I inlägget om den nordiska försäkringsbranschen konstaterades att det verkar finnas inträdesbarriärer till försäkringsbranschen och detta är något som gynnar etablerade aktörer på bekostnad av nya konkurrenter. Inträdesbarriärerna tog jag aldrig upp i inlägget men min syn på saken sammanfattades ganska väl av Gustav, som lämpligt nog jobbar inom branschen. Jag har plockat hans kommentarer och kommenterar situationen för hur Vardia hanterar branschens inträdesbarriärer:
1. Svårt att starta och driva ett försäkringsbolag rent juridiskt/ekonomiskt. Mycket regelverk att förhålla sig till och inte lär det blir enklare i framtiden med tanke på kommande regleringar.
Krångliga regelverk är något som hör finansbranschen till. I försäkringsbranschen är nya regler på gång (Solvency II). Solvency II påminner en del om Basel III för banker, såtillvida att det är ett kraftigt försenat regelverk som knappast kommer att underlätta för nya aktörer utan cementerar befintliga strukturer på marknaden. Solvency II skulle ha införts 2012, sedan blev det uppskjutet till 2014 och nu är det sagt att regelverket ska införas 2016. Implementeringen är med andra ord närmare än någonsin ;-)
Min syn på regelverk, som gäller överallt i samhället, är att begreppet nya regler är en försköning. Egentligen borde man alltid säga fler regler, ett lapptäcke av regler eller mer krångel. Säg den regel som har införts som har förenklat något för någon. I de fall en regel faktiskt förenklar kan man ge sig tusan på att det samtidigt införs en annan regel som krånglar till någonting annat.
Mer regler och krav höjer i sin tur inträdesbarriärerna till att förstå och uppfylla reglerna vilket i sin tur höjer inträdesbarriärerna till marknaden.
Hur påverkar då detta Vardia? Både och, skulle jag säga. Det är i första hand de stora bolagen som gynnas av mer rigorösa regelverk, tvärt emot intentionerna med kraven, men de som missgynnas mest är de som står helt utanför marknaden. De små bolagen står alltså på rätt sida startlinjen när de nya reglerna införs. Ny konkurrens kommer effektivt att försvåras i och med nya regler och redan befintliga aktörer kan fortsätta slåss sinsemellan.
Det är dessutom så att de nya, hårdare, reglerna kommer att påverka befintliga aktörer i högre utsträckning än vad de kommer att påverka Vardia. Solvency II kommer t.ex. att införa ändrade riskvikter på aktieinnehav. Aktier värda 100 kronor på balansräkningen kommer bara kunna tas upp till ett värde på 50 kr i de riskvägda tillgångarna. Befintliga aktörer har stora aktieinnehav och får därmed press på balansräkningen. Vardia har bara kontanter och påverkas därmed inte alls.
Det viktigaste när det gäller Solvency II är att 1) finnas med på banan när regelverket införs och 2) se till att uppfylla regelverket vid införandet och inte drabbas för hårt. Vardia klarar sig här.
2. Kunder är inlåsta till nästa huvudförfallodag för hem & bilförsäkringar. Även om kunden vill byta direkt kan 11 månader återstå!
Så ser det ut i Sverige, men inte i Norge. Danmark har jag inte koll på. Detta är något som fördröjer ett byte men en bra och hjälpsam säljare kan hjälpa till att genomföra byten vid rätt tidpunkter. Vardia är ett försäljningsdrivet företag och än så länge har försäljningen gått bra, vilket har visats i t.ex. Q1-rapporten.
Detta är med andra ord ett problem för Vardia, som måste ta säljkostnader nu men får intäkter sedan. Det ställer lite högre krav på tillgängligt kapital, vilket dock Vardia fick in i nyemissionen i samband med börsnoteringen under våren 2014.
3. Du måste uppnå volym för att få ner kostnaden för IT, reklam, juridik och annat. som t.ex. avtal med Anticimex. Jfr kostnad per kund om Vardia eller Folksam kör en reklamkampanj. Kostnad för att vara med i t.ex. Compricer (bolagen betalar för det!) blir säkert förhållandevis dyr för små aktörer med färre kunder.
Stordriftsfördelar finns i princip inom alla branscher men jag är inte övertygad om att det krävs någon enorm skala för att uppnå tillräckliga stordriftsfördelar inom försäkringsbranschen. Data från danska försäkringsbolag (mer om detta i ett kommande inlägg) visar att det räcker att komma upp i Vardias och Protectors skala för att nästan tävla med de största om att ha lägst driftskostnadsprocent. Inlägget om Moderna försäkringar visade också att kostnaderna nästan kan bli i paritet med de stora redan vid Vardias nuvarande storlek.
Genom att köra egna IT-system och skala bort några lager med fluff och mellanchefer kan man åstadkomma låga kostnader. Man kommer relativt snabbt upp i den skala som krävs för att inte ha allt för stora nackdelar vad gäller de fasta kostnaderna, som inte går att undvika, som man strävar efter att sprida ut på en större kundbas.
4. Folk litar kanske inte på en ny aktör. Varumärkena för de gamla aktörerna gör att det kanske väger över till deras fördel även om de är billigare. Försäkring är ju trygghet! Små aktörer får inte ”heller chansen” att mätas av svenskt kvalitetsindex pga låg marknadsandel.
Jag minns själv när jag valde Moderna försäkringar som hemförsäkring för ca 10 år sedan och undrade om det verkligen var ett ”riktigt” försäkringsbolag och om jag skulle få ut några pengar om det hände något. Hur folk i allmänhet resonerar vet jag inte men det är möjligt att detta är ett hinder.
Vardia tar sig dock förbi detta hinder genom sina försäljningar via partners/white label. När Vardia ringer upp en kund under ett annat varumärke, t.ex. Mekonomen eller Kundkraft, känner kunden igen varumärket och blir mer positivt inställd än om Vardia hade ringt under eget varumärke. Detta visar sig också i försäljningsstatistiken där Vardia lyckas sälja på ungefär 10-20 % av samtalen under annat varumärke jämfört med ungefär 5 % under eget varumärke.
Att de små inte är med i svenskt kvalitetsindex ser jag inte som något större problem. Vardia ägnar sig åt uppsökande försäljning och målgruppen är inte i första hand kunder som själva väljer bolag efter att ha lusläst svenskt kvalitetsindex. Kunder som lägger stor vikt vid svenskt kvalitetsindex kommer dock Vardia att gå miste om.
5. Administrationen måste bli enklare om du har flera ärenden av samma typ. Ett fåtal vattenskador för Vardia blir väl dyrare än Folksams masshantering. Kanske är en liten aktör tvungen att leja ut skaderegleringen t.ex. till Crawford, som då väl ska tjäna en hacka.
Vardia använder sig av Crawford för skaderegleringen vilket sannolikt är det bästa sättet att göra på för en liten aktör. När kritisk massa uppnås ska Vardia se över denna strategi. Här finns en nackdel med att vara en liten aktör som gör en skillnad för driftskostnaderna.
6. Inget befintligt kundregister att sälja på flera försäkringar till, en slags ”nätverkseffekt” finns väl i form av att en befintlig hemförsäkringskund även väljer olycksfallsförsäkring eller bankkort i samma bolag. Svårt att erbjuda samma rabatter för en nystartade aktör med färre kunder och mindre utbud.
Målet vid försäljning till både nya och befintliga kunder är att sälja flera försäkringar på en och samma gång eftersom det är lönsammare och ger en större inlåsningseffekt. Det kan vara så att merförsäljning är enklare om kunden redan har varit kund hos försäkringsbolaget i fråga ett tag och kanske till och med har fått ersättning för någon skada så att man har fått förtroende för försäkringsbolaget i fråga.
Vardias sätt att försöka tackla detta är dels att försöka merförsälja vid första kontakten och dels att merförsälja vid övriga kontakter. Hos de stora försäkringsbolagen är kundtjänst ett ställe dit man ringer för att få hjälp, medan hos Vardia är kundtjänst ett ställe dit man ringer för att få hjälp och förresten får köpa ett par tilläggsförsäkringar när man ändå är igång.
På denna punkt är det sannolikt viss fördel för de stora, men Vardia gör vad de kan för att tackla problemet.
Att sälja försäkringar till befintliga kunder är förresten också något som banker gör, vilket är tydligt bland norska banker men också om man kliver in på ett Nordea-kontor i Sverige får man erbjudanden från If. Lite rabatt på bolånet om man samlar sina försäkringar hos ett lämpligt försäkringsbolag. Win-win för konstellationen bank+försäkringsbolag+kund, medan konkurrenterna som inte samarbetar med banker får problem.
Detta är en utmaning för bolag som inte samarbetar med banker, men å andra sidan är folk nuförtiden bara inne på banken i samband med att de lånar pengar till bostad vart tionde år eller så.
Sammanfattning – hur klarar Vardia inträdesbarriärerna till försäkringsmarknaden?
Det finns helt klart några utmaningar och faktorer som jobbar emot Vardia, men många hinder är redan övervunna och bolaget har varit påhittigt för att lösa vissa av problemen så gott det går.
Barriärerna kommer att höjas framöver och då gäller det att redan vara med på banan. Det gäller dessutom att de nya reglerna gör att man inte blir diskvalificerad. Vardia är med på banan och har förutsättningarna för att lyckas. Om bolaget verkligen kommer att lyckas är en annan fråga och det återstår att se. Ännu finns dock inga tecken på motsatsen och jag fortsätter att följa bolaget noggrant.
Tack för en intressant läsning,
Nästa vecka blir riktigt spännande, först månadssiffror från Vardia på torsdag och sedan Q2:a från Protector på fredag!
Vardias juni siffran för förra året låg på 60 MNOK, så en siffra på runt 80 MNOK för i år skulle sitta riktigt fint:-)
En lite konstig sak är att Norge inte verkar ha någon 30 dagars regel för insiderköp, då senaste köpet i Protector skedde den 26 juni.
Mvh
Hej Zen!
Ja, visst ska det bli intressant!
Protector för att se om det går framåt i SE/DK.
Vardias försäljning för att se att den är högre än förra året. Det kanske till och med blir läge att följa upp prognosen på väg mot 3000 MNOK i GWP, som verkar komma allt närmare…
Hm, intressant. Köpet skedde den 25:e och nyheten kom dagen efter, så då är det kanske lite friare i Norge!
Jag som kund och aktieägare kan svara på några ovanstående från Gustav. Själv är jag kund hos Vardia och har varit det sedan 2012. Varje år har det ringt mig med diverse erbjudanden kring nya försäkringar, tex. olycksfall eller privatvårdsförsäkring (som jag köpte nu senast, till “rätt pris”), men också för att se till att allting funkar och att jag stannar som kund. En typ av kundvård. Jag kom i kontakt med försäkringsbolaget via Compricer och, vad jag vet, så får Compricer provision av försäkringsbolaget, det är alltså ingen kostnad som inte genererar en direkt intäkt till bolaget. Bolaget är alltså inte “med i Compricer” utan när en försäkring säljs via Compricer så får Compricer, precis som säljarna på bolaget, en del av kakan.
/Janne
@Kenny
Mycket matnyttigt inlägg! Utifrån ditt resonemang blir jag mer sugen på att investera i Vardia eftersom du verkligen ger “svar på tal”. Det som är svårt att övervinna är dock att få mig att investera i ett bolag som inte ger utdelning (ännu). Visst, det går väl inte att begära men det är en typ av bolag som jag därför- på gott och ont – sorterar bort.
Nog kan det vara dumt, se bara på SBC som jag tidigt fick tips om via en bloggkommentar men inte lyssnade på :-) Men för mig blir det en principsak att jag vill ha vinst och en del av vinsten. Beroende på investeringsfilosofi så kan Vardia vara ett fint köp.
(En “moralisk” dimension tillkommer också för mig då jag har med Vardia att göra på jobbet. Då skulle det inte kännas rätt att sitta som (nåja) storägare. Har för mig att du har lite samma grej med elbolagen. Protector är en annan femma då jag inte har med dem att göra på något sätt)
@Janne
Jag menar nog bara att det blir en utgift för att köpa kunder som t.ex. Folksam inte har. Men sen kan det i och för sig vara en utgift som totalt sätt går plus :-) Är inte hundra på det men jag tror att det också är en fast avgift till Compricer.
Smart marknadsföring av Vardia. Att ringa upp kunderna innan försäkringen går ut är ju klockrent. Fler borde jobba så och jag vet att Svenskt kvalitetsindex nämnt det flera gånger att det är sådant som höjer kundnöjdheten – att jobba mer proaktivt. Avanza kör väl något liknande, att höra av sig så snart man blivit kund och “kolla läget”.
janne,
Tack för info! Kul att höra från kunder att det verkar fungera som avsett med “kundvården”. Såvitt jag har förstått är tanken att Vardia ska kontakta i princip alla kunder innan förnyelse på det viset för att höja förnyelsegraden (och kundnöjdheten = win-win).
Då antar jag att du är en nöjd kund? Det är förstås alltid trevligare att vara kund om pengarna ramlar tillbaks via ett aktieägande också…
Jag trodde att det fanns både en fast och en rörlig kostnad för att “vara med i” Compricer men jag har inte koll på några detaljer.
—
Gustav,
Jo, vi sitter kanske i lite samma båt när det gäller försäkring respektive elnät =) Aha, du du hanterar bara privatpersoner på ditt jobb? Protector är ju inte med i den matchen, nej.
Utdelningskravet har jag själv helt släppt – bolag i tillfällig knipa, som jag gillar, SKA ställa in utdelningen (annars höjer jag min varningsflagga), men vinstkravet är (och borde nog vara) svårare att släppa. Vardia har faktiskt aldrig gått med vinst. Inget år och inget kvartal och där skulle man kunna sätta stopp av princip.
Nu mot slutet av året börjar förnyelser av beståndet kicka in för Vardia, om deras proaktivitet leder till hög kundnöjdhet och hög förnyelse och då kommer vi få se en ketchupeffekt. Fram till ungefär nu har nästan alla premier bestått av nysålda premier vilket är dyrt så det heter duga. Kunder som förnyar (med höjda priser eller med fler försäkringar) är desto trevligare… :-)
Ytterligare en nöjd kund här! Väldigt bra kundservice och “kundvård” som påpekats, allting tycks fungera prickfritt än så länge.
Hur ser du/ ni på valutasituationen i Norge, det vill säga NOK, är det något ni tar hänsyn till reflekterar över? Nu faller den nämligen igen efter en tids uppgång, hur lågt kan vi gå?
Linus,
Intressant att höra!
Jag har ingen större aning om hur den norska kronan kommer att utvecklas men jag tror inte på något haveri jämfört med SEK. Jag tar hänsyn till valutor när jag sätter samman aktieportföljen så att bolagen i min portfölj inte har för hög andel av intäkterna i någon enskild valuta. Vilket land ett bolag är noterat i eller var huvudkontoret ligger är ointressant. Jag vill ha hyfsad diversifiering bland valutor och gärna en hög andel SEK. Om ett bolag har en hög andel av en viss valuta får det justeras genom att ha en lägre andel av portföljen i det bolaget.
Exempel: Vardia har ungefär 50 % av intäkterna i NOK och resten i SEK (DKK försumbart men förmodligen ökande). Sedan har jag en del Protector med ungefär 85 % intäkter i NOK, men med SEK och DKK som ökar. Eftersom jag har drygt 50 % av min portfölj i dessa båda bolag ger det att totalt 40 % av min aktieportfölj har intäkter från Norge. Det är lite för mycket så nya investeringar kommer att ske i andra länder samtidigt som både Protector och Vardia diversifierar sig bort från NOK.
Hej Kenny,
Det kom en positiv nyhet för Lolland Bank idag, tillsynsmyndigheten uppjusterar värdet av jordbruksmark på Lolland-Falster:-)
“Finanstilsynet bruger beregningerne, når de skal vurdere bankers udlån til økonomisk svage landbrugsbedrifter, via nedskrivningsberegninger og solvensbehovsreservationer.”
http://www.landbrugsavisen.dk/Nyheder/Netnyheder/2014/7/2/FinanstilsynetLandbrugsjordoptil225000krhavaerd.htm?fag=M
Mvh
Intressant att Vardia var den aktie på Avanza Bank som hade den största ökningen av nya ägare under juni månad!
Nordjyske reagerade också positivt på nyheten om uppjusterade värden av jordbruksmark:-)
Mvh
Zen,
Tack för länken! Det är förstås positivt eftersom det kan minska solvenskrav och nedskrivningar för både Nordjyske och (framförallt?) Lollands. Jag har ingen aning om vad de reglermässiga priserna låg på innan. Har du?
Apropå Vardia (och Protector) så verkar aktierna gå hem hos Avanza-kunderna, vilket jag själv förstår eftersom det är 55 % av min portfölj ;-) Det finns ju en blogg som samarbetar med Avanza som skriver lite om Vardia och Protector men sedan kan man förstås inte utesluta att en och annan har kikat in här också ;-)
Tyvärr såg jag i FinansWatch.dk att Lollands Bank har sagt att ändringen inte påverkar banken i nuläget (har dock inte läst artikeln eftersom jag inte längre har tillgång till alla deras artiklar).
Dock finns det en annan artikel i samma tidning där Vestjysk Bank är “yderst positiv” till uppjusteringen (så lite positivt borde det även vara för Nordjyske och Lollands):
http://finanswatch.dk/Finansnyt/Pengeinstitutter/article6846583.ece
För Lolland/Falster har priserna justerats upp från 175.000 kr/ha till 225.000 kr/ha (de gamla och nya priserna kan du se längst ner på sidan på länken som jag bifogade ovan, är en grafik som ser ut som en reklambanner;-)
Mvh
Zen,
Aah, jag missade den pga. reklambanner-utseendet. Vilken ökning nere på Lolland! Bördig jord där nere, antar jag ;-)
Att Vestjysk hurrar över den marginella höjningen på Vestjylland visar väl främst vilken knipa de sitter i! De greppar efter varje litet halmstrå för att slippa konvertera ännu mer hybridkapital.
Jag har avbrutit min prenumeration på finanswatch eftersom 99 % är ointressant, men ibland kommer det sådana här pärlor och jag tackar för att du påpekar det :-)
Intressant inlägg :) Skadehanteringen och hur man ska göra med den på lång sikt kan väl bli ett ganska stort problem? I takt med att de blir större blir det antagligen mindre logiskt att “outsourca” denna, och då kommer väl kostnaderna skjuta i höjden (kortsiktigt) när dem förr eller senare måste bygga upp en egen organisation för skadehantering och riskerna detta medför?
Finansnovis,
Kul att du roas ;-)
Mjo, mja, visst är det så. Någon gång kommer de att plocka hem skadehanteringen (står det i alla presentationer om bolaget som har släppts) och det är möjligt att det blir ett problem eller medför kostnader. Jag har förstått det så att de personer som jobbar med skadehanteringen åt Vardia jobbar enbart åt Vardia och det är möjligt att man kan lyfta över dem på ett mer eller mindre snyggt sätt. Sådant finns det ju en historik av… Köpet av Rein forsikring var förresten av den karaktären.
Vissa personer kan nog vara lättare att få tag i än andra – det krävs lite specialister inom några olika områden för att lyfta in hela skadehanteringen, men vid en viss skala borde det vara lönsamt och då handlar det nog mer om en initial kostnad och svårigheter att hitta rätt folk än problem på sikt. Ja, med de risker det innebär, men i värsta fall kostar det en massa pengar och så får de väl köra vidare med Crawford…