Eolus vind årsbokslut 2011/2012 och Q1 2012/2013

Taggar , , , Postat 6 februari, 2013Kategorier Eolus vind

12 thoughts on “Eolus vind årsbokslut 2011/2012 och Q1 2012/2013”

  1. Trots att jag friade på Näsudden så är det vattenkraft och kärnkraft som gäller för mig.

    Gällande Eolus håller jag med dig.

    Men jag tycker också att det är värt att påpeka vilket bra exempel du har hittat på en lurig årsredovisning. Att vindkraftverk utgör en omsättningstillgång innebär att den finansiella ställningen ser oerhört fin ut trots att prekärt finansiellt läge eftersom både Grahams nyckeltal och soliditeten blir hög.

    Det här är även varför jag är så förtjust i räntetäckningsgraden när jag tittar på bolag. Räntetäckningsgraden är inte lika stabil som balansräkningar men eftersom det är brist på likvida medel som leder till nyemission/konkurs tycker jag att det är bättre att mäta inflöde/utflöde av kapital än att titta på vad som grävts ned i balansräkningen.

  2. Jag upplever ändringen i redovisningsprincip till en extern läsares fördel då bolaget med de ändrade redovisningsprinciper, nu enligt IFRS, skapar en intressant effekt i balansräkningen genom att tidigare verkar ha nettoredovisat förskott från kund mot varulagret och att de nu bruttoredovisas, rimligtvis bör därmed varulagret numer bara bestå av kostnader och eventuella förskott redovisas såsom en skuldpost vilket bör göra en extern värdering av bolagets varulager lättare, dessutom får du nu en mycket bättre segmentsrapportering. Tror du inte att övergången till IFRS är en del i den nu avbrutna listbytesprocessen?

    Kring själva Q1-rapporten så framgår det att bolaget har väldigt svårt att faktiskt sälja iväg de verk som etableras. Genom att klippa och klistra lite får jag fram att under kvartalet etablerades 19 verk (39,5 MW), varav 13 verk (27,2 MW) bokades in i varulagret (där de aktiverar 184 MSEK via resultaträkningen), totalt sålda verk således 6 stycken (12,3 MW) av de som etablerades under kvartalet. Vid ingången av kvartalet hade bolaget 24,2 MW i varulager och vid utgången av kvartalet 46 MW, således har bolaget även sålt av (24,2+27,2-46=5,4 MW). Totalt verkar de därmed ha sålt 12,3 MW av de under kvartalet etablerade verken och 5,4 MW från befintligt lager, dvs 17,7 MW (inte ens hälften av det som etablerades under kvartalet).

    Kring själva balansräkningen som du är inne på så är det fascinerande hur de finansierar sin verksamhet, Omsättningstillgångarna på totalt 1,2 MDSEK, varav 1,1 MDSEK är varulager och kundfordringar, finansieras med 575 MSEK i korta skulder (varav 290 MSEK är kortfristiga räntebärande skulder). Bolagets 588 MSEK i anläggningstillgångar finansieras med 178 MSEK i långfristiga räntebärande skulder och skattekrediter om 132 MSEK (antar här att bolaget skriver av verken på 5 år som inventarier). Skulle inte bolaget må bra att få en refinansiering av balansräkningen och skapa mer långfristig bankfinansiering?

    Kring själva varulagret framgår i segmentsinformationen att elproduktionen genererar ett rörelseresultat på 11 MSEK (om det blir 30-40 MSEK på helår, vem vet?!) och med tillgångar om 1,2 MDSEK så skulle de då avkasta från 2,5%-3,3% (det är väl knappt något man vill belåna då räntenivån rimligen är högre).

  3. Du väljer att lägga mkt fokus kring kassaflöde vilket är både rätt och riktigt. Att upprätta kraftverk utan färdig beställning binder väldigt mkt kapital. Etableringstakten ökade väsentligt förra året men var baserat på långt tidigare beslut då processerna är så långa. Tidigare fanns en nästan omättlig efterfrågan på nyckelfärdiga verk och man ökade därför etableringstakten. Men när elpriset sjönk som en sten så försvann även efterfrågan.

    Nu sitter man med ett stort lager och mer ansträngd BR. “Tur” dock att utgångsläget var så bra och välkapitaliserat.

    Jag vill anmärka på en sak och det är att just det fina med vindkraftverk är att de genererar så fina kassaflöden. Tar man bort avskrivningarna så har du positivt kassaflöde på långt väldigt låga prisnivåer. Jag tänker såhär: 2mw kostar 30 mkr och kostar då 1,2 mkr vid 100% belåning och 4% ränta. Driftskostnaderna är ca 1 mkr per år och verket behöver alltså dra in 2,2 mkr för att ge positivt kassaflöde. 2mw verk ger dig ca 5.000mwh och beak-even-kassaflöde ligger således vid ett samlat elpris pris på 44 öre/kWh. Då elcertifikat och nätersättning ger dig ca 25 öre så behöver elpriset bara ligga på ca 20 öre vilket är ett exceptionellt lågt pris och långt under terminspriserna. Pga avskrivningar gör man givetvis förlust i RR, men kassaflöden och RR är ju inte samma sak.

    Slutsats: det stora lager som nu byggts upp genererar positiva kassaflöden vid väldigt låga elpriser. Så länge man säljer någorlunda lika många verk som man etablerar så får man inga problem med kassaflöden.

    Att bolaget haft negativa kassaflöden från verksamheten de senaste åren beror ju som sagt på att man ökat etableringstakten. Nu när denna dras ner väsentligt så blir det snarare det omvända scenariot.

  4. Aktieingenjören; Synd att du inte friade vid ett kärnkraftverk istället :-)

    Det är bara att hålla med om att det kan vara bra att ta sig en titt på räntetäckningsgraden också förutom andra mått. Det obefintliga kassaflödet gör att saker och ting ser ännu mer skrämmande ut eftersom den redovisade vinsten finns i förmodade framtida kassaflöden.

    Hantverkarn; Ja förmodligen är det logiskt att gå över till IFRS av det ena eller andra skälet! Även om listbytet är avbrutet nu så kommer de säkert att återuppta försöket så småningom om de tar sig tillbaks till gott skick.

    Tackar för analysen av siffrorna. Det illustrerar hur svårsålda vindkraftverken är just nu och det är också Eolus mardrömsscenario eftersom varken elpris eller balansräkning tillåter för mycket osålda verk i nuläget. Jag tror att de underskattade svårigheterna (eller överskattade framtida elpris och därmed underskattade efterfrågan på vindkraftverk) med att finansiera en ökad förvaltning av vindkraftverk med eget kassaflöde. Bolaget kanske skulle må bra av en annan typ av finansiering, men lär väl inte få chansen av någon långivare med tanke på det osäkra läge som bolaget befinner sig i.

    Lundaluppen; Tackar för info om IFRS på First North! Antingen är det den anledningen eller så är det en förberedelse för listbyte någon gång i framtiden, vilket har varit ett uttalat (men avbrutet) mål.

  5. Tabellen med elpriser och subventioner under perioden 2004-2012 år intressant och får mig att reagera. Här ser man tydligt teknikens subventionsberoende, vilket kan jämföras med vad den var under den första subventionen 1991-1995, vilket bör säga något om aktiens pris.

    Tittar man närmare på det och räknar lite så ser man de röda fälten med subventionerna under de sista nio sista åren utgör cirka 42 procent av intäkterna. Landets första subvention till vindkraftverk kom 1991 och var 25 procent av investeringen. Nivån höjden 1993 till 35 procent av investeringen. Denna investeringssubvention omfattar, till skillnad från certifikatsystemet, inte underhållskostnaderna och vinsten.

    Den första subventionen som ett genomsnitt med allt inkluderat kanske motsvarade 20 procent av intäkterna. Idag är alltså subventionen mer än dubbelt så hög som när tekniken infördes i större skala. Dessutom finns en räntesubvention till tekniken från centralbankerna. Och höga fastighetsskatter och produktionsskatter har införts på vattenkraftverk och kärnkraftverk. En förklaring till detta är att vindkraftsverken har blivit dyrare per kW.

    Under de sista cirka 12 åren har produktiviteten fallit i naturresurserna utvinning mätt i energi, material, arbete och kapital per utvunnet ton. Samtidigt toppade börsernas värde i hela världen. Exempelvis har LKAB haft reala kostnadsökningar cirka 7 procent. Aktierna kommer bara att gå ner och det verkar styras av självaste fysiken.

    Trenden är tydlig. Materialpriserna har ökar minst lika mycket som konkurrerande bränslen. Så satsa inte krona på skräpaktien Eolus. Snart blir pengarnas värde långt mindre av inflation så köp något annat som inte har fysiken mot sig, även om det är svårt.

  6. Aktierna verkar vara på nedgång och styras av självaste fysiken, ska det förstås vara.

  7. Viktor; Javisst! Ditt räkneexempel visar ganska tydligt att det inte krävs jättehöga intäkter för att generera positivt kassaflöde. Problemet är att vindkraftverken är finansierade till stor del med kortfristiga skulder som ska betalas av i närtid och till detta räcker kassaflödena inte till. Säg att breakeven är 44 öre/kWh enligt ditt räkneexempel. Om vi tar samma elcertifikatpris som 2012 (20 öre/kWh) och terminspriset för 2014 (30 öre/kWh) så blir intäkten 50 öre/kWh. Enligt Q1-rapporten har bolaget beräknad produktion på 129 GWh i förvaltning och 122 GWh i varulager, totalt 251 GWh. Med 50 öre/kWh ger det 125 Mkr i kassaflöde vilket är mycket mindre än 500 Mkr i kortfristiga skulder.

    Det lättar på trycket, men bolaget måste fortfarande sälja verk för att inte misslyckas med sina kortfristiga skulder.

  8. Urban; Intressant resonemang. Visst är det så att vindkraften inte hade funnits utan subventionerna (och avgifterna på fossilt+kärnkraft+vattenkraft). Vissa länder, exempelvis Spanien, ledsnar på att subventionera nu när statsfinanserna är ansträngda vilket också lär leda till minskade satsningar framöver och istället uppsving för det fossila. Visst är det också så att många glömmer – eller blundar för – att vindkraften slukar enorma mängder material och ger ganska lite energi tillbaks. Det populära måttet just nu är koldioxidutsläpp och då kan man bortse från allt annat.

    Med det svensk-norska elcertifikatsystemet så betalar dock staten inget, utan det gör elkunderna, vilket innebär att systemet lär bestå om det inte blir en opinion mot förnyelsebart i politiken (vilket inte lär hända).

    Om det är någon bransch där fysiken gör sig påmind så är det just inom kraftproduktion. I princip inget har hänt på hundra år förutom lite experimenterande. Vi har kvar samma vattenkraft och ångkraft (fossilt eller uran som bränsle) och sedan vindkraft istället för väderkvarnar.

  9. Opinionen mot subventionerna kommer nog att försvinna lika fort som pengarnas värde i världen försvinner i inflation och flykt till reala tillgångar. Ägarna av vindkraftverken blir då av med sina lån och vinner på liknande sätt som pensionärerna förlorar. Politiken blir nog mer konservativ och styrd av fysiken. Att politiskt bestämma vilka kraftverk som används blir kanske kvalificerat vansinne. Således försvinner certifikatsystemet och sedan byggd det inte ett vindkraftverk, på liknande sätt som inom solkraften i Spanien. Rätt pris på Eolusaktien är därför svårt att säga. Rent teoretiskt skulle ju företaget med sina reala tillgångar kunna räddas av inflationen. Ju snabbare den kommer desto bättre.

    Det samlade börsvärdet i världen verkar vara kopplat till produktiviteten i naturresursers utvinning och allt är kopplat till allas förväntningar och vilka beslut som fattas på mikronivån. Det samlade värdet styrs av en kraftig osynlig hand. Så det är mycket svårare att säga hur det går för en viss aktie. Att Stockholmsbörsen försvinner vid en extrapolering kan man vara ganska säker på.

  10. Som alltid bra analyser har deppat lite över min senaste kommentar men shit happaens tyvärr i mitt fall dvs inget att bry sig över.

    Hur som helst har jag uppdaterat Catepillar och känner viss fåfängd glädje över jag hade lite mer rätt än de välbetalda analytikerna :)

    Ganska stökigt göra analys i valuta bolaget inte skriver rapporterna i så under helgen tänker jag ge mig på statoil i nok i stället för i usd om jag inte gillar billiga flaket öl jag tänkt köpa om 1 timme på sundsbussen för mycket ;)

    Underleveratörer till alternativ energi anser jag generellt mer intressanta och sol/nuke kommer före vindkraft för min egen del.

  11. Rune,
    Det är roligt att man gör en bättre analys än Mr Market då och då! Å andra sidan gör man en sämre ungefär lika ofta och det är väl det som är grejen. Marknaden är nog ganska effektiv ibland, men inte alltid :-)

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *