De senaste vintrarna har det varit mycket fokus på höga elräkningar. Har det något att göra med avregleringen av elmarknaden? Hur har elpriset utvecklats sedan avregleringen 1996 och hur sätts egentligen elpriset?
Del 1 – Elproduktion och elförbrukning i Sverige och Nordeuropa
Del 2 – Produktionskostnader för ny el. Skatter, avgifter och bidrag
Del 3 – Zonindelningen på elmarknaden och förbindelser inom elnätet i Nordeuropa
Del 4 – Finns det ett elöverskott i Sverige?
Del 5 – Elpriset och dess utveckling. Marginalprissättning via utbud och efterfrågan (detta inlägg)
Del 6 – Elcertifikatsystemet: subventioner till förnyelsebar el
Del 7 – Sammanfattning och utblick
Del 5. Elpriset och dess utveckling. Marginalprissättning via utbud och efterfrågan
Till att börja med så är elmarknaden uppdelad i tre delar:
- Elproduktion. Kraftbolag producerar elkraft som säljs till elhandelsbolag via elmarknaden Nord Pool och leveras till elnätet.
- Elhandel. Elhandelsbolag köper el från Nord Pool och säljer till slutkund.
- Elnät. Elens infrastruktur och distributionssätt sköts lokalt och regionalt av elnätsbolag. Stamnätet (elnätets “motorvägar”) sköts av Svenska kraftnät.
Detta innebär att det elpris som man får på elräkningen också består av flera delar:
- Elpris. Styrs via avtal mellan kund och elhandelsbolag. Avtalet kan vara att köpa el till bundet eller rörligt pris (eller en blandning). Elhandelsbolagen köper el från Nord Pool där priset sätts genom utbud och efterfrågan och säljer vidare till slutkund.
- Elnätsavgift. Elnätsbolagen tar ut avgifter som ska täcka underhåll och drift av elnätet plus förstås lite vinst. Eftersom elnäten är en monopolverksamhet så är avgifterna statligt reglerade.
- Skatt. Nästan halva elräkningen är skatt (inklusive moms på skatten). 2011 betalar elkunder i större delen av Sverige ca 35 öre/kWh skatt och moms på el. Undantagen är några kommuner i Norrland, som har lägre elskatt. Som kaka på kaka så kommer norrlänningarna att få lägre elpris än övriga Sverige när zonindelningen av elmarknaden i Sverige införs i november 2011.
Elpriset sätts via utbud och efterfrågan
Elpriset på elmarknaden Nord Pool sätts enligt utbud och efterfrågan precis som för vilken produkt eller tjänst som helst i en marknadsekonomi. Det är faktiskt inte konstigare än så. Medan efterfrågan lever mer eller mindre sitt eget liv så är utbudet kraftigt reglerat. Exempelvis är det politiskt omöjligt att storskaligt öka utbudet i Sverige genom ny vattenkraft, kärnkraft eller konventionell värmekraft (kol/olja). Detta leder till att de enda sätten att öka utbudet är genom småskaliga ökningar av vindkraft och konventionell värmekraft eldat med förnyelsebara bränslen.
Eftersom konsumenterna inte i en handvändning kan byta ut el mot någon annan produkt så leder strypt utbud naturligtvis till högre priser. Situationen med strypt utbud har pågått sedan 1980-talet då elproduktionen slutade öka i Sverige, vilket framgår av Elmarknaden del 1, och lär pågå inom överskådlig framtid om inte en sensation inträffar!
Elhandel på den nordiska elbörsen sker ett dygn i förväg. Elkraftproducenterna som sitter på utbudet begär pris på en viss mängd elenergi (MWh) som de förbinder sig att leverera. Elhandelsbolag styr efterfrågan och lägger bud på en viss mängd elenergi. Där utbud och efterfrågan möts sätts priset. Det är ingen skillnad på elmarknaden och andra marknader!
Situationen illustreras i nedanstående något skissartade figur. Energi är på x-axeln och pris på y-axeln. Systempriset för en viss mängd energi hamnar där utbud och efterfrågan möts.
Prissättningen beskrivs med mer detaljer på Nord Pools hemsida men principen är inte krångligare än så här.
I och med att det är utbud och efterfrågan som styr så råder marginalprissättning på elmarknaden, dvs. att den sista producerade kilowattimmen sätter elpriset. Som har skrivits i tidigare delar av artikelserien (del 1 och del 4) så finns det i princip två typer av elproduktion: baskraft och reglerkraft. Baskraft är i Sverige kärnkraft och viss vattenkraft. I elprissammanhang ingår även “icke reglerbar kraft” som t.ex. vindkraft i baskraft i den fortsatta diskussionen.
Baskraft är kraft som produceras på en jämn nivå hela tiden; man skulle kunna säga att det är kraft som måste produceras. Måste är förstås en överdrift, eftersom kraftbolagen naturligtvis kan välja att stänga av kraftverken istället, men marginalkostnaden för detta är ofta högre än att sälja el med förlust. Det är ungefär som när resebolag säljer sista minuten-resor med förlust, men det är bättre att få in lite pengar än inga pengar alls. Om det alltid skulle räcka med bara baskraft så skulle elpriset bli relativt lågt. Exempelvis gick elpriset ner till 7 öre/kWh under första veckan i oktober 2011 på grund av stora mängder regn vilket ledde till att kraftbolagen var tvungna att släppa igenom vatten och producera. Ökat utbud – lägre pris.
De lägen när elpriset går upp på grund av marginalprissättningen inträffar när baskraften inte räcker till, utan man måste ta till reglerkraft för att öka kraftproduktionen så att efterfrågan möts. Reglerkraften har högre produktionskostnad och naturligvis vill då kraftproducenterna ha bättre betalt för reglerkraften; annars producerar de helt enkelt ingen! Kraftbolagen måste inte producera reglerkraft, men gör det eftersom de tjänar pengar på det. De tjänar inte särskilt mycket på den sålda reglerkraften i sig, utan den stora vinsten för kraftbolagen är att med ökande elpris så ökar marginalerna på baskraften rejält!
Figuren nedan illustrerar kostnadsstrukturen för att producera elenergi. Vid låg efterfrågan befinner man sig till vänster i figuren och det räcker med vatten- och kärnkraft (vindkraft ingår också där, men saknas i figuren). När efterfrågan ökar hamnar man till höger i figuren och produktionskostnaderna ökar kraftigt. Kraftbolagen producerar bara denna kraft om de får betalt för det och då visar figuren också mycket tydligt att marginalerna för baskraften blir skyhöga! Figuren är hämtad från “International Power Trade – The Nordic Power Pool” av Lennart Carlsson.
Prissättningen genom utbud och efterfrågan gynnar bolag med låga genomsnittliga produktionskostnader, precis som i vilken annan bransch som helst.
Elpriset och marginalelen
I resonemanget ovan påstås att reglerkraften påverkar elpriset. Att så faktiskt är fallet visas i figuren nedan, där jag har valt att kalla värmekraft och import, dvs. de dyraste delarna av reglerkraften, för marginalel.
Sambandet mellan elpriset och marginalelen framgår ganska tydligt i figuren ovan genom att elpriset och den producerade marginalelen följer varandra väl trendmässigt, även om påverkan på elpriset i absoluta tal kan variera beroende på det övriga kraftläget.
Elprisets utveckling sedan avregleringen av elmarknaden 1996
Vi börjar med att se hur elpriset har utvecklat sig på lite längre sikt. Sedan elmarknadens avreglering 1996 har elpriset (årsmedelvärde) utvecklat sig enligt följande. För att tvinga läsaren till att känna igen alla olika enheter så har jag gjort figuren i enheten kr/MWh. Via lite hjärnjympa och en växelkurs på 10 kr/€ kan man översätta enheter till det man tycker är mest bekvämt: 100 kr/MWh = 10 öre/kWh = 10 €/MWh. Elpriset i figuren är det genomsnittliga elpriset i Norden; det så kallade systempriset (SYS).
När elmarknaden avreglerades 1996 låg elpriset ungefär på samma nivå som i skrivande stund (oktober 2011), nämligen ca 25 öre/kWh. Mot slutet av 1990-talet sjönk elpriset ned mot 10 öre/kWh för att 2010 ha femdubblats upp till drygt 50 öre/kWh. Årsmedelpriset för 2011 kommer med all sannolikhet att bli i paritet med årsmedelpriset för 2010.
Att elmarknaden har avreglerats är en sanning med viss modifikation eftersom det egentligen bara är elhandelsmarknaden som har avreglerats fullständigt. Själva marknaden för kraftproduktion är fortfarande i allra högsta grad reglerad eftersom ny kraftproduktion förutom vindkraft och förnyelsebar värmekraft i praktiken är förbjuden, vilket gör att utbudet hämmas. Om man tycker höga elpriser är ett problem så beror det alltså inte på att elmarknaden är avreglerad, utan tvärt om på att elmarknaden fortfarande är reglerad och kraftigt politiskt styrd med skatter, avgifter, subventioner och bidrag.
Den nordiska elmarknaden är uppdelad i ett flertal zoner, vilket beskrivs i Elmarknaden del 3. Genomsnittet av alla zoners elpris kallas för systempriset (SYS), och har sedan 2006 utvecklats på följande vis:
En trend är tydlig och det är att elpriset är högre på vintern än på sommaren. Speciellt tydliga är prisspikarna vintern 2009/2010 och 2010/2011. Elpriset steg upp mot 140 €/MWh den kalla vintern 2009 medan elpriset under sommaren 2007 låg under 10 €/MWh. Något som inte framgår av figuren ovan är att priset nu i oktober 2011 också har legat under 10 €/MWh.
I medeltal har elpriset varit 27,9 – 53,1 €/MWh de senaste åren. I tabellen nedan visas genomsnittliga elpriser 2006-2010.
Tabellen nedan visar genomsnittliga elpriser för första halvåret 2006-2011. Elpriset första halvan av 2011 är det högsta sedan 2006.
Uppdelningen i zoner på elmarknaden har funnits länge i Norden, men i november 2011 delas Sverige upp i fyra zoner. Priset i olika zoner kan vara olika eftersom situationen med utbud och efterfrågan ser annorlunda ut i olika zoner samtidigt som överföringskapaciteten i elnätet har flaskhalsar vid zongränserna. De tydligaste exemplen i Sverige kommer vara att elen blir dyrare i södra Sverige där förbrukningen är hög men produktionen är låg, medan elen blir billigare i norra Sverige där förbrukningen är låg men produktionen är hög. Zonindelningen behandlas i inlägget Elmarknaden del 3.
Elprisets koppling till oljepriset
Det brukar sägas att elpriset följer oljepriset. Figuren nedan visar årsmedelvärden över elpriset i Sverige i kr/MWh och oljepris (WTI) i US$/fat under perioden 1996-2010.
Ett samband verkar finnas mellan elpriset och oljepriset. Oljepriset påverkar exempelvis kolpriset som i sin tur påverkar elpriset. Konsumtionen av både el och olja följer den allmänna utvecklingen i ekonomin och har en mängd gemensamma användningsområden, dvs. de är i viss mån utbytbara mot varandra. Båda fungerar till exempel utmärkt till uppvärmning och som bränsle till en motor i lämplig maskin. El har dock nackdelen att det är svårare att lagra, vilket gör det problematiskt i bilar.
Tror man på ett fortsatt högt oljepris (kanske på grund av bristande utbud i förhållande till efterfrågan) så kan man förmodligen förvänta sig ett fortsatt högt elpris. Tror man på sjunkande oljepris kan man också gissa att elpriset kommer att sjunka.
Slutsatser
- Elmarknaden är som vilken marknad som helst där elpriset sätts via utbud och efterfrågan.
- Marknaden för kraftproduktion är dock i praktiken fortfarande reglerad och politiskt styrd, vilket hämmar produktionen och därmed drar upp elpriset. Det är inte avregleringen av elmarknaden som är problemet, utan regleringen!
- Utbud och efterfrågan leder till marginalprissättning, dvs. den sista producerade kilowattimmen sätter priset
- Utbud och efterfrågan är också anledningen till att elen kommer att bli dyrare i södra Sverige än i norra Sverige efter uppdelningen i fyra priszoner. Den svenska elen produceras inte där den förbrukas, vilket leder till ökade priser när södra Sverige måste importera el.
- Elpriset har mer än fördubblats sedan avregleringen 1996.
- Elpriset har varit det högsta någonsin första halvåret 2011.
Läsvärt inlägg, men du har förväxlat utbud och efterfråge-kurvorna i första diagrammet. Efterfrågan sjunker vid ett högre pris, inte tvärtom.
Fin redogörelse!
Stor del av elen säljs genom långsiktiga avtal mellan producenter och förbrukare (stora industrier och el.handelsbolag) till andra priser än det dagliga börspriset.
En del av reglerkraften utgörs av negativ förbrukning, industrier som är beredda att stänga av vid lasttoppar mot bra betalning, uppmärksammas i pressen som att priset är så högt att industrin måste slå igen.
Sydsverige får nu betala priset för att Barsebäck stängdes, genom högre el.priser och danskarna får litet bättre betalt för sin vindkraft. Var inte danskarna pådrivande till den svenska indelningen i prisområden?
Marcus;
Tack, du har naturligvis rätt! Jag har uppdaterat figuren nu så att den stämmer.
Ulf;
Tackar för kommentaren om aspekter som jag inte har tagit upp! Jag antar att de långsiktiga elavtalen hamnar på nivåer kring (en bedömning av) de genomsnittliga kommande elpriserna så att man slipper drabbas av svängningar. Undantaget är förstås om de stora industrierna äger egen kraftproduktion så att man köper till självkostnadspris.
Industrier som stänger har jag heller inte tagit upp men det är till viss del lite av en nödlösning eftersom marginalerna saknas i den svenska elmarknaden. Det hade förmodligen varit bättre om industrierna hade kunnat fortsätta producera samtidigt som man tar till lite extra reglerkraft någonstans ifrån (som idag alltså inte finns).
Slutligen så vet jag inte om specifikt Danmark har varit pådrivande i elzonsuppdelningen, men det är i alla fall påtryckningar från EU och det är mycket möjligt att Danmark aktivt hejar på.
Tack för ännu ett läsvärt inlägg. Angående prisområden så kan jag tänka mig att Svenska Kraftnät var drivande i den frågan. Det blir lättare för dem att balansera utbud och efterfrågan när det uppstår prisskillnader inom landet. Förbrukningen i underskottsområden pressas ner pga högre priser, vilket gör att behovet av reglerkraft minskar.
Mattias Carlsson;
Ja; dessutom är det ganska rimligt att elen produceras där den förbrukas så uppdelningen i zoner är i grund och botten bra och ökar incitamenten för att placera produktion där det råder brist (exempelvis södra Sverige, zon SE4). Det som vållar problem är att det inte är möjligt att bygga något ordentligt storskaligt där för att råda bot på underskottet, så incitamenten Svenska Kraftnät skapar med elzonsuppdelningen ger ingen större effekt förutom på elräkningen för kunderna.
Nja. Visserligen är det svårare att hitta bra vindkraftslägen i södra Sverige, men det lär fortfarande finnas för ytterligare några TWh. Med zonindelningen så kommer en större del av vindkraftsutbyggnaden ske i södra Sverige
Mattias Carlsson;
Jovisst, incitamenten gäller i hög grad för vindkraft. Man kan placera ny vindkraft i Skåne om man hittar ett bra vindläge där man lyckas få tillstånd att bygga, men idag är produktionen i zon SE4 ca 5 TWh/år medan förbrukningen är 20 TWh/år. Utöver några TWh vind som förmodligen är möjligt att bygga i Skåne så vore det på sin plats med mer, lite stabilare och kanske till och med reglerbar elproduktion.
Reglerbar elproduktion i zon 4 får vi nog inte se inom någon överskådlig framtid. Möjligtvis med undantag för något reservkraftverk. Det som kan byggas i någorlunda stor skala i Sverige idag är kraftvärmeverk och vindkraftverk.
Fram till 2013 räknar inte Energimynidgheten med någon utbyggnad av kraftvärmen. I långsiktsprognosen räknar man dock med att kraftvärmeproduktionen stiger med 8 TWh (till 22 TWh) till 2020, medan vindkraften ökar med ytterliggare cirka 5 TWh (till 11 TWh).
För att ändra på detta så måste de politiska förutsättningarna förändras (t.ex. via kvotplikten i elcertifikatsystemet)
Jag vet inte hur stor del av kraftvärmeutbyggnaden som kan ske i zon 4 (beror på var det finns avsättning för värme), men de 5 TWh vindkraft som man prognosticerar borde i relativt stor utsträckning hamna där priserna är som högst, dvs i zon 4
Energimyndighetens kortsiktsprognos 2011-2013:
http://www.energimyndigheten.se/Global/Statistik/Prognoser/Kortsiktsprognos-Dnr%2000-11-428.pdf
Långsiktsprognos 2010-2030
http://webbshop.cm.se/System/DownloadResource.ashx?p=Energimyndigheten&rl=default:/Resources/Permanent/Static/a5f894444155405fbb1d1a063cf43ea4/ER2011%2003w.pdf
Svensk Energi prognosticerar att elpriset nästa år blir ca 10 EUR/MWh – eller 10 öre/kWh – högre i zon 4 än i zon 1 &2. Eller annorlunda uttryckt, södra Sverige får börja vänja sig vid Danska elpriser.
http://svenskenergi.se/upload/Statistik/Statistik%20i%20bilder/marknadspriser.pdf (s.17)
Mattias Carlsson;
Intressant! Om bara drygt en vecka får vi se i praktiken hur det blir och åtminstone jag väntar med spänninge :-) Jag antar att 10 €/MWh skillnad är på årsbasis? Eftersom zonuppdelningen körs igång i början av vintern så kan vi i sådana fall få se ännu större avvikelser initialt vilket då lär märkas i media!
Frågan är väl om det finns anledning att ändra i kvotplikten i elcertifikatsystemet? Enligt http://www.energimyndigheten.se/elcertifikat så är målet en ökning med 25 TWh från 2002 års nivå. 11,5 TWh av ökningen har redan skett (46 %) på 44 % av tiden (8 av 18 år) vilket betyder att utbyggnaden av förnyelsebart hittills går enligt plan för att uppfylla målet. Det betyder samtidigt att det finns visst utrymme för att höja målet, men jag vet inte hur de ansvariga resonerar.
Ämnena kommer garanterat att beröras i nästa inlägg om elmarknaden!
Angående elcertifikaten. Med den kvotplikt som är beslutad så räknar Energimyndigheten med 5 TWh ytterligare vindkraft till 2020, givet att kraftvärmen byggs ut i den takt som man antar.
Biobaserad kraftvärme är nästintill konkurrenskraftig även utan certifikat och kommer att byggas ut i första hand, i de fall det finns avsättning för värmen.
Vindkraften skulle rent tekniskt kunna byggas ut snabbare än prognosen (i nuläget byggs kapaciteten ut med 2 TWh varje år) vilket skulle ske om kvotplikten reviderades upp.
Kvotplikten ger idag möjlighet att bygga ut förnybar el med 1-2 TWh per år. Se t.ex. här på s.17:
http://webbshop.cm.se/System/ViewResource.aspx?p=Energimyndigheten&rl=default:/Resources/Permanent/Static/3000afb1418f413aa41dae33186491d5/ET2010_25w.pdf
Tack för matnyttig länk! Elcertifikatsystemet inser jag att jag ska dyka ner djupare i!
Vindkraftsparken som Fortum och Skellefteå Kraft ska bygga i Blaiken kommer producera ca 0,6-0,7 TWh/år vilket i sådana fall är en ganska stor andel av den totala utbyggnaden på 5 TWh/år under de närmsta 10 åren!
Fortum är dock inte ensamma om att vilja bygga ut i den storleksordningen eller större. Lägger man ihop de 4-5 största vindkraftsbolagens (Eolus, Arise, O2, Rabbalshede etc) planer för de närmaste 4-5 åren så pekar det sannolikt på närmare 10 TWh. Antingen kommer politikerna revidera certifikatsystemet eller så kommer något/några av bolagen få ge upp sina planer
Mattias;
Finns det någon bra sammanfattningssida över stora vindkraftsprojekt eller får man leta bland de separata projekten och summera själv?
Politikerna skulle knappast revidera certifikatsystemet åt andra hållet om utbyggnaden gick för långsamt, men att revidera så att utbyggnadstakten blir högre än förväntat väcker väl knappast någon större uppståndelse. Jag ser framför mig hur politiskt parti X viker sig i en fråga för att få “ännu mer förnyelsebart” efter “hårda förhandlingar”. Alternativen är som du säger att något av bolagen lägger ner sitt projekt eller så genomför alla sina projekt vilket leder till prisdumpning på certifikaten. Det låter inte troligt, men skulle då drabba befintliga aktörer och slå speciellt mot exempelvis rena vindkraftsbolag.
Jag känner inte till någon sammanställning.
Länsstyrelserna håller på att sammanställa en databas över befintliga och projekterade verk. Men det dröjer åtminstone några månader innan de är färdiga med det.
http://www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/Sv/om-lansstyrelsen/vart-uppdrag/projekt/vindbrukskollen/Pages/Vindbrukskollen.aspx
En “joker” i leken här är vilka effekter sammanslagningen mellan Sveriges och Norges certifikatsystem får. Jag har inte tittat närmare på det.
http://www.energimyndigheten.se/sv/Foretag/Elcertifikat/Gemensam-svensk-norsk-elcertifikatmarknad/
OK, jag ska dyka ner lite djupare i ämnet och får göra en egen liten sammanställning. Sammanslagningen är också intressant; mycket som händer nu i närtid!
Ytterligare en joker…
Energimyndigheten har nyligen gjort en utredning om möjligheten att använda svensk förnybar el för att uppnå andra länders EU-åtaganden om förnybar energi.
Det alternativ myndigheten förespråkar är att staten köper upp elcertifikat som sedan kan säljas till de länder som behöver dem för att uppnå sina åtaganden.
Detta skulle i så fall ge utrymme för mer vindkraft inom certifikatsystemet.
http://www.energimyndigheten.se/Global/Press/Pressmeddelanden/Samarbetsmekanismer_ER2011_16.pdf
Det verkar vara fullt av jokrar! Jag har ägnat två trevliga timmar åt att lusläsa rapporten nu (matnyttigt inför nästa inlägg) och konstaterar att det verkar som att oavsett hur politikerna gör (på ett eller annat sätt lär de väl följa Energimyndighetens rekommendationer) så kommer det sluta i att antingen går elpriset upp och elcertpriset “ner” eller så går elpriset “ner” och elcertpriset upp (“ner” i bemärkelsen “inte lika mycket upp”). Man skriver mycket om att man måste vara försiktig i att ändra i systemet så att trovärdigheten behålls (och därmed introducera eventuell försäljning till andra länder på ett försiktigt sätt) men samtidigt tycker jag det lyser igenom att man mer än gärna är beredd att ändra i kvotplikten om det är nödvändigt (dvs om inte samarbete höjer efterfrågan på elcert).
Hur och var förnybar elproduktion hamnar verkar bli väldigt olika i de olika alternativen, men det som jag egentligen i slutändan försöker komma fram till – hur elpriset påverkas – verkar det alltså som att de har ambitionen att “fixa” så att elpriset ligger kvar på ungefär nuvarande nivå med en liten ökning som verkar motsvara ungefär 2 %/år.
Prognosen på riktigt lång sikt blir förstås enormt osäker eftersom det sannolikt introduceras ett flertal andra jokrar på vägen!
Indelningen i fyra elprisområden genomförs idag. P1 morgon har ett reportage och en debatt om detta. Värt att notera är att debatten mellan Flyborg (fp) och Vestlund (s) helt och hållet undviker efterfrågesidan. Det som diskuteras är elnät och ny elproduktion. Men att högre elpriser i underskottsområden leder till gynnsammare förutsättningar för effektiviseringsåtgärder nämner man inte med ett enda ord i debatten
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1650&artikel=4775086
Svenska Kraftnäts vd Mikael Odenberg hävdar att det mesta av prisskillnaden mellan prisområde 4 och resten av landet kommer att försvinna när Sydvästlänken tas i drift 2014/15
http://svenskenergi.se/sv/Aktuellt/Nyheter/Svenska-Kraftnats-gd-om-elomraden-Granserna-inte-godtyckliga/
Mattias Carlsson;
Intressant! Även Odenberg skriver att det bara finns två sätt att bli av med skillnaderna (elnät eller elproduktion) och undviker efterfrågesidan. Det är nog inte populärt hos gemene man i södra Sverige att höra att man borde sänka temperaturen hemma på vintern… Sedan är det klart att det hela tiden görs mer eller mindre stora effektiviseringar också! Desto större anledning att börja med det i södra Sverige nu.
Hej Kenny.
Mycket intressanta artiklar om svensk el :)
Jag har dock en fråga kring prissättningen. Är det korrekt att jämföra med:
* Anta att jag äter i personalmatsalen på jobbet. Där kostar en mjölk 6 kronor. Anta sedan att personalen där inser att det kommer 500 gäster men det finns bara 450 mjölkpaket. De hämtar då ut 50 förpackningar juice ur kylen. Dock, juicen kostar 9 kronor per paket. Detta innebär då med marginalprissättning att alla gäster får betala 9 kronor för drycken, oavsett om de dricker mjölk eller juice.
Har jag uppfattat prissättningen på el korrekt med denna jämförelse? Mjölk kan ju symbolisera basel och juice reglerel.
Mvh
/Roland
Hej Roland,
Ja, om man antar att det inte är någon skillnad på mjölk och juice! Basel och reglerel är ändå i slutändan “samma el” och man kan inte välja bort den ena eller den andra och för elanvändaren så finns ingen skillnad utan det är bara hos producenterna som det är skillnad.
En annan analogi med mjölk skulle kunna vara att man har två kranar, där den första är på hela tiden och den andra kan öppnas och stängas vid behov. Vid den första kranen rinner mjölken ständigt och det är också ständig kö till den kranen, medan den andra kranen där “marginalmjölken” finns kan tappas ur vid behov. Det är den andra kranen som styr priset för båda kranarna och ju mer som tappas ur den andra kranen, desto högre blir priset via marginalprissättningen.
För övrigt så är det kul att det fortfarande hittar folk till de här gamla inläggen! :-)