande sätt (med terminologi från Swedbanks årsredovisningar):

• En bank gör reserveringar, vilket innebär att banken skriver ned ett lån på grund av farhågor om inställd betalningsförmåga. Alltså lån som banken tror är dåliga lån. När banken gör reserveringarna påverkas också resultaträkningen negativt.
• Det kan visa sig att tidigare gjorda reserveringar gjordes i onödan och då kan banken  göra återvinningar av gjorda nedskrivningar. Alltså lån som banken trodde var dåliga men som i slutändan visade sig vara bra. Återvinningarna påverkar resultaträkningen positivt.
• Delar av reserveringarna kommer resultera i konstaterade kreditförluster. Dessa kan också uppkomma direkt utan att gå vägen via reserveringar. Detta är alltså lån som banken trodde var dåliga som också visade sig vara dåliga. Reserveringar som övergår i konstaterade kreditförluster påverkar inte resultaträkningen.
• Påverkan på resultaträkningen är nettot av reserveringar, återvinningar och konstaterade kreditförluster som ej tidigare är reserverade.
• De ackumulerade reserveringarna över tid är lån som antingen kan konstateras vara kreditförluster eller som kan återvinnas. I båda fallen försvinner lånen från de ackumulerade reserveringarna. De ackumulerade reserveringarna som andel av den totala utlåningen är ett nyckeltal som de flesta danska banker redovisar i sina årsredovisningar.

Som vi har sett i tidigare inlägg (exempelvis två danska banker i jämförelse med svenska storbanker eller analysen av de tre danska bankerna) så har bankerna historiskt gjort stora återvinningar några år efter stora nedskrivningar. Swedbank och SEB hade negativa nedskrivningar (netto) under 2011 medan detsamma hände Nordjyske under 2005-2007 och Lollands under 2006-2007 (men inte Nordfyns). Det finns alltså möjlighet till återvinningar av gjorda reserveringar.

En anledning till att stora återvinningar görs är att reserveringar har gjorts på ett försiktigt sätt från början, dvs. att banken hellre gör reserveringar med möjlighet till återvinning än att banken inte gör reserveringarna. En annan anledning till stora reserveringar kan också vara krav från myndigheten på vilka lån som ska reserveras för nedskrivningar (vilket verkar vara fallet för Lollands katastrofala nedskrivningar 2012). I båda fallen finns naturligtvis en risk för betalningsinställelse vilket leder till konstaterade kreditförluster.

Å andra sidan finns här också en möjlighet till kreativ bokföring, dvs. att redovisa återvinningar så snart som möjligt för att förbättra resultatet (med risk för att lånen behöver reserveras för nedskrivning snart igen). Frågan är om det går att reda ut vad som är vad.

Vi börjar med de ackumulerade reserveringarna för de tre bankerna.

För Nordjyske och Lollands har reserveringarna skenat iväg sedan finanskrisens start. Att reserveringarna har skenat borde dock betyda att kreditförlusterna inte är konstaterade, utan bara att lånen är osäkra. Nordfyns reserveringar är inte uppe på samma nivå som de andra bankernas.

Reserveringarna i absoluta tal för de tre bankerna är följande:

• Nordjyske: 501 MDKK (motsvarande mer än de fem senaste årens vinster före skatt eller drygt tre års normal intjäningsförmåga exkl. värdeändringar)
• Lollands: 116 MDKK (motsvarande mer än de sex senaste årens vinster före skatt eller drygt fyra års normal intjäningsförmåga exkl. värdeändringar)
• Nordfyns: 51 MDKK (motsvarande de två senaste årens vinster före skatt eller knappt två års normal intjäningsförmåga exkl. värdeändringar)

I bästa fall kan alla reserveringarna återvinnas (vilket påverkar resultatet positivt) medan i värsta fall så görs inga återvinningar alls (vilket inte påverkar resultatet eftersom reserveringarna redan är gjorda). Här finns alltså bara förbättringspotential!

För att söka anledningarna så får vi se till de enskilda beståndsdelarna. De årliga reserveringarna visas nedan. Nordjyske, som är större än de andra två bankerna, ska avläsas på höger axel.

Nordfyns sticker ut med att inte ha stadigt ökande reserveringar, även om nivån har ökat 2012. Nordjyske och Lollands har båda rekordhöga reserveringar 2012.

Återvinningarna ser ut på följande vis.

Nordjyske och Lollands, som har ökande reserveringar, har också ökande återvinningar. Det är rimligt att tänka sig att att en viss andel av de gjorda reserveringarna faktiskt görs felaktigt (på grund av försiktighet eller misstag) och att återvinningarna därmed följer reserveringarna (och förhoppningsvis försöker jag inte bortförklara beteendet här, dvs. en form av confirmation bias). Man skulle annars kunna tänka sig att det är oroväckande att återvinningarna är rekordhöga samtidigt som reserveringarna också är det och att det kan vara ett sätt att via kreativ bokföring förbättra resultatet.

Vi betraktar återvinningarna som andel av de totala (ackumulerade) reserveringarna (genomsnitt av reserveringar vid årets början och årets slut).

Sedan finanskrisens utbrott är andelen återvinningar av de totala reserveringarna relativt konstant för de olika bankerna. Nordjyske återvinner ungefär 20-30 % av de totala reserveringarna varje år medan motsvarande siffror för Lollands är höga 30-50 % och betydligt lägre 15-20 % för Nordfyns.

Lollands sticker alltså ut med något högre återvinningar. Lollands har också haft störst ackumulerade reserveringar under nästan hela perioden vilket skulle kunna betyda att de gör stora reserveringar av försiktighetsskäl. Dock tyder de extremt stora reserveringarna 2012 som följd av Finanstilsynets besök på att så inte är fallet vilket då snarare tyder på ganska aggressiva återvinningar.

Som jämförelse så har den svenska storbanken Swedbank haft återvinningar i storleksordningen några procent av de ackumulerade reserveringarna under 2007-2010. 2011 gjordes stora återvinningar i storleksordningen 20 % av totala reserveringar, alltså kring den nivå som Nordjyske och Nordfyns ligger stadigt kring.

Nedan visas konstaterade kreditförluster. Lollands redovisar inte siffran för 2012 i sina noter vilket är märkligt. Det enda de redovisar är reserveringar, återvinningar och ”övriga förändringar”. Notera att höger och vänster axel är identiska i denna figur vilket innebär att Nordjyske har ganska låga konstaterade kreditförluster i förhållande till sina nedskrivningar jämfört med de andra bankerna.

De konstaterade kreditförlusterna för Nordjyske är rekordhöga sedan 2009 med konstaterade kreditförluster som varierar mellan 20-30 MDKK. Nordfyns hade sin topp 2009 nära 30 MDKK och har därefter lägre konstaterade kreditförluster kring 10-15 MDKK. Lollands konstaterade kreditförluster ökade stadigt fram till 2010 med en topp nära 30 MDKK men 2011 konstaterades istället en rekordlåg nivå. 2012 är värdet för Lollands alltså oklart, men banken redovisar ”övriga förändringar” kring 2 MDKK.

Konstaterade kreditförluster som andel av totala (ackumulerade) reserveringar (genomsnitt av reserveringar vid årets början och årets slut) visas nedan.

Här ser vi att Nordjyske ligger på en låg, men jämn, nivå jämfört med de andra två bankerna och har så gjort sedan 2005. Nivån är kring 5-10 % av de totala reserveringarna. Detta kan betyda två saker; antingen gör Nordjyske reserveringar på ett mycket försiktigt sätt (vilket kan leda till stora framtida återvinningar) eller så drar Nordjyske ut på att konstatera kreditförluster in i det sista vilket i sådana fall kan leda till stora konstaterade kreditförluster framöver. Oavsett vilket så är det bara återvinningarna som kan påverka resultatet och det i positiv riktning.

Nordfyns och Lollands har konstaterat mycket stora kreditförluster, under enstaka år har hälften av reserveringarna konstaterats vara verkliga kreditförluster.

Även här har jag jämfört med Swedbank., som har konstaterade kreditförluster stadigt kring 20 % årligen av de totala reserveringarna sedan 2007. Jag får uppfattningen om att bankerna hanterar reserveringar, återvinningar och konstaterade kreditförluster på olika sätt.

Den danska motsvarigheten till Finansinspektionen, Finanstilsynet, har besökt alla tre bankerna på senare tid. Om de granskar konstaterade kreditförluster har jag ingen aning om, men det kanske någon läsare har? Finanstilsynet verkar i alla fall kunna kräva ändrade reserveringar av lån, vilket framförallt har påverkat Lollands.

Lollands och Nordfyns har betydligt större andelar konstaterade kreditförluster vilket tyder på bristande kreditkontroll. Båda bankerna har under ett enstaka år tvingats medge att hälften av reserveringarna var konstaterade kreditförluster. Detta är också en anledning till att framförallt Nordfyns ackumulerade reserveringar inte har ökat i samma takt som de andra två bankernas; stora delar av reserveringarna har nämligen konstaterats vara kreditförluster. Lollands reserveringar har trots detta fortsatt att öka, samtidigt som de konstaterade kreditförlusterna har minskat. Antingen får vi se stora konstaterade kreditförluster inom kort för Lollands eller så finns det stora återvinningar att vänta framöver.

Sammanfattning

Efter denna genomgång bedömer jag att Nordjyske uppvisar störst kvalitéer. Endast en liten andel av reserveringarna omvandlas till konstaterade kreditförluster vilket i bästa fall innebär att det finns stora återvinningar att hämta under kommande år vilket slår igenom i resultatet. I värsta fall finns det inga och då är resultatet redan påverkat.

Lollands och Nordfyns har betydligt högre konstaterade kreditförluster sedan finanskrisens start vilket bevisar en bristande kreditkontroll.

Nordjyske och Lollands har mycket stora ackumulerade reserveringar i storleksordningen 7-8 % av utlåningen, motsvarande 3-4 års normal intjäningsförmåga före skatt exklusive ändringar av värde på marknadsvärderade innehav. I bästa fall innebär det att finns det stora mycket stora återvinningar att hämta under kommande år vilket slår igenom i resultatet och i värsta fall är resultatet redan påverkat. Sett till historik så gör Nordjyske lägst konstaterade kreditförluster vilket kan vara en indikation också om framtiden, men inte inte behöver vara det. Lollands uppvisar mycket låga konstaterade kreditförluster 2011 (och kanske 2012) vilket kan tyda på att stora nedskrivningar görs på grund av ett hårdare regelverk från Finanstilsynet.

Nordfyns har något lägre ackumulerade reserveringar vilket beror på höga konstaterade kreditförluster under de senaste åren samtidigt som reserveringarna inte har skenat de senaste åren på samma sätt som för Nordjyske och Lollands.

Sammantaget så stärker denna genomgång bilden av Nordjyske som den starkaste av de tre bankerna. Lollands uppvisar förmodligen störst brister, vilket också speglas av värderingen. Jag är fortsatt positiv till alla tre bankerna som en spekulation i att de återgår till normala nedskrivningsnivåer om några år vilket innebär kraftigt höjda vinster. Om de dessutom kan gynnas av återvinningar så ser jag det som en bonus.