Vad är en stark finansiell ställning för banker?

Taggar , , Postat 24 april, 2013Kategorier Investeringsfilosofi

8 thoughts on “Vad är en stark finansiell ställning för banker?”

  1. Kan vi få en ledtråd från Buffett som äger Wells Fargo sedan en tid tillbaka? Har dock lite diffusa minnen om Buffett ville ha extra säkerhet förutom sitt vanliga kriterium om att aktuellt bolag ska uppfylla förutsättningarna att vara ett mycket välskött bolag med intjäningspotential (kan väl sägas motsvara din marginal ovan) även ville ha och fick i form av warranter med låg lösenkurs alt speciellt utformade preferensaktier med 10-15% årlig avkastning ev. båda kombinerat. Det borde kunna kvantifieras motsvarande din marginal du efterlyser?

    Däremot var väl positionen han tog i Goldman Sachs 2008 lite annorlunda så det kanske inte ger så mycket att försöka hitta ledtrådar där.

  2. Angående likviditet så kan man dels utläsa vad bankernas likviditetsreserver är i deras rapporter (tex 410 miljarder i SHB:s senaste delårsrapport om jag inte minns fel) och dels titta på vad Liquidity Coverage Ratio-kvoten (LCR) är. LCR stadgas i Basel III och infördes i Sverige vid årsskiftet för banker med balansomslutning över 100 miljarder kr. Den ska vara över 1, och ska jag ge mig på en klassificering så kanske man kan säga att över 1,25 får anses vara varken starkt eller svagt, och över 1,5 eller möjligen 1,75 starkt. LCR går dock inte att räkna själv, så det kan vara lättare att räkna inlåning dividerat med utlåning. Kvoten i svenska banker blir dock elativt låg eftersom de har ett stort beroende av marknadsfinansiering, och här ser säkert utländska banker mycket bättre ut.

    Fundera också mer på övergångsreglerna för svenska banker, vilket kan stöka till kapitaliseringen även i starka banker som SHB beroende på vad som beslutas på EU-nivå eller i Basel. Bakgrunden är att den riskviktning som sker av bolån i Sverige baseras på golvregler, där man använder 80 % av de riskvikter som stadgades i Basel I, och inte de interna riskvikter bankerna själva räknar i sina IRK-modeller. Detta innebär i tex SHB:s fall att de riskvägda tillgångarna blir dubbelt så stora med övergångsregler, ca 1 000 mdr istället för 500 mdr, och därmed blir kapitaliseringen hälften så god. Skulle något tillsynsorgan besluta att kärnprimärkapital ska mätas med övergångsregler kommer även SHB att se underkapitaliserad ut (10,1 % enl. dagens rapport). Mycket bolån i balansräkningen kan alltså bli jobbigt för svenska banker. Bara att hålla tummarna för att FI, Riksbanken och Finansdepartementet bromsar såna förslag.

  3. Sten,
    Wells Fargo redovisar “capital ratio tier 1 common equity” på 10,1 % som jag tolkar som kärnprimärkapitalrelation (tier 1 utan tillägget common equity är 11,8 %). Kriteriet som jag söker är tänkt att enbart ta hänsyn till den finansiella ställningen. Huruvida bolaget är välskött eller inte finns det andra kriterier för, men det hänger även ihop med den finansiella styrkan. Att Buffett vill ha marginal med gynnsamma preferensaktier låter väl rimligt, men det låter inte som något vanliga investerare kan ordna?

    Goldman Sachs-affären har jag missat, den får jag läsa på lite om!

    Hantverkarn,
    Jag har ingen aning om hur Moodys kreditbetyg sätts. Mitt mål är att bedömningen ska vara relativt enkel via ett eller ett fåtal nyckeltal. Jag gissar att Moodys också tar hänsyn till framtidsutsikter med mera och då är den finansiella styrkan bara en del i kreditbetyget. Jag kanske får ta och söka lite och se om de skriver något.

    Emil,
    Tack för info! LCR låter som ett rimligt mått att använda. Vad jag förstår så är det ett mått på likviditet i förhållande till kassaflöde i ett slags stresstest. Någon typ av marginaler liknande de du föreslår låter rimligt men jag ska fundera mer på saken och jämföra lite nyckeltal i praktiken för att få en känsla för hur det ser ut bland olika banker. Att nyckeltalet är svårgenomträngligt (mer svårgenomträngligt än nyckeltalen med riskvägda tillgångar) är dock en nackdel.

    Inlåning/utlåning är ett enkelt mått att undersöka, men det är svårt att sia om en inlåning/utlåning på säg 130 % är stark eller svag när säg 40-80 % av insatta medel finns på avistakonton och kan tas ut vid första bästa kris.

    Övergångsregler gör det knepigt som du säger! SHB har ju en extremt låg soliditet men menar att utlåningen är näst intill riskfri, vilket nya regler för riskvikter för bolån skulle ändra på. När man sätter ett kriterium så kan man bara utgå från i nuläget känd information, men om övergångsreglerna är kända men dess införande i Sverige är osäkert men sannolikt så stökar det till det ordentligt. Jag gissar att det är därför SHB har så hög kärnprimärkapitalrelation. Jag gissar att Swedbank sitter på pottkanten om högre riskvikter för bolån skulle införas och därför finns det säkerligen krafter som verkar mot ett införande.

    Både LCR och övergångsregler är något jag ska fundera på.

  4. Kärnprimärkapitalrelation innefattar tier1+2. Fel eller nåt jag missat? Jävligt bra sida förresten.

    Med vänlig hälsning,

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *