Det här inlägget handlar om den finansiella ställningen hos danska banker. Den danska tillsynsmyndigheten Finanstilsynet ställer individuella solvenskrav på bankerna. Kravet, som baseras på “8+ metoden”, utgår från ett grundkrav på 8 % kapitaltäckning men med tillägg på grund av bankens riskprofil.
Om jag har förstått rätt så är det bankerna själva som gör bedömningen, medan Finanstilsynet kan göra en annan bedömning om så krävs. BankNordik beskriver modellen väl i sina riskrapporter som finns på deras hemsida. Det individuella kravets uppbyggnad ser i princip ut som följer:
- Grundkrav 8 %, plus marginal för…
- svag intjäning
- utlåningstillväxt
- kreditrisker (kunder med finansiella problem, koncentration mot enstaka bolag eller branscher)
- marknadsrisker (räntor, aktier, valutor)
- likviditet
- operationell risk
- ytterligare tillägg som följd av lagkrav
Med individuella tillägg hade de börsnoterade danska bankerna vid halvårsskiftet 2013 följande krav:
Ringkjöbing Landbobank och BankNordik har den lägsta riskprofilen i Danmark medan ett antal småbanker, däribland tre banker kring Lolland/Sydsjälland, har de högsta kraven på sig. Skillnaden mellan BankNordiks och Totalbankens solvenskrav är hela 48 % eller 4,2 procentenheter!
Av de fyra banker jag äger har Lollands bank ett högt krav, liksom Nordjyske på grund av sin stora exponering mot jordbruk. Nordfyns har ett relativt lågt krav medan BankNordik har det lägsta kravet på delad förstaplats av alla danska banker.
Ett lägre krav betyder att utlåningen har en lägre riskprofil enligt Finanstilsynets modell, men som bank eller ägare av del av banken kan man begränsa risken om solvenstäckningen är tillräckligt stor. Det mått som jag ser som mest relevant är solvenstäckningen i förhållande till kravet mätt i procent. Solvenstäckningen ser ut på följande vis, inklusive hybridkapital:
Fyra banker har mer än dubbelt så mycket kapital än vad som krävs, medan tre banker sitter på pottkanten med endast 6-8 % övertäckning jämfört med kravet. Medelvärdet respektive medianen är 56 % respektive 49 % övertäckning. Den finansiella ställningen hos många danska banker är därmed god, men det finns undantag.
Av mina fyra banker har BankNordik en mycket stor marginal till kravet (77 %) medan Nordjyske och Lollands bank också har betryggande marginal till sina betydligt tuffare krav (65 % respektive 63 %). Nordfyns bank har den lägsta solvensövertäckningen i kvartetten med endast 44 % övertäckning.
Man kan notera att de större bankerna har god marginal till sina respektive krav.
En joker i leken är hybridkapitalet, som alltså är lån från danska staten som får räknas in i kapitaltäckningen. Dessa lån förskönar bilden för de banker som riskerar att inte kunna betala tillbaks lånen (i princip de banker med svagast intjäning och lägst solvensövertäckning). I tabellen nedan har jag räknat ut solvensövertäckningen exklusive statligt hybridkapital genom att dra bort hela det statliga hybridkapitalet från kapitalbasen (vissa banker har också en del förlagslån i balansräkningen, som fortfarande är inkluderat):
Här framträder de riktigt svaga bankerna mycket tydligt. Sex banker hamnar under solvenskravet om man exkluderar hybridkapitalet medan Diba bank är farligt nära gränsen.
De banker som inte har något statligt hybridkapital alls (Grönlandsbanken, Svendborg sparekasse, Kreditbanken, Nörresundby bank, Nordjyske bank, Lollands bank, Möns bank och Lån & Spar bank) har alla en relativt god solvensövertäckning.
Bilden av vilken marginal vissa banker med till synes mycket starka finanser har förändras ganska kraftigt om man exkluderar hybridkapitalet. För vissa banker består ungefär hälften av övertäckningen av hybridkapital, som till exempel BankNordik, Spar Nord bank, Vestfyns bank, Sparekassen Himmerland och Nordfyns bank.
Bland i princip alla de svagaste bankerna (de med “röd solvensövertäckning”) finns det rykten eller offentliggjorda planer om olika typer av räddningsaktioner:
- Det ryktas om försäljning av Diba
- Östjydsk ska bland annat genomföra en nyemission och sälja tillgångar
- Salling bank ska ta upp nytt statligt hybridkapital
- Sparekassen Faaborg ska fusionera med Sparekassen Själland
- Vordingborg bank ska fusionera med Lollands bank
- Vestjysk bank ska konvertera hybridkapital till aktier
En stark finansiell ställning, är det så viktigt då?
Om man i linje med Grahams filosofi anser att en stark finansiell ställning är viktigt, för att minska risken och för att på en konsoliderande marknad möjliggöra förvärv, fusioner och undvika skambud så ska man leta bland bankerna med en stark finansiell ställning. Hybridkapitalet får visserligen räknas in i kapitalbasen, men hybridkapitalet är dyrt med en ränta som generellt sett ligger kring 10 %. En kapitalstruktur utan hybridkapital är därmed något åtminstone jag föredrar.
Solvensövertäckningen är negativ eller mycket liten för många banker, som jag vid närmare eftertanke inte skulle vilja investera i. I t.ex. analysen av Vestjysk bank var jag något mer positiv, men det krävs att värderingen är mycket låg även givet ett värstafallsscenario (typ konvertering av allt hybridkapital till aktier vilket ger kraftig utspädning) för att investeringar i de svagaste bankerna ska vara intressanta. Så låga är inte värderingarna och därmed är de svagaste bankerna ointressanta.
Nordfyns bank är i svagaste laget, men jag accepterar ändå den svaga finansiella ställningen tack vare den starka lönsamheten. BankNordik har goda finanser även exklusive hybridkapital medan Lollands bank och Nordfyns bank har mycket starka finanser då de helt saknar hybridkapital. Lollands bank kommer att utnyttja läget till att fusionera med den svagare banken Vordingborg bank, som det ser ut till goda villkor för Lollands banks aktieägare, medan Nordjyske banks ledning hittills har varit mycket passiv. Kanske för passiv?
Avslutningsvis kan vi ta en titt på solvensövertäckningen exklusive hybridkapital och värderingen mätt med P/B, P/E och P/E på basintjäningen (respektive banklednings prognos för helåret 2013, från halvårsrapporterna). Börskurser är från den 2 september, så kurserna kan vara lite annorlunda idag. Om någon eller några banker sticker ut kan ni bedöma själva, men jag själv tycker åtminstone att några värderingar fortfarande är skeva jämfört med resten. Framförallt värderas vissa banker högt i förhållande till sin basintjäning, allså resultatet före nedskrivningar, värdeändringar på värdepappersinnehav och skatt.
