De senaste vintrarna har det varit mycket fokus på höga elräkningar. Har det något att göra med avregleringen av elmarknaden? Hur har elpriset utvecklats sedan avregleringen 1996 och hur sätts egentligen elpriset?
Del 1 – Elproduktion och elförbrukning i Sverige och Nordeuropa
Del 2 – Produktionskostnader för ny el. Skatter, avgifter och bidrag
Del 3 – Zonindelningen på elmarknaden och förbindelser inom elnätet i Nordeuropa
Del 4 – Finns det ett elöverskott i Sverige?
Del 5 – Elpriset och dess utveckling. Marginalprissättning via utbud och efterfrågan (detta inlägg)
Del 6 – Elcertifikatsystemet: subventioner till förnyelsebar el
Del 7 – Sammanfattning och utblick
Del 5. Elpriset och dess utveckling. Marginalprissättning via utbud och efterfrågan
Till att börja med så är elmarknaden uppdelad i tre delar:
- Elproduktion. Kraftbolag producerar elkraft som säljs till elhandelsbolag via elmarknaden Nord Pool och leveras till elnätet.
- Elhandel. Elhandelsbolag köper el från Nord Pool och säljer till slutkund.
- Elnät. Elens infrastruktur och distributionssätt sköts lokalt och regionalt av elnätsbolag. Stamnätet (elnätets “motorvägar”) sköts av Svenska kraftnät.
Detta innebär att det elpris som man får på elräkningen också består av flera delar:
- Elpris. Styrs via avtal mellan kund och elhandelsbolag. Avtalet kan vara att köpa el till bundet eller rörligt pris (eller en blandning). Elhandelsbolagen köper el från Nord Pool där priset sätts genom utbud och efterfrågan och säljer vidare till slutkund.
- Elnätsavgift. Elnätsbolagen tar ut avgifter som ska täcka underhåll och drift av elnätet plus förstås lite vinst. Eftersom elnäten är en monopolverksamhet så är avgifterna statligt reglerade.
- Skatt. Nästan halva elräkningen är skatt (inklusive moms på skatten). 2011 betalar elkunder i större delen av Sverige ca 35 öre/kWh skatt och moms på el. Undantagen är några kommuner i Norrland, som har lägre elskatt. Som kaka på kaka så kommer norrlänningarna att få lägre elpris än övriga Sverige när zonindelningen av elmarknaden i Sverige införs i november 2011.
Elpriset sätts via utbud och efterfrågan
Elpriset på elmarknaden Nord Pool sätts enligt utbud och efterfrågan precis som för vilken produkt eller tjänst som helst i en marknadsekonomi. Det är faktiskt inte konstigare än så. Medan efterfrågan lever mer eller mindre sitt eget liv så är utbudet kraftigt reglerat. Exempelvis är det politiskt omöjligt att storskaligt öka utbudet i Sverige genom ny vattenkraft, kärnkraft eller konventionell värmekraft (kol/olja). Detta leder till att de enda sätten att öka utbudet är genom småskaliga ökningar av vindkraft och konventionell värmekraft eldat med förnyelsebara bränslen.
Eftersom konsumenterna inte i en handvändning kan byta ut el mot någon annan produkt så leder strypt utbud naturligtvis till högre priser. Situationen med strypt utbud har pågått sedan 1980-talet då elproduktionen slutade öka i Sverige, vilket framgår av Elmarknaden del 1, och lär pågå inom överskådlig framtid om inte en sensation inträffar!
Elhandel på den nordiska elbörsen sker ett dygn i förväg. Elkraftproducenterna som sitter på utbudet begär pris på en viss mängd elenergi (MWh) som de förbinder sig att leverera. Elhandelsbolag styr efterfrågan och lägger bud på en viss mängd elenergi. Där utbud och efterfrågan möts sätts priset. Det är ingen skillnad på elmarknaden och andra marknader!
Situationen illustreras i nedanstående något skissartade figur. Energi är på x-axeln och pris på y-axeln. Systempriset för en viss mängd energi hamnar där utbud och efterfrågan möts.
Prissättningen beskrivs med mer detaljer på Nord Pools hemsida men principen är inte krångligare än så här.
I och med att det är utbud och efterfrågan som styr så råder marginalprissättning på elmarknaden, dvs. att den sista producerade kilowattimmen sätter elpriset. Som har skrivits i tidigare delar av artikelserien (del 1 och del 4) så finns det i princip två typer av elproduktion: baskraft och reglerkraft. Baskraft är i Sverige kärnkraft och viss vattenkraft. I elprissammanhang ingår även “icke reglerbar kraft” som t.ex. vindkraft i baskraft i den fortsatta diskussionen.
Baskraft är kraft som produceras på en jämn nivå hela tiden; man skulle kunna säga att det är kraft som måste produceras. Måste är förstås en överdrift, eftersom kraftbolagen naturligtvis kan välja att stänga av kraftverken istället, men marginalkostnaden för detta är ofta högre än att sälja el med förlust. Det är ungefär som när resebolag säljer sista minuten-resor med förlust, men det är bättre att få in lite pengar än inga pengar alls. Om det alltid skulle räcka med bara baskraft så skulle elpriset bli relativt lågt. Exempelvis gick elpriset ner till 7 öre/kWh under första veckan i oktober 2011 på grund av stora mängder regn vilket ledde till att kraftbolagen var tvungna att släppa igenom vatten och producera. Ökat utbud – lägre pris.
De lägen när elpriset går upp på grund av marginalprissättningen inträffar när baskraften inte räcker till, utan man måste ta till reglerkraft för att öka kraftproduktionen så att efterfrågan möts. Reglerkraften har högre produktionskostnad och naturligvis vill då kraftproducenterna ha bättre betalt för reglerkraften; annars producerar de helt enkelt ingen! Kraftbolagen måste inte producera reglerkraft, men gör det eftersom de tjänar pengar på det. De tjänar inte särskilt mycket på den sålda reglerkraften i sig, utan den stora vinsten för kraftbolagen är att med ökande elpris så ökar marginalerna på baskraften rejält!
Figuren nedan illustrerar kostnadsstrukturen för att producera elenergi. Vid låg efterfrågan befinner man sig till vänster i figuren och det räcker med vatten- och kärnkraft (vindkraft ingår också där, men saknas i figuren). När efterfrågan ökar hamnar man till höger i figuren och produktionskostnaderna ökar kraftigt. Kraftbolagen producerar bara denna kraft om de får betalt för det och då visar figuren också mycket tydligt att marginalerna för baskraften blir skyhöga! Figuren är hämtad från “International Power Trade – The Nordic Power Pool” av Lennart Carlsson.
Prissättningen genom utbud och efterfrågan gynnar bolag med låga genomsnittliga produktionskostnader, precis som i vilken annan bransch som helst.
Elpriset och marginalelen
I resonemanget ovan påstås att reglerkraften påverkar elpriset. Att så faktiskt är fallet visas i figuren nedan, där jag har valt att kalla värmekraft och import, dvs. de dyraste delarna av reglerkraften, för marginalel.
Sambandet mellan elpriset och marginalelen framgår ganska tydligt i figuren ovan genom att elpriset och den producerade marginalelen följer varandra väl trendmässigt, även om påverkan på elpriset i absoluta tal kan variera beroende på det övriga kraftläget.
Elprisets utveckling sedan avregleringen av elmarknaden 1996
Vi börjar med att se hur elpriset har utvecklat sig på lite längre sikt. Sedan elmarknadens avreglering 1996 har elpriset (årsmedelvärde) utvecklat sig enligt följande. För att tvinga läsaren till att känna igen alla olika enheter så har jag gjort figuren i enheten kr/MWh. Via lite hjärnjympa och en växelkurs på 10 kr/€ kan man översätta enheter till det man tycker är mest bekvämt: 100 kr/MWh = 10 öre/kWh = 10 €/MWh. Elpriset i figuren är det genomsnittliga elpriset i Norden; det så kallade systempriset (SYS).
När elmarknaden avreglerades 1996 låg elpriset ungefär på samma nivå som i skrivande stund (oktober 2011), nämligen ca 25 öre/kWh. Mot slutet av 1990-talet sjönk elpriset ned mot 10 öre/kWh för att 2010 ha femdubblats upp till drygt 50 öre/kWh. Årsmedelpriset för 2011 kommer med all sannolikhet att bli i paritet med årsmedelpriset för 2010.
Att elmarknaden har avreglerats är en sanning med viss modifikation eftersom det egentligen bara är elhandelsmarknaden som har avreglerats fullständigt. Själva marknaden för kraftproduktion är fortfarande i allra högsta grad reglerad eftersom ny kraftproduktion förutom vindkraft och förnyelsebar värmekraft i praktiken är förbjuden, vilket gör att utbudet hämmas. Om man tycker höga elpriser är ett problem så beror det alltså inte på att elmarknaden är avreglerad, utan tvärt om på att elmarknaden fortfarande är reglerad och kraftigt politiskt styrd med skatter, avgifter, subventioner och bidrag.
Den nordiska elmarknaden är uppdelad i ett flertal zoner, vilket beskrivs i Elmarknaden del 3. Genomsnittet av alla zoners elpris kallas för systempriset (SYS), och har sedan 2006 utvecklats på följande vis:
En trend är tydlig och det är att elpriset är högre på vintern än på sommaren. Speciellt tydliga är prisspikarna vintern 2009/2010 och 2010/2011. Elpriset steg upp mot 140 €/MWh den kalla vintern 2009 medan elpriset under sommaren 2007 låg under 10 €/MWh. Något som inte framgår av figuren ovan är att priset nu i oktober 2011 också har legat under 10 €/MWh.
I medeltal har elpriset varit 27,9 – 53,1 €/MWh de senaste åren. I tabellen nedan visas genomsnittliga elpriser 2006-2010.
Tabellen nedan visar genomsnittliga elpriser för första halvåret 2006-2011. Elpriset första halvan av 2011 är det högsta sedan 2006.
Uppdelningen i zoner på elmarknaden har funnits länge i Norden, men i november 2011 delas Sverige upp i fyra zoner. Priset i olika zoner kan vara olika eftersom situationen med utbud och efterfrågan ser annorlunda ut i olika zoner samtidigt som överföringskapaciteten i elnätet har flaskhalsar vid zongränserna. De tydligaste exemplen i Sverige kommer vara att elen blir dyrare i södra Sverige där förbrukningen är hög men produktionen är låg, medan elen blir billigare i norra Sverige där förbrukningen är låg men produktionen är hög. Zonindelningen behandlas i inlägget Elmarknaden del 3.
Elprisets koppling till oljepriset
Det brukar sägas att elpriset följer oljepriset. Figuren nedan visar årsmedelvärden över elpriset i Sverige i kr/MWh och oljepris (WTI) i US$/fat under perioden 1996-2010.
Ett samband verkar finnas mellan elpriset och oljepriset. Oljepriset påverkar exempelvis kolpriset som i sin tur påverkar elpriset. Konsumtionen av både el och olja följer den allmänna utvecklingen i ekonomin och har en mängd gemensamma användningsområden, dvs. de är i viss mån utbytbara mot varandra. Båda fungerar till exempel utmärkt till uppvärmning och som bränsle till en motor i lämplig maskin. El har dock nackdelen att det är svårare att lagra, vilket gör det problematiskt i bilar.
Tror man på ett fortsatt högt oljepris (kanske på grund av bristande utbud i förhållande till efterfrågan) så kan man förmodligen förvänta sig ett fortsatt högt elpris. Tror man på sjunkande oljepris kan man också gissa att elpriset kommer att sjunka.
Slutsatser
- Elmarknaden är som vilken marknad som helst där elpriset sätts via utbud och efterfrågan.
- Marknaden för kraftproduktion är dock i praktiken fortfarande reglerad och politiskt styrd, vilket hämmar produktionen och därmed drar upp elpriset. Det är inte avregleringen av elmarknaden som är problemet, utan regleringen!
- Utbud och efterfrågan leder till marginalprissättning, dvs. den sista producerade kilowattimmen sätter priset
- Utbud och efterfrågan är också anledningen till att elen kommer att bli dyrare i södra Sverige än i norra Sverige efter uppdelningen i fyra priszoner. Den svenska elen produceras inte där den förbrukas, vilket leder till ökade priser när södra Sverige måste importera el.
- Elpriset har mer än fördubblats sedan avregleringen 1996.
- Elpriset har varit det högsta någonsin första halvåret 2011.