Elmarknaden del 6 – Elcertifikatsystemet: subventioner till förnyelsebar el

Taggar , Postat 14 november, 2011Kategorier Elmarknaden

16 thoughts on “Elmarknaden del 6 – Elcertifikatsystemet: subventioner till förnyelsebar el”

  1. Tack för ännu en utmärkt genomgång.

    En liten korrigering eller kanske snarare ett förtydligande:
    Anledningen till att elkunderna inte betalar mer än ca 5 öre för elcertifikaten per förbrukad kWh är för att de inte behöver elcertifikat för all elförbrukning. Kvotplikten är på 15-20% av den totala förbrukningen.

    Angående det utökade reglerbehovet vid vidnkraftutbyggnad så har jag förstått det som att det mesta kan tas ut från de vattenkraftsresurser vi redan har tillgängliga, men att det behövs en del ändringar av bland annat vattendomar och möjligtvis även rent tekniska förändringar av kraftverken. Jag tror att den uppgiften kommer från Svenska Kraftnät

  2. Mattias Carlsson;
    Tackar för förtydligandet! Jag för in förtydligandet i inlägget. Det innebär ju samtidigt att i princip hela kostnaden är överförd till kund.

    Jag har läst något liknande från SvK också men jag har också för mig att befintlig vattenkraft inte räcker till för hela den tänka utbyggnaden.

  3. Ja. Tanken med systemet är att elkunderna (med undantag för elintensiv industri) ska bära hela kostnaden

    Det är möjligt att det blir svårt för den befintliga vattenkraften inte klarar av hela regleringsbehovet i framtiden.

    Redan nu finns det goda skäl att underlätta för elkonsumenter att styra sin användning till de tider då priserna är som lägst och i så stor utsträckning som möjligt undvika att använda el vid riktigt höga prisnivåer. Dessa behov visar sig nu tydligare än tidigare i prisområde 4, där spotpriset tillfälligt var uppe i 1 kr/kWh i förra veckan (dubbelt så högt som i område 1 & 2). Även om en del av dessa prisskillnader på några års sikt minskar med den planerade utbyggnaden av stamnätet så bör behovet av efterfrågestyrning att växa generellt med mer vindkraft

    http://svenskenergi.se/upload/Statistik/Kraftl%C3%A4get/vrapp.pdf

  4. Mattias;
    Javisst. Senast idag var det kritik igen på Rapport om de höga elpriserna i zon SE4 och det är knappast det sista vi hör. Resonemanget var att på grund av stillastående kärnkraft så har Svenska kraftnät blivit tvungna att begränsa överföringskapaciteten mellan SE3 och SE4. Jag förstod inte hur just det hängde ihop. Kanske vill man inte tömma vattenmagasinen för fort och för tidigt i väntan på att Ringhals ska komma igång.

    2014 anger SvK att två delar av Sydvästlänken ska vara i drift vilket innebär att flaskhalsen borde vara borta då. 2018 kommer den sista delen av Sydvästlänken som går till Norge om jag förstod det hela rätt.

    Om bara kärnkraften fungerar som den ska nu i vinter så kan det bli riktigt intressant om det blir en situation med hyggliga elpriser över hela landet utom SE4. Oavsett så kommer vi få höra mer klagosånger under vintern.

  5. Om jag tolkar prisgraferna rätt så hade både zon 3 & 4 höga priser på ungefär samma nivåer. Då kan det vara överföringskapaciteten längre norrut (zon2-3) som sätter begränsningen

  6. Mattias;
    När då? Den 17 november var priset marginellt högre i SE3 än i SE1-SE2 men rejält högre i SE4. 48 öre i SE1-SE2, 49 öre i SE3 och 63 öre i SE4. Allt per kWh. Idag är priserna identiska i SE1-SE3 men högre i SE4 (som i sin tur har identiskt pris med DK2). Danskt elpris med andra ord.

    Överföringskapaciteten till SE3 från alla zoner (förutom SE4 – flödet borde mestadels gå från SE3 till SE4) är drygt 10 000 MW. Den kommer dessutom att öka när nya kabeln Fennoskan 2 till Finland öppnas och ytterligare import från Finland möjliggörs om SE3 skulle få brist.

    Överföringskapaciteten till SE4 från SE3 är bara ca 5000 MW medan resten av kapaciteten härstammar från Danmark, Tyskland eller Polen.

    I detta läge ska SE4 importera ungefär dubbelt så mycket som SE3 vilket förstås gör situationen ansträngd. I alla fall till ca 2014 när Sydvästlänken blir klar och därefter kommer kabel till Litauen också som ökar kapaciteten (och ger Litauiskt elpris).

  7. Kenny. Var hittar du priserna i tabellform? Jag har bara tittat snabbt på graferna på s.6 i Kraftläget. Nu när jag tittar igen på de senaste två veckornas priser så ser jag att priserna i zon 4 nästan alltid ligger högst. Men fyra eller fem av dagarna så ser det ut som om priserna i zon 3 ligger nära priserna i zon 4.

    Jaja. Vi får vänta in en längre tidsserie för att få en klarare bild tror jag. Men det tydligaste så här långt är att zon 4 får priser på dansk nivå, zon 1 & 2 på norsk nivå, medan zon 3 ligger någonstans däremellan

  8. Ja det är upprört i södra Sverige! Under veckan var jag nere i trakterna kring SE4 och noterade ett mycket större intresse i ämnet kring fikabordet än här uppe i SE3 där ett större ointresse råder! Fortsättning följer… :-)

  9. Hej
    Ringhals står inte bara för energiproduktion utan tillhandahåller även spänning. Tänk det som om man skulle föra över vatten från norra Sverige till södra via en akvedukt. På jämna mellanrum så behövs det pelare för att hålla uppe (spänningen) och när produktionskapacitet saknas så orkar inte konstruktionen föra över hela mängden och därför begränsades överföringen mellan områdena 3 och 4.

  10. Magnus;
    Tack för din förklaring! Det finns alltså fler aspekter än bara själva effekten. Har du något lästips om detta? Finns det kanske någon enkel tumregel att tillämpa?

  11. Sällan att man hittar så gedigen analys på nätet. Jag har bara en liten synpunkt (för att visa att jag har läst). Det sägs: “Eftersom systemet är utformat så att det inte kostar något för staten …”. Eftersom el-intensiv industri, som utgör ca 40% av kvotplikten, är kvotpliktiga men kan dra av kostnaden, blir denna del en kostnad för staten i uteblivna skatteintäkter från elintensiv industri.

  12. Jonas Björnerstedt;
    Kul att du gillar inläggen!

    Det finns nog delade åsikter om en utebliven intäkt är en kostnad vilket alltid dyker upp när det diskuteras skatter. Man vill väl hur som helst inte skrämma bort elintensiv industri ur landet med allt för höga elpriser vilket innebär en särbehandling av elintensiv industri jämfört med övriga elförbrukare.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *