Analys av Nordjyske bank och BankNordik samt jämförelse med de svenska storbankerna

Taggar , , , , , , , Postat 11 februari, 2013Kategorier Jämförelser, Nordjyske bank

18 thoughts on “Analys av Nordjyske bank och BankNordik samt jämförelse med de svenska storbankerna”

  1. Danska jordbruk växte under 2000-talet aggressivt med belåning. De hade låg lönsamhet vilket man i lågränteläget försökte lösa genom att expandera för att få stordriftsfördelar. Det här hjälptes även en hel del genom att man kunde ta stora marknadsandelar i Sverige eftersom svensk grisproduktion är enormt mycket dyrare än dansk grisproduktion då vi har hårdare djurskyddskrav.

    Lånen togs med jorden som säkerhet och jordbrukspriserna i Danmark exploderade under 2000-talet tack vare högkonjunktur, jakt på stordriftsfördelar och låga räntor. Det är den soppan som sedan ställt till det för de danska bankerna och Nordjyske bank verkar vara väldigt exponerad just på det området.

    http://flutetankar.blogspot.se/2010/02/dansk-jordbrukskris.html

  2. Aktieingenjören;
    Japp. Som det står i analysen så fördubblades utlåningen under den perioden och såväl bostadsbubbla som extrem skuldsättning inom jordbruk bidrog säkert. Situationen är inte helt olik den vi ser i Sverige men vi ligger några år efter (och vårt jordbruk är många gånger mindre än i Danmark men bostadspriserna är högre och därför är jag livrädd för svenska banker med dålig historik av kreditförluster och hög exponering mot bostäder). Sett genom lite trångsynta glasögon så är Danmark ett stort jordbruk med slappare regler än i Sverige. De svenska jordbruken får lägga ner istället för att kämpa vidare under vidriga förhållanden som i Danmark, men folk vill tydligen hellre ha danskt än svenskt kött eftersom det är prislappen som styr i mångt och mycket.

    I Flutes inlägg nämns att så många som 25 % av de danska gårdarna är konkursmässiga och artikeln är tre år gammal. Nordjyske har skrivit av 2 % av lånen årligen sedan 2009 vilket är mycket, även om det är långt kvar till 25 % om det skulle gå så illa. Jag har respekt för det Flute skriver, men han tar ofta upp worst case vilket inte behöver falla in. Tror man att ytterlgare 19 % av bönderna kommer att konkursa och att Nordjyske har lånat ut lika dåligt som genomsnittet så ska man hålla sig borta.

    Dock är det så att många danska banker redan har gått under till följd av dåliga lån (mycket sämre än Nordjyske och BankNordik) medan dessa banker fortfarande har undvikit förluster trots stora nedskrivningar. Det ser jag som en styrka som ger visst hopp inför framtiden.

  3. Tack för en av de mest läsvärda analyserna på länge!

    Alltid lika intressant att se SHB:s styrkor men även att Nordjyske Bank kan ha små likheter med dessa, även om det är oerhört mycket som skiljer de både åt.

  4. Enligt ATL har jordbruket fortfarande stora problem i Danmark. Som jar ser det är Nordjyske ett mycket intressant case men för att knäcka det får man nog läsa på en hel del.

  5. Några tipps för era fortsatta studier.
    Kontrollera vilka banker som har blivit övertagna av Nordjyske sedan 2002, med återföljande utlåningsväxt.
    Kontrollera vilka segment av lantbruket det är som fortfarande har problem 2012.
    Kontrollera avskrivningarna som är gjorda för respektive segment..
    Kontrollera hur högt banken har tillåtet sina lantbrukskunder att utväxla sin belåning på sina företag.
    Försök att skillja på reserveringar för kreditförluster och konstaterade kreditförluster.
    Mvh

  6. Kikat lite på kalle56s studie tipps och efter ha ögat igenom fick jag fram följande, rätta mig gärna..

    2002 övertogs Vendsyssel bank och bidrog till + 24% in core earnings
    2009 övertogs Løkken Sparekasse
    2010 övertogs Øster Brønderslev Sparekasse

    Segment med störst problem 2011 var boskap + grisar
    2011 Totala nedskrivningar på 176m varav 144m på boskap + grisar
    “ur årsredovisningen 2011

    Of course, Nordjyske Bank has been affected by the current financial challenges in the agricultural sector.
    A recent stress test of the bank’s agricultural portfolio shows that a combination of a loss of the entire blank
    part of all agricultural commitments and a material reduction in the value of agricultural assets which form
    the security for such commitments will – everything else being equal – lead to a reduction of the bank’s
    capital adequacy of a little more than 10 per cent, but still exceed the bank’s individual capital requirement.
    Of course the stress test carried out is an unimaginable scenario, but it shows that the current difficulties of
    the agricultural sector will not at all be able to threaten the bank.”

    2012 Totala nerskrivningar på 226m varav 197m på boskap och grisar.
    Totalt återstår 1980m utlåning till jordbruk varav 830m på boskap + grisar.
    Det skulle alltså ta fyra år skriva av resterade delen av dåliga lantbrukslån vid nuvarande förutsättningar.

    Hur högt banken tillåtit sina lantbrukskunder att utväxla sin belåning?
    Har jag inte hittat men läst på tidigare inlägg att det är x4, under kreditrisker läser jag dock
    Lending in proportion to equity 2012 Q3 = 4,3 kan det vara något?

    “Försök att skillja på reserveringar för kreditförluster och konstaterade kreditförluster.”
    Får någon gärna upplysa mig hur man gör.

  7. kalle56;
    Tackar för tips, jag ska ta mig en titt vid tillfälle (Andreas har redan grävt lite nedan…). Jag får känslan av att du redan har undersökt allt detta, har du något att tillägga? :-)

    Andreas;
    Intressant. Inget av de tre förvärven förklarar den stora ökningen i utlåning. Ökningen (mer än en fördubbling) skedde i huvudsak under perioden 2003-2008:

    Utlåning:
    2002: 2325 MDKK
    2003: 2324 MDKK
    2004: 2733 MDKK
    2005: 3406 MDKK
    2006: 4378 MDKK
    2007: 5082 MDKK
    2008: 5701 MDKK
    2009: 6051 MDKK
    2010: 5997 MDKK
    2011: 5755 MDKK

    Kvoten utlåning i förhållande till eget kapital på 4,3 avser utlåning i förhållande till bankens egna kapital. Det säger inget om hur ansträngd låntagarnas skuldsättning är (jag misstolkade denna tidigare). De hävdar i sin Q3-rapport att “…Nordjyske Bank is to a smaller extent than similar banks financing agricultural customers with high gearing”. vilket talar för att utlåningen åtminstone är försiktigare än hos vissa andra banker.

    Vi får se om jag tar och djupdyker i detta ordentligt så småningom. Bankverksamhet är inget jag är någon expert på, även om jag begriper grundprinciperna. Det vore förstås intressant att lära sig mer.

  8. Fin analys! Nordjyske ser ju ut som ett solklart köp.

    En snabb titt i årsredovisningen visar att ca 27 % av den totala utlåningen är till jordbruk/fiske, vilket skulle kunna ses som en risk.

    Men i överlag så verkar detta vara en väldigt intressant situation med anledning av den pressade aktiekursen m a a kreditförlusterna.

  9. Kenny, tack för en fin analys!

    Angående din kommentar ovan om flutes worst case senario. Du säger att det lång väg till att ha skrivit av 25% av lånen. Men då antar du väll att samtliga av bankens lån är mot jordbruk, vilket väll inte är fallet?

  10. Johannes,
    Ja en liten tankevurpa av mig där. Det är ungefär 25 % av lånen som är mot jordbruk, så worst case blir ju i sådana fall 25 % av 25 % vilket är 6,25 %. Det är man ju nästan uppe i vilket i sådana fall tvärt om tyder på att det värsta snart borde vara över.

    I årsbokslutet som släpptes igår så skriver Nordjyske att de förväntar sig fortsatt höga nedskrivningar under 2013, men på en lägre nivå än 2012 (som blev rekordår). Ska kommentera årsbokslutet när jag har tid! :-)

    Andreas,
    Precis. De är väldigt exponerade mot just jordbruk vilket är en risk i sig. Det finns fler danska banker som har liknande värdering men Nordjyske var de som stack ut mest genom den sållning som jag gjorde med hög lönsamhet genom hela krisen. Sänker man kravet till att bankerna bara ska ha undvikit förlust genom krisen så dyker det upp fler spännande banker (förmodligen till ännu lite högre risk…).

  11. Jag använde din mall för jämföra Spar nord bank så är väl inte mer än rätt jag klistrar in deras siffror här, stämmer det att Primärkapitalrelation = Common Equity (Tier 1) ratio ?
    Min slutsats blir att det är spekulation angående minskade nedskrivningar och att dom för höga kostnaderna minskar som på sikt kan gynna banken.

    /Andreas

    Spar nord Bank.

    Intäkter 2012-2008: 1,542.4, 1,471.7, 1,438.3, 1,611.5, 1,318.8

    ROE efter skatt 2012-2008 % 4.2 6.1 2.5 2.9 2.3 = 5års snitt 3,6%. Hög ROE 04-08

    Nedskrivningar/kostnader 5år 2012-2008 0,4, 0,28, 0,24, 0,31, 0,16 snitt 28%.

    Kreditförluster som % av utlåning 5år 2012-2008 1.4 1.1 0.9 1.2 0.5 Låg eller – ratio 04-08

    Gick banken med vinst: ja genom hela krisen och 04-08

    Gav banken utdelning: Nej inte något år! Dock från 2004-2007

    Kostnader/Inkomster exkl. kreditförluster 0.62 0.68 0.64 0.62 0.74 5år snitt = 66% . Alldeles

    för högt, dock har banken som mål nå 55% under kommande år vilket är en hälsosam nivå. Även

    innan 04-08 för höga kostnader

    Inlåning/utlåning 2012-2008: 85.4 106.5 111.1 109.1 120.9

    Soliditet 2012-2008: 7,5%, 6,6%, 6,5%, 6,4%, 5,8%

    Kapitaltäckningsgrad (Solvency ratio %) 2012-2008: 15.5 14.0 13.4 14.2 11.3

    Primärkapitalrelation Common Equity (Tier 1) ratio,2012-2008 (%) 12.1 10.4 9.5 9.3 8.9

  12. En liten undran från en som inte var så insatt i de svenska bankernas kris under 2009 ang. utlåningen i baltikum.

    Swedbank ser ju inte ut att ha haft extrema kreditförluster/utlåning jmf. nordjyske bank t.ex.,
    men/så varför behövdes en nyemission? Bara pga. svagare balansräkning?

  13. Andreas,
    Intressant! K/I-talet är som du säger högt så det låter bra att de har som mål att kapa kostnaderna. Där har vi dock inte sett facit än! Jag är också skeptisk till att de har behövt ta in hybridkapital från danska staten. Det behövde inte Nordjyske.

    Jag har gjort en egen liten jämförelse med bland annat Spar bank nord och några till danska banker, vi får se om jag får tid att göra ett inlägg av det…

    Finansnovis,
    Ja svagare balansräkning eller om man så vill större hävstång i sin utlåning. Nordjyske har en utlåning som är ungefär 4 gånger det egna kapitalet. Motsvarande kvot för Swedbank innan krisen var drygt 16 men har sjunkit till 12 efter nyemission och lite återinvesterade vinster som har ökat det egna kapitalet. Detta speglas i soliditeten som är rejält mycket lägre för storbankerna vilket innebär att de använder en stor hävstång. En riktigt stor hävstång även jämfört med internationella storbanker som figuren över soliditet visar.

    Skulle man se till kreditförluster som andel av eget kapital skulle alltså istället Swedbank sticka ut och det är egentligen detta som är den egentliga risken. Vid goda tider så är hävstången trevlig men när det vänder så är det skönare med en låg hävstång. Nordjyske har lägst hävstång av de jämförda bankerna vilket ger ytterligare stöd till att de kommer att överleva om krisen fortsätter eller slår till ännu hårdare.

  14. Tänkte bara förtydliga att det är inte banken själva som hävdar att de i mindre utsträckning än andra danska banker är exponerade mot lantbrukskunder med hög gearing, utan det står i finansetilsynets rapport.

    Som jag förstår det (sida 23 i årsredovisningen) så makulerar de ca 4% av de återköpta aktierna, och reducerar aktiekapitalet. Man kan ju hoppas att de fortsättter köpa tillbaka och makulera aktier under 2013, sålänge kursen håller sig låg måste väl detta vara bättre än utdelning!?

  15. Finansnovis,
    Jag vet att de hävdar det, men jag lyckades själv inte hitta det i finanstilsynets redogörelse. Kanske är det danskan som brister eller google-översättningen till svenska (läste på båda språken) men just det påståendet hittade jag inte i den publikation som finns på Nordjyskes hemsida. Om påståendet stämmer så är det naturligtvis bra.

    Aktierna är väl redan återköpta om jag har fattat det rätt och nu så ska de makuleras. Visst är det så att återköp måste vara bättre än utdelning vid dessa börskurser!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *