Elmarknaden del 4 – Finns det ett elöverskott i Sverige?

Taggar , Postat 30 september, 2011Kategorier Elmarknaden

14 thoughts on “Elmarknaden del 4 – Finns det ett elöverskott i Sverige?”

  1. Tackar, Stockman! Framförallt är det lärorikt för en själv att skriva dessa inlägg, som handlar om något jag trodde att jag kunde betydligt bättre innan jag började skriva om elmarknaden…

    Solceller är något jag inte har skrivit särskilt mycket om eftersom det inte riktigt hör ihop med storskalighet i Norden vare sig idag eller i den närmsta framtiden. Ska jag kika på något solcellsbolag någon gång så blir det hög tid då. Däremot är det intressant i mindre skala. Synd att det är lite långt till Kumla, annars hade jag säkert dykt upp på öppet hus :-)

  2. Tack för bra inlägg!

    Har du räknat med att förbrukningen kommer vara samma som idag eller mer/mindre? Finns det några grafer över historisk elförbrukning i Sverige?

  3. Cornucopia; nej, men det får jag klippa ut och spara ;-)

    Oliver; I räkneexemplet har jag bara antagit 150 TWh förbrukning vilket är något mer än vad som har förbrukats de senaste åren. Jag har en figur i inlägget elmarknaden del 1 (länk i början av inlägget) som visar att elförbrukningen i Sverige bara har ökat marginellt sedan 1985 och faktiskt minskat de senaste åren. Nu ligger den väl snarare runt 140 TWh/år.

  4. Tack för fina analyser.

    När det gäller import/export så är det ju så att ur ekonomisk synvinkel exporterar Sverige när elpriserna är låga och köper när de är höga. Inte särskillt smart men vi är ju så illa tvugna.

    Under topplast importerar vi litet från Norge men exporterar då vi får tillrinning till magasinen. Innebär det att norrmännen får bättre betalt från kontinenten och exporterar dit via sina HVDC länkar när lasten är som störst vintertid och sedan kan man fylla på billigt från Sverige?

  5. Ulf;
    Det du säger om hur Norge hanterar situationen låter rimligt. Figuren i detta inlägg visade situationen för vintern 2009-2010 då kraftläget i Sverige var ansträngt och vi inte exporterade nästan något alls till Norge. Nu i vintras (2010-2011) var läget lite mindre ansträngt vilket man kan skymta till höger i figuren och Sverige exporterade ganska mycket till Norge. Detta gjordes samtidigt som exporten fortfarande var stor från Danmark, Finland och Tyskland! Oavsett om Norge exporterar mycket på vintern eller inte (det har jag inte kollat upp, men Norge är en stadig nettoexportör av el på årsbasis) så får de i alla fall bättre betalt för elen på vintern oavsett om det handlar om export eller inhemsk försäljning.

  6. Jag vill först och främst – liksom flera andra – tacka för en väldigt läsvärd artikelserie.

    En aspekt som du däremot inte tar upp är att tillrinningen till vattenkraftsdammarna varierar ganska från år till år och redan med nuvarande nivå på elproduktion och -konsumtion hamnar vi i en situation där vattenkraftverken producerar el därför att de inte har kapacitet att hålla mer vatten i dammarna. Elpriserna har varit väldigt låga de senaste veckorna, just av den anledningen. Så om vi vill undvika att “slösa bort” vattenkraftsresurser så bör vi nog inte planera för att fylla kraftverksdammarna mer än vi i nuläget gör.

  7. Mattias Carlsson;
    Först och främst, tack :-)

    Vattenkraftsdammarnas storlek är som du säger en begränsning i nuläget så att man måste öppna dammarna och producera el för att de inte ska bli överfulla. Däremot ser jag inte problemet med det. Visst kan man se det som “slöseri” att man producerar fast man inte måste, men så länge man inte tömmer dammarna (utan bara producerar motsvarande tillrinningen) så har man fortfarande välfyllda magasin till vintern samtidigt som elpriset pressas. Den enda nackdelen är väl i sådana fall sett ur kraftbolagens synvinkel. Kraftbolagen vill sälja el så dyrt som möjligt, men tvingas öka produktionen vilket leder till lägre elpriser. Fördel för konsumenten alltså.

  8. Det verkar dock som om en del vatten nu släpps direkt förbi dammarna utan att passera turbinerna. Enligt Svensk Energi så pågår detta nu, fast de ger ingen uppgift om hur stor omfattningen är

    “Det är fortsatt höga flöden i många vattendrag och magasinen är i stort sett fulla (över 90 procent) och det innebär att den nederbörd som kommer som regn inte kan lagras utan det vatten som turbinerna kan svälja omvandlas till elkraft och resterande vatten spills förbi stationerna.”

    http://svenskenergi.se/sv/Aktuellt/Nyheter/Vattenmagasinen-nu-over-90-procent-Elpriserna-mer-an-halverade-pa-en-vecka-/

  9. Fortsättning…

    Man kan väl förvisso hävda att det är ett begränsat problem i nuläget att en del vatten släpps förbi dammarna utan att producera kraft. Det sker just nu på grund av ovanligt hög tillrinning. Men om “referensmivån” höjs från 80% uppemot 90% så bör ju följden bli att kraftbolagen vid fler och fler tillfällen tvingas släppa förbi vatten på detta vis

    Jag tror snarare att en utökad balansering via export/import är en mer gångbar utveckling. Nya kablar från Norden till grannländerna är ju, som du tidigare har visat, på gång (Sverige-Baltikum, Norge-Holland mm)

    Tack igen för en bra artikelserie.

  10. Mattias; ja om man bara släpper förbi vattnet så talar vi slöseri! Jag såg på nyheterna för en stund sedan att SvK:s GD Odenberg var bekymrad och har ställt oljekraftverk i Karlshamn och Stenungssund i beredskap. Det är förstås ingen höjdare.

    Ökad balansering är väl dit utvecklingen går, med mer oreglerbar vindkraft och med nya kablar. Å ena sidan höjer ny oreglerbar kraft “referensnivån” men det kompenseras av ökad export (och på vintrarna kan ännu mer ökad import/export från de nya kablarna reda ut situationen).

    Jag ska försöka få klart serien “inom kort” (i år). Det finns mycket att skriva om och vissa saker måste tyvärr utelämnas för annars tar det aldrig slut!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *