Competition Demystified av Bruce Greenwald och Judd Kahn

Taggar , , , , , , Postat 20 oktober, 2013Kategorier Böcker

17 thoughts on “Competition Demystified av Bruce Greenwald och Judd Kahn”

  1. Kul att se ett inlägg om den boken! Läste den också i somras och den satte spår. Körde ner mig snäppet djupare i konkurrensfördelar-spåret i mina investeringar när jag läst klart. Just detta med om konkurrensfördelar saknas så är det bara effektivitet som gäller var en ögonöppnare. Spanar man efter sådana bolag så gäller det t.ex. att hitta dem med en effektiv företagskultur.

    Förutom de saker du tagit upp tyckte jag beskrivningen av Cola-krigen (Cola vs Pepsi) var riktigt intressant, både historiskt och som en lektion i hur det går om man inte tar en mindre konkurrent på allvar.

    Ska läsa ditt inlägg närmare… och håller med om att det är en riktigt bra bok!

  2. Gustav,
    Ja, samma här! Jag fyller år på våren och önskade mig bara böcker, så sommaren blev därefter ;-)

    En effektiv företagskultur måste vara en viktig egenskap hos företag som i övrigt saknar konkurrensfördelar. Det är svårt att bedöma, men borde visa sig genom uthålligare lönsamhet än konkurrenter, lägre kostnader trots att stordriftsfördelar saknas eller något liknande. Jag har lagt in Protector forsikring i denna kategori bland mina innehav då de har riktigt låga kostnader trots att bolaget är en riktigt liten spelare jämfört med bjässarna.

    Resten av boken var också intressant, men något får man lämna åt den som vill läsa boken också ;-)

    Kalle56,
    Ja visst är bokens modeller lätta och trevliga att ta till sig! Jag drog mig länge för att läsa boken då jag tyckte den verkade tung och trögläst jämfört med de andra böckerna i bokhyllan, men när jag väl började läsa insåg jag att jag var helt fel ute :-)

  3. Kenny
    Har du sett videon där Bruce Greenwald definierar vad en “äkta” värdeinvesterare är. Något för er HM ägare att fundera över. :-)

  4. kalle56,
    Nej men jag ska ta och kika! Jag kan nämna två saker. Den ena är att jag faktiskt har sålt H&M. Jag återkommer med ett inlägg kring hur jag tänker och vad jag har gjort istället. Den andra är att jag inte har några starka principer om att kalla mig för “värdeinvesterare” utan gör det jag tror kan fungera. Exempelvis har indexinvestering fungerat ganska så bra historiskt med en rimlig avkastning över tid utan att man behöver fundera särskilt mycket kring värde i förhållande till pris (med några undantag kring de värsta bubblorna) och utan större insats i form av tid. Då har jag inget emot ett sådant alternativ som riskspridning även om avkastningen möjligen blir sämre än om man värdeinvesterar med ett högre avkastningskrav. Kan det vara något sådant jag har stoppat mina H&M-pengar i? Vem vet… ;-)

    Zen,
    Trevlig läsning! Den är väl värd sina timmar :-)

    Jonas,
    Japp. Just nu håller jag på och läser “Investing against the tide” av Anthony Bolton och även den boken är också riktigt intressant, om du vill ha lästips på värdeinvesteringstemat :-)

  5. Va kul med lite mikroekonomisk teori och Prisoner’s Dilemma för omväxlings skull. Inte var dag man ser det hos en ekonomibloggare ;-)
    Är inte helt säker att det framgår så glasklart i din text men både aktör A och B har ju faktiskt “dominanta strategier” i modellen ovan (som den just nu är uppbyggd). Jag gissar på att du är medveten om det men för den som inte känner till det så är en dominant strategi” ett val/strategi som är bäst oavsett vad den andra parten väljer att göra”. I fallet ovan blir det att båda aktörerna kommer att sätta ett “lågt pris” på sina produkter varav vi också får en “nashjämnvikt” i ruta 4.

    För den som är mer intresserad av ämnet kan jag tipsa om”Bertrand-modellen” (priskonkurrens) vilket är ytterligare en mikroekonomisk teori om hur två bolag börjar konkurrera genom pris och då varan är väldigt homogen. Resultatet av denna konkurrens blir att endast två företag krävs för att marknaden ska gå till perfekt konkurrens från vad som tidigare varit ett oligopol. Just för Swedish Match kan det vara bra att analysera bolaget genom denna tankegången då dagens situation med minskade marknadsandelar och allt hårdare priskonkurrens är oroande.

    / Analysakademin

  6. Ja. Värdeinvesterare blir man när man blir gammal och kommit fram till vad som fungerar.:-)

    Ser fram mot ett inlägg om indexfonder och deras för och nackdelar.

  7. kalle56,
    Kanske är det så att vi alla ska vandra den hårda vägen :-) Jag har bara sysslat med detta i ungefär fem år och har mycket kvar att lära, men jag tror och hoppas att det i alla fall går åt rätt håll!

    Indexfondernas för- och nackdelar blir det inte, utan jag har en lite annan infallsvinkel. Ungefär: “varför investera i stora, välbevakade och normalvärderade (eller högt värderade) bolag när man kan investera i en indexfond istället till mycket mindre ansträngning men med förmodat likvärdig avkastning?”. Man skulle kunna fråga sig varför man ska investera i sådana bolag, eller index, överhuvudtaget när man kan investera i billiga värdebolag istället, men jag vill ha lite riskspridning. Gör jag bort mig med värdebolagen får jag i alla fall behålla en del av insatsen i indexdelen. Eller vice versa…

    Analysakademin,
    Ja eller hur! Jag har inte läst särskilt mycket ekonomisk teori alls och detta var faktiskt första gången jag stötte på Prisoner’s Dilemma i denna skepnad. Man kan säkert gräva ned sig ordentligt i olika teorier, men det som tilltalade mig med boken var att den var på en lagom nivå så att den var begriplig och väldigt lätt att ta till sig!

    När det gäller Swedish Match så har du nog en poäng. Man ska nog vara lagom skeptisk mot deras framtid hos nya kunder, men hos befintliga kunder har de fortsatt i princip monopol och det är inte fy skam! Det är i alla fall spännande att följa marknadsandelarna och Swedish Matchs strategi för att bromsa fallet :-)

  8. #Kenny
    Jag har en stor del av mina tillgångar i fonder. Delvis för att jag inte anser mig tillräckligt duktig för att ha hand om så mycket kapital själv.:-)

    Den största orsaken är att min förmåga inte räcker till för att hitta tillräckligt många bra bolag på egen hand.

    Men då jag ogillar att äga bolag, även i fonder som är högt värderade, väljer jag en fond som till största delen agerar på ett liknande sätt som jag själv. Impopulära. Undervärderade. och Underanalyserade. (Det känns igen tror jag)

    Jag kan även tänka mig indexfonder i vissa marknadslägen när allt är nedtryckt men man får ju alltid mest av dom högst värderade bolagen, när det är viktade index. Vid en nedgång och folk vill ur säljer fonden av rätt av, dyra bolag som billiga bolag. Det är lika illa med pensionsbolagen som ska hålla en balance mellan aktier och obligationer. Hur mer aktierna sjunker dessto mer aktier säljer pensionsbolagen.

    Ser mina fonder som en parkeringsplats för mitt kapital, tills jag lyckas hitta något själv, så jag slipper deras höga avgifter.

    Sen tycker jag om att ha några Wibblekonton också. Det gör mig lugnare när dom Svarta svanarna kommer.

  9. kalle56,
    Brist på kunskap och tid ser jag också som en orsak till att lägga delar av tillgångar i fonder. Jag har dock inte problemet med att ha för mycket kapital riktigt än på några decennier… :-)

    Jag känner igen argumenten. Det finns ju fonder som investerar i sådana typer av bolag och det är också sådana bolag som jag själv söker. I PPM har jag valt sådana fonder (där får man dessutom avgiftsrabatt) men jag kanske skulle överväga sådana fonder även i min vanliga portfölj. Steget mot att föra in en del fonder gör i alla fall att jag känner att jag kan frigöra tid från stora bolag som redan är hårdbevakade av otaliga “proffs” och som garanterat har mer information än vad jag har.

    Det jag ogillar med fonder är avgifterna, men det som räknas i slutändan är avkastningen och om fonden lyckas bra är det förstås värt sin procent. Om fondförvaltaren i fråga har sin personliga förmögenhet i fonden skadar det inte heller.

    I index får man mycket av högt värderade bolag som du säger. När index går över en viss gräns (P/E 15-20 eller vad det nu kan vara) tänker jag att man får se till att sluta köpa och lägga pengar på hög istället eller köpa något annat prisvärt. Fördelen med att köpa index är att man får ta del av bolag som man aldrig annars hade köpt och som jag inte kan förstå värderingen på. Det kommer leda till både positiva och negativa överraskningar.

    När det är kris sjunker ju allt, även värdefonder eftersom inte alla fondinnehavare kan hålla fingrarna i styr. Så det problemet kommer man nog inte undan så länge man har fonder, men det är ju ett utmärkt läge att bränna av det krut som man förhoppningsvis har kvar och fylla på med nytt.

  10. #kenny
    Skillnaden är ju att förvaltaren av en värdefond väljer att sälja av de bolag som är minst undervärderade och behåller dom mest undervärderade.

  11. kalle56,
    Sant, det tänkte jag inte på. Det är faktiskt en ganska väsentlig skillnad till fördel för värdefonder eller för all del den personliga aktieportföljen… Jag får ta ett varv till i tankevärlden och se var jag landar :-)

  12. Den boken har jag faktiskt läst, men var ett tag sen nu så kanske dags att bläddra igenom igen. Vi kanske borde ta och stämma av våra “bibliotek” någon dag och se om vi missat några godbitar samt vilka böcker man kan undvika att införskaffa :)

  13. När vi ändå är inne på böcker. Vet att jag är sen på bollen, men läste “The Outsiders” nyligen. En av de bättre böcker jag läst på länge, rekommenderas varmt om du inte hunnit igenom den än :)

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *