Kinnevik är ett av de stora svenska investmentbolagen och har anor sedan 1936. Sedan urminnes tider har Kinnevik haft den helägda skogsindustrin Korsnäs som bas i sin verksamhet för både intjäning och belåning, men i juni 2012 utanonnserades ett samgående med Billerud där Kinnevik istället blir största ägare med en fjärdedel av aktierna. Kinnevik förväntar sig naturligtvis synergieffekter, men det är också ett led i bolagets skifte mot fokusverksamheterna media, telekom och på senare tid onlineföretag samt mikrofinansiering.
Kinneviks innehav är i korthet följande (redovisade siffror är 3-årsmedelvärden från 2009-2011):
- Korsnäs/Billerud. 22 % av Kinneviks omsättning och 15 % av EBIT. Skogsindustriföretag som tillverkar vätskekartonger och förpackningar.
- Tele2. 33 % av Kinneviks omsättning och EBIT. Teleoperatör med 38 miljoner kunder i 11 länder med fokus på Europa och Ryssland.
- Millicom. 27 % av Kinneviks omsättning och 44 % av EBIT (en riktig kassako!). Teleoperatör med 46 miljoner kunder i 13 länder i Afrika, Centralamerika och Latinamerika.
- MTG. 8 % av Kinneviks omsättning och 7 % av EBIT. Mediabolag inom radio och tv med fokus på Europa. Viasat och Tv3 är några av MTG:s tv-tjänster.
- Transcom. 4 % av Kinneviks omsättning och 0 % av EBIT. Customer Relationship Management (CRM) och inkasso. Detta innebär att de för en kund kan utföra följande tjänster: inkommande samtal, telemarketing, utgående samtal, administrativa uppgifter, webbtjänster, konsulttjänster inom CRM, kontraktshantering, kredithantering, juridiska tjänster samt tolktjänster. 2010 och 2011 så stod Tele2 och MTG för ungefär en femtedel respektive en sjättedel av Transcoms omsättning vilket innebär att bolagen inom Kinnevikkoncernen nyttjar varandra.
- Metro. 2 % av Kinneviks omsättning och 0 % av EBIT. Gratistidningar i 22 länder.
- CDON. 1 % av Kinneviks omsättning och 0 % av EBIT. E-handelskedja med e-butiker som CDON.com, Gymgrossisten.com, Nelly.com och Tretti.se.
- Black Earth Farming. Bidrar marginellt med omsättning och små förluster. Brukar och köper jordbruksmark i sydvästra Ryssland.
- Övrigt. Övriga småinnehav inom online, mikrofinansiering, jordbruk och förnyelsebar energi bidrar med 3 % av Kinneviks omsättning och med små förluster. Samtliga investeringar finns att läsa om på Kinneviks hemsida eller i årsredovisningar.
Fördelningen av EBIT (3-årsmedelvärden) sammanfattas i figuren nedan och av den framgår att Kinnevik domineras av Telekom följt av skogsindustri och media.
I och med att teleoperatörernas marknader mognar och tillväxten avtar så övergår Tele2 och Millicom till att bli Kinneviks kassakor. Nya investeringar sker på tillväxtmarknader främst inom onlinesegmentet.
Värdering av ett investmentbolag
Så fort ett investmentbolag kommer på tal så tas nyckeltalet substansrabatt upp. Detta tycker jag är ett helt ointressant nyckeltal. Rabatt på vilken substans? Det intressanta är den ”verkliga” substansen i bolaget som inte utgår från marknadsvärderingar av innehav med mera. Min värdering av substansen utgår från summan av innehavens intjäningsförmåga:
- Summan av innehavens intjäningsförmåga (vinst efter skatt)
- Minus inre kostnader i investmentbolaget (förvaltningskostnader m.m.)
- Minus netto av ränteintäkter och ränteutgifter (tar hänsyn till eventuell skuldsättning hos moderbolaget)
Summan blir den intjäningsförmåga som motsvarar den man skulle kunna köpa genom att kopiera investmentbolagets portfölj. För den som har läst Lundaluppens analyser av investmentbolag (exempelvis hans analys av Kinnevik) så känns detta igen även om metoden inte är identisk. Fördelen med att värdera innehaven efter intjäningsförmåga är att värderingen blir försiktig då innehav som går med förlust kommer att få ett negativt värde.
Egentligen borde man även dra bort värdet av förlorad kontroll och transparens jämfört med direktinnehav. Dock kan det finnas ett värde i att investmentbolaget kan göra manövrer i onoterade bolag osv. som jag själv inte kan göra. Nettot av förlorad kontroll och värdet av ledningens skicklighet kan i många fall sättas till noll om inte ledningen har uppenbara konstigheter för sig och det anser jag i detta fall.
Slutligen kan det vara trevligt med lite marginal vid värderingen av ett investmentbolag eftersom alla innehaven sällan håller rätt kvalitet. I Kinneviks fall så köper man telekom, skogsindustri och lite media och får en massa annat på köpet som möjligen har framtida potential, men som inte genererar några nämnvärda pengar i nuläget.
Slutligen en kort kommentar om substansrabatt. Då Kinneviks större innehav är noterade och det är lätt att kopiera Kinneviks portfölj så kan man kanske tycka att substansrabatten trots allt är viktig. Svaret är ja om man skulle vilja kopiera portföljen vid ett givet tillfälle vid aktuella börskurser utan att ta hänsyn till respektive noterat innehavs värdering. Man får rabatt på något som man inte vet hur dyrt det är innan rabatten. Ungefär som när jag jobbade på bensinmack för länge sedan och satte ut ”sänkt pris”-skyltar trots att priset hade höjts sedan dagen innan (men sänkts jämfört med ett ännu mer höjt listpris). Detta är inget jag finner intressant och värderar därför varje enskilt bolags intjäningsförmåga och hamnar i den värdering som beskrivs ovan. Det finns som jag ser det bara ett tillfälle då substansrabatt kan bli intressant och det är om det finns en negativ substansrabatt, dvs. en substanspremie. Om ett investmentbolag handlas till substanspremie samtidigt som det går att kopiera portföljen via noterade innehav så ska man naturligtvis kopiera portföljen i det fallet.
Innehavens resultat
Innehavens rörelseresultat (EBIT) har utvecklats enligt följande figur de senaste fem åren. Siffror i MSEK.
Millicom och Tele2 har gått fantastiskt bra och dubblat respektive fyrdubblat EBIT på fem år. Korsnäs och MTG har gjort stabila rörelseresultat och övriga innehav ligger och svajar kring noll. Totalt EBIT inklusive inre kostnader är 5,5 Mdr (medelvärde 3 år) eller 4,6 Mdr (medelvärde 5 år).
Kinneviks andel av innehavens vinst efter skatt minus inre kostnader minus nettot av ränteintäkter och ränteutgifter är 4,5 Mdr (medelvärde 3 år) eller 3,4 Mdr (medelvärde 5 år). Till nuvarande börskurs kring 125 kr ger det P/E3 = 8 eller P/E5 = 10.
Fördelningen ser ut på följande vis bland bolagen (siffror i MSEK). Generellt sett så varierar vinsten efter skatt mer än rörelseresultatet beroende på svängningar i betald skatt och finansnetto.
Samtliga siffror är baserade på respektive bolags årsredovisningar justerat för den andel av bolaget som Kinnevik äger. I tabellen kan det noteras att de interna kostnaderna (som man som aktieägare ska se som en förvaltningskostnad) i Kinnevik är ganska höga. Till dagens börsvärde så motsvarar förvaltningskostnaden drygt 1 % av börsvärdet (eller 0,7 % av substansvärdet) vilket är ungefär som avgiften på många fonder. Dock är kostnaderna högre än i exempelvis Investor som har interna kostnader på ungefär 0,5 % av substansvärdet.
Balansräkning
Kinnevik hade vid årsbokslutet ungefär 10 Mdr i nettoskuld (varav 6,5 Mdr räntebärande) och en soliditet på 85 %, vilket motsvarar en skuldsättningsgrad på 18 %. Bolaget har alltså en relativt liten hävstång. Dessutom minskade den räntebärande upplåningen med nästan 8,5 Mdr i och med samgåendet mellan Korsnäs och Billerud vilket innebar att Kinnevik vid det tillfället hade en nettokassa.
För att jämföra så har Investor och Industrivärden en soliditet på drygt 70 % (skuldsättningsgrad kring 40 %) vilket innebär en större hävstång än Kinnevik. Detta mått innefattar samtliga kortfristiga och långfristiga skulder, alltså även icke räntebärande skulder. Min tolkning av detta är att Kinneviks finansiella ställning är god baserat på en relativjämförelse med andra investmentbolag.
Strategin har varit att ha en så hög belåning som möjligt i Korsnäs (nettoskuld/EBITDA > 3) och ingen eller låg belåning mot övriga noterade innehav. Strategin med upplåning mot Korsnäs måste såvitt jag förstår upphöra i och med samgåendet med Billerud men det nya skogsbolaget kommer säkert att vara fortsatt offensivt finansierat med tanke på den goda lönsamheten som Korsnäs har haft.
Innehavens balansräkningar är fullspäckade av goodwill och vad gäller teleoperatörer som är Kinneviks huvudsakliga verksamhet så finns det mig veterligen inga bolag som uppfyller Grahams kriterier för finansiell styrka (balanslikviditet > 2 och rörelsekapital / långfristiga skulder > 1). Rörelsekapitalet är mycket litet eller rent av negativt för de flesta teleoperatörerna. Teleoperatörerna tillhör dessutom försörjningssektorn och bör därför snarare uppfylla Grahams kriterium för försörjningssektorn som innebär att soliditeten exklusive goodwill ska överskrida 33 %. Därför granskas tre nyckeltal för att få en uppfattning om den finansiella styrkan hos Kinneviks innehav: soliditet, soliditet exklusive goodwill och räntetäckningsgrad.
Soliditeten för Kinneviks innehav 2011 visas i tabellen nedan. N/A innebär att jag inte har hittat data.
Det är mycket goodwill i balansräkningen med ganska ansträngda finanser om man ser till soliditeten exklusive goodwill. Undantaget är Black Earth Farming som dels har mycket tillgångar i form av åkermark och annat och dels går med förlust och kräver en hög soliditet. Bolaget gör en nyemission nu i slutet av 2012.
Det positiva som kan sägas om soliditeten är att Tele2 har relativt hög soliditet för att vara en teleoperatör. Om det skulle behövas medel till nyemission i något av Kinneviks innehav så kan vi säkert få se det i form av extrautdelning i Tele2, Millicom eller något annat bolag i koncernen med möjlighet till ökad belåning. Vid nyemissioner så brukar storägarna dessutom gynnas genom en ökad ägarandel.
Räntetäckningsgraden för innehaven i form av 2-årsmedelvärde eller 3-årsmedelvärde visas i tabellen nedan. Räntetäckningsgraden har beräknats genom att ta kvoten rörelseresultat/finansnetto vilket innebär att ett bolag kan få negativ räntetäckningsgrad antingen genom att ha negativt rörelseresultat eller genom att ha större ränteintäkter än räntekostnader.
Här ser det bättre ut och förklarar förmodligen varför balansräkningarna ser så ansträngda ut. Lönsamheten i de stora innehaven är nämligen god. Korsnäs har förvånande hög räntetäckningsgrad trots den höga skuldsättningen i bolaget. Millicom har större ränteintäkter än ränteutgifter, vilket borde vara unikt bland teleoperatörer. Tele2 har en mycket stark räntetäckningsgrad för att vara teleoperatör (många stora teleoperatörer har räntetäckningsgrader kring 2-5).
De mindre innehaven Transcom, MTG och Black Earth Farming har negativ räntetäckningsgrad pga. negativt rörelseresultat eller negativt resultat före skatt. CDON har en ganska stark räntetäckningsgrad och jag har inte lyckats hitta data för Metro.
Den sammantagna bedömningen av Kinneviks finansiella styrka är trots allt att den är relativt god. Kinneviks belåning är låg och teleoperatörerna är finansiellt starka jämfört med sektorn i stort. De övriga innehavens finansiella ställning ser dock ganska svajig ut men om det skulle krävas så finns det säkert medel att ta från något annat av Kinneviks innehav som Tele2 eller Millicom.
Värdering av aktien
Kinneviks andel av innehavens vinst efter skatt, inre kostnader och netto av ränteintäkter och ränteutgifter är 16,1 kr/aktie (medelvärde 3 år) eller 12,3 kr/aktie (medelvärde 5 år). Till nuvarande börskurs kring 125 kr ger det P/E3 = 8 eller P/E5 = 10.
Enligt Graham så ska ett bolag värderas till P/E < 8,5 + 2g där g är tillväxttakten de kommande 7-10 åren. Om man går på femårsmedelvärdet så krävs en tillväxt på endast 0,75 % per år vilket Kinnevik historiskt har överträffat med råge men dock ska man nog inte förvänta sig samma starka tillväxt som historiskt i Tele2 och Millicom. Till P/E 10 så får Kinnevik en liten post i min aktieportfölj för dess fina teleoperatörer och en förhoppning om att ledningen lyckas med satsningen på alla de företag inom online och jordbruk som idag mest bidrar med förluster.
Då jag inte förväntar mig att Kinneviks huvudinnehav (teleoperatörerna) kommer att vara några snabbväxare i framtiden och då jag är lite skeptisk mot teleoperatörer överlag (se diskussion hos Finanstankar) så anser jag att en rimlig värdering kan vara upp till P/E kring 13 vilket motsvarar en tillväxt på 2,5 % per år. Skepsisen grundar sig i att teleoperatörerna tillhandahåller mer och mer identiska tjänster och i slutändan bara kan konkurrera med pris vilket dödar lönsamheten. Dock så bedriver teleoperatörerna en mycket kapitalintensiv verksamhet vilket innebär stora inträdesbarriärer som har gett upphov till en oligopolsituation. Nya aktörer måste i princip hyra in sig i oligopolföretagens nät vilket gör att de förlorar på gungorna men vinner på karusellerna. Denna situation kan mycket väl bestå i framtiden men jag vill ändå lägga in ett visst mått av försiktighet i värderingen på grund av detta.
Tabellen nedan visar EBIT, vinst, utdelning, utdelningsandel av erhållna utdelningar och direktavkastning. Utdelningen har ökat kraftigt de senaste åren men trots detta återinvesterar Kinnevik stora delar av de erhållna utdelningarna. Direktavkastningen har historiskt varit ganska låg men börjar bli relativt hög, precis som bland teleoperatörer överlag.
Värdet av Kinneviks andelar av innehavens egna kapital har jag skippat att beräkna eftersom det egna kapitalet till stora delar består av goodwill och det egna kapitalet inom telekomsektorn handlas till höga multiplar (ungefär P/B ex goodwill = 5 för Tele2 och 15 för Millicom). P/B är ”högt” och det finns ingen säkerhetsmarginal att luta sig mot i form av materiella tillgångar i bolagen, utan det är bolagens intjäning och varumärken som man betalar för.
Här kan det också vara på sin plats med en notering om vad Kinnevik själva värderar sina innehav till och varför det är en bra idé att värdera faktiska resultat istället för värden som någon annan har bedömt (gör alltså en egen analys!). Börsnoterade innehav värderas till marknadspris medan de onoterade innehaven enligt vissa värderas för högt (även om Kinneviks revisorer har godkänt värderingen). Vid utgången av september 2012 var det bedömda värdet 60 Mdr och börsvärdet är ungefär 35 Mdr. Rejäl substansrabatt om man går på Kinneviks värdering med andra ord, eller så är det luft i värderingen. Oavsett vad som gäller så lägger jag ingen vikt vid det, utan ser istället att P/E 10 vid en genomsnittlig intjäningsförmåga för de fem senaste åren ser köpvärt ut.
Själv så är jag mest intresserad av Millicom och funderar över huruvida substansrabatten i Kinnevik + skapliga andra bolag är viktigare än att de bränner pengar på onlinesatsningar. Kommer nog att kommentera mer och smartare senare på det här inlägget.
Härligt annorlunda analys av kinnevik tack för den.
Jag har alltid gillat kinnevik även om jag i perioder inte har aktien. Har för mig jag började med invik när det begav sig innan jag köpte kinnevik och minns ståhejet när Korsnäs inlämmades i det senare.
Något som sällan nämns när det skrivs om kinnevik är att de genom åren varit ganska generösa med att dela ut aktier till kinneviksinnehavare i bolag de tänkt notera så för min del upplever jag inte kinnevik som en lågutdelare.
Har tidigare använt hittakursvinnare för att få fram någon form av värdering men upplevde försäljningen av korsnärs gör underlaget knappt användbart och goodwill är en post jag ogillar oavsett företag.
Jag kommer snart(hoppas jag) börja återköpa i kinnevik(första vid ca 120) då jag finner deras exponering inom telekom spännande och en del av det övriga som lite krydda.
Järnvargen; Det ser jag fram emot :) Jag har inte grävt nämnvärt i hur lyckade deras onlinesatsningar är mer än att det inte bidrar till något rörelseresultat att tala om. ”Bränner pengar” låter inget bra men jag tycker satsningarna verkar gå hyfsat. Verksamheterna blir antingen hyfsat framgångsrika (CDON) eller säljs med vinst (Groupon som man sålde för 570 MSEK efter en ursprunglig investering på 20 MSEK). http://www.kinnevik.se/sv/Media/Pressmeddelanden/Kinnevik-Forsaljning-av-aktier-i-Groupon/
Rune; Utdelning av aktier hade jag inte koll på. Det är alltid trevligt att få ett par aktier värda ett par hundringar i portföljen. Sedan är ju utdelningen ganska hög i nuläget också eftersom Kinnevik i princip är en teleoperatör med en twist :-) Hur stor skillnad KorsnäsBillerud kommer att innebära jämfört med gamla Korsnäs är ju svårt att säga, men det är Millicom och Tele2 som dominerar Kinnevik och skillnaden borde inte bli enorm och förhoppningsvis inte till det sämre.
Tittade nyss på historiken de har på sin hemsida för att friska upp minnet vilket fick mig undra vad resultatet blivit om man behållt de utdelade aktierna i stället för sälja dem vilket jag gjorde :(
Man vet aldrig om nuvarande ledningen kommer fortsätta på samma spår som tidigare men i mitt fall tillhör aktien de bättre jag haft och snart(?) kommer öka i igen.
Det där du skrev om köpa med rabatt/premie har stundtals surrat i huvudet i natt. Även om det inte varit något avgörande kriterium för min del att där skulle vara rabatt har jag oftast rent spontant kännt det underlättat köpbeslut likt vilken torsk som helst inne på varuhuset ;)
Trevlig analys!
Ser dock ut ha smygit sig in ett type 0 vid interna kostnader, medel 3 och 5 år stämmer inte med siffrorna.
Tack för en intressant genomgång. Jag resonerar på liknande sätt som du, att substansvärderingen inte har så stor betydelse utan bättre att titta på intjäningsförmågan: http://spartacusinvest.blogspot.se/2012/10/kinneviks-q-3-rapport.html
Rune; Om man vet att de noterade innehaven är rimligt värderade och Kinnevik därefter handlas till substansrabatt så blir ju i sin tur Kinnevik också rimligt värderat. Anledningen till att rabatten mot deras bedömda substans är så stor i nuläget är nog en misstro mot deras onlineinnehav.
Andreas; Alert! Jag hade råkat förskjuta interna kostnader en cell (=ett år) i min excelfil så att det också blev fel på medelvärdena. Jag har kontrollerat och kunde bara hitta ett fel på interna kostnader. Skillnaden i Kinneviks 3-årsmedelresultat respektive 5-årsmedelresultat efter skatt, interna kostnader och räntenetto blev mindre än 1 % så felet var tack och lov inte så stort.
Spartacus; Sunt! :-) Att se till EBIT är väldigt tacksamt eftersom Kinnevik redovisar just EBIT :-) Däremot har jag svårt att bedöma vad som är ett rimligt P/EBIT-tal och lutar mig därför mot P/E men får då gå omvägen via varenda bolags årsredovisningar vilket är lite omständigt men går att göra. Instämmer i att man betalar för telekom men får resten på köpet, vilket förhoppningsvis inte är negativt.
Hej Kenny, förutom misstron mot onlinesatsningarna tror jag att marknaden bakar in ytterligare rabatt i kursen på grund av att ledningen inte klargör värdet av portföljen på ett transparent sätt. IR-chefen var till exempel ute i DI i höstas och kommenterade att värdet av onlineportföljen var lågt räknat och berättade att den verkliga värderingen var avsevärt högre. Några fakta för påståendena presenterades dock inte i DI-artikeln. För övrigt kan jag rekomendera Simon Blechers (förvaltare av Carnegies Sverigefond) tankar om aktien vilket presenteras här; http://carnegielive.se/
Hej Livsmedelsinspektören! Ja jag minns de uttalandena, lite märkligt var det. Det är sådant jag försöker komma ifrån genom att se till intjäningsförmåga istället för ett luddigt substansvärde.
Simon Blecher verkar gilla bolaget i alla fall och han brukar ha kloka åsikter kring bolag. Att som han gör kalla Kinnevik-innehavens balansräkningar för ”starka” kanske däremot är en lätt överdrift om man inte är en stor vän av goodwill som styrkemått i en balansräkning. Men som denna analys visade så ser finanserna ganska skapliga ut trots allt och det ska nog till att telkombolagen mer eller mindre havererar för att Kinnevik ska få stora problem.
Då var löftet om analysen uppfyllt =)
Analys av svenska telekombolag: Telia, Tele2 och Millicom
http://aktieingenjoren.blogspot.se/2013/01/analys-av-svenska-telekombolag-telia.html
Jag tycker att Millicom är helt fantastiskt intressant och tycker om synergieffekterna med Kinneviks onlinesatsningar. Däremot tycker jag att Tele2 känns väldigt oroväckande vilket gör att jag inte är särskilt sugen på att köpa Kinnevik.
Tack för den här tiden Järnvargen och välkommen Aktieingenjören :-)
Intressant analys med både bu och bä för Kinneviks del. Jag blir inte särskilt intresserad av Tele 2 som enskild investering, men kan leva med att ha bolaget via Kinnevik när man får så mycket annat trevligt (dvs. Millcom+BillerudKorsnäs). Sedan är Tele 2-verksamheten trots allt ganska hyfsad i många länder, men det är ingen stjärna på något vis nej…
Sålde Kinnevik och Tele2 med bra resultat i veckan då jag inte tror på någon vidare uppsida i bolagen längre.
Har en relativt väldiversifierad portfölj fortfarande och imo bra allokering i olika tillgångsslag men kanske något för mycket cash för tillfället.
Har du något ess i rockärmen förutom danska banker och Banco santander som du har lust att dela med dig av? :) (Äger redan San och Nordjysike har jag haft ett längre tag.)
Jag har svårt att hitta något köpvärt själv för tillfälllet och ett tips som kan undersökas vidare vore trevligt :)
Josef,
Jag har inte heller kvar Kinnevik i min portfölj då jag har funderat en extra vända och är skeptisk till deras strategiskifte bort från mogna marknader mot nya marknader som online.
Ess vet jag inte, men av aktier som jag själv äger så får jag väl säga Swedish Match som jag tycker är köpvärd upp till ungefär 240 kr. Inget jättefynd direkt (ligger kring 230 kr nu och gick att fiska upp för kring 200 kr för ett tag sedan) men det kan bli en trevlig aktie att behålla på riktigt lång sikt.
Andra aktier som jag äger och som jag tycker kan vara värda att kolla närmare på är France Telecom eller Teva Pharmaceuticals. France Telecom är jag lite skeptisk till, men den låga värderingen och direktavkastningen väger upp den tveksamma kvalitén. Teva är världens största tillverkare av generiska läkemedel och har även en del patenterade läkemedel, där det största patentet går ut nästa år. I kombination med omstruktureringskostnader så misstror aktiemarknaden bolaget för tillfället. En analys utlovas tids nog.
Där prickade du verkligen rätt! Om det är någon sektor som jag är speciellt underexponerad mot så är det läkemedel och Teva verkar som ett fint köp. (Baserat på en första 30-minuters analys)
Hittade följande artikel där du lär känna igen tabellens färger :)
http://seekingalpha.com/article/1363821-an-undervalued-pharmaceutical-company-with-remarkable-results
Det fria kassaflödet är och har under många år absolut varit konkurrenskraftigt vid en jämförelse med konkurrenter som astra, novartis, sanofi, Bayer, Merck, Pfizer, GlaxoSmithKline.
Den finansiella ställningen om man tittar på omsättningstillgångar samt kortfristiga och totala skulder skulle kunna vara bättre men skiljer sig inte nämnvärt mot konkurrenterna. (enligt morningstar)
Företaget har visat vinst de tio senaste åren, delat ut varje år och ökat utdelningen varje år.
Priset relatativt eget kapital är bra samt är bättre eller jämförbart med sina konkurrenter.
Dessutom, om jag fattat det rätt, är de relativt sett mer exponerade mot sjukdomar som drabbar
äldre människor och kan då dra nytta av en allt mer åldrande befolkning.
Vidare:
On Copaxone patent expiry
Copaxone has an advantage over competitors inasmuch as it is a first-line drug. Alternative drugs are prescribed only after a patient does not respond to Copaxone. As far as the generic threat is concerned, any generic version may be approved by the FDA only after fresh clinical trials due to the specific chemical properties of glatiramer acetate, the active ingredient of Copaxone. In addition, the company reported positive data on Phase III clinical trials of high dose Copaxone, which will allow a three times weekly dose rather than daily. It is now hoping that it is approved by the U.S. FDA in early 2014 before the threat from generic versions becomes a reality.
Companies such as like Merck and Eli Lilly that sell only branded drugs have per prescription cost of more than $250. For Novartis, which has a portfolio of branded as well as generic drugs it is $74. The same figure for Teva Pharmaceutical, primarily a generic drug maker with an equally impressive portfolio of branded products, is $18. For Dr. Reddy’s Laboratories, an Indian generic drug manufacturer, the cost per prescription is even lower at $9. The industry is undergoing a dynamic change. Revenue loss from patent expiration from now and 2018 is likely to be in the range of $290 billion. Once the process of change is completed, it will be generics and not branded products that are likely to dominate the market.
Last year we saw the largest ever impact of patent expirations, or what has come to be known as the patent cliff. Drug companies whose patents expired in 2012 collectively suffered a revenue loss amounting to $28.9 billion, meaning that there is that much more on the table for manufacturers of generics. In 2013, the revenue loss on account of patent expiry is expected to be in the range of $29 billion.
Teva Pharmaceutical is an ideal mix — a market leader in generics (fast-growth segment) and No. 11 in branded drugs (high margin) market.
************************
France telecom äger jag. Swedish match ska jag absolut titta närmare på.
Tack för tipsen!
Josef,
Jag har dragit ungefär samma slutsatser kring Teva och det är i nuläget mitt enda innehav inom hälsovård/läkemedel. (Jag skulle vilja få in Getinge och/eller Elekta också men de är för dyra.) Om det är så att generiska läkemedels andel av totala läkemedelsmarknaden växer i framtiden lär säkert konkurrensen hårdna från de andra jättarna, men jag tror att Teva har en bra utgångspunkt vid ett sådant skifte som världens största generikatillverkare vilket siffrorna i din kommentar också illustrerar.
Snygg tabell de hade fått till i inlägget som du länkar till, förresten! ;-)
Kenny, har du kvar Kinnevik i din portfölj eller har du sålt? Jag tycker värderingen börjar bli ansträngd med Zalando och Rocket Internet. Internetbolagen visar inte lönsamhet och det kommer dröja. Själv sitter jag nära säljknappen efter +70% utveckling.
Jag har sålt och om jag skulle ha behållt till idag skulle jag sälja nu. Nuvarande värdering förstår jag míg inte på, utan den måste vara för hög!
Jag var skeptisk mot Kinneviks onlinesatsningar då och är det nu också. Det finns mycket att bevisa för Kinnevik och de enorma pengar de öser in i Zalando på bekostnad av gamla kassakor. Jag ser en stor risk i att det är en enorm värdeförstöring som pågår när Cristina försöker göra om sin fars enorma bedrift, men jag kan ha fel och hoppas för Kinneviks skull att så är fallet.
Ja nog känns det lite som en bubbla med e-handel. Alla verkar tänka på potentialen och ignorerar konkurrensen och den dåliga lönsamheten. Som du säger så skulle det vara otroligt om Christina lyckas göra om det Jan gjorde fast med e-handel. Detta case påminner mig lite om SCA som jag sålde detta år, samma där, spekulationer om framtida vinster. Tack för ditt svar.
Ja, det känns som precis samma läge som SCA-aktien har hamnat i. Jag vill inte betala något för ”potential” eller förhoppningar, utan betalar hellre för en bevisad intjäningsförmåga, men det vill uppenbarligen aktiemarknaden.
E-handeln kan hamna i ett läge av ”the winner takes it all”, ungefär som Google (nätannonser) eller Ebay (nätauktioner) är i men då är det inte alls säkert att det är Zalando som blir vinnaren. På vägen dit krävs det enorma mängder pengar för att trycka undan de stora hoten, som också kommer att försöka med samma metod. Störst kapitalförstöring ”vinner” kampen, men om det leder till framtida lönsamhet är jag ändå inte säker på när det gäller e-handel. Hade det gällt distribution av immateriella varor, typ Spotify som satsar på expansion före lönsamhet, hade jag trott mer på idén men är det gäller distribution av fysiska varor (skor!) över nätet är jag inte helt övertygad.
Sedan är jag inte säker på att det behöver bli ett monopolläge för e-handeln heller, utan det kan lika gärna bli ett läge av permanent hård konkurrens, ungefär som i klädbranschen där de största (H&M och Inditex) i och för sig klarar sig bra ändå.
Jag köpte för övrigt ett par skor över nätet för första gången någonsin för någon månad sedan, men det blev inte via Zalando ;-)
Nu var även Kinnevik sålt. H&M får däremot ligga kvar med några andra kvalitetsbolag. Du har kloka argument när det kommer till e-handeln. Jag tror precis som du att det kommer stå mellan några stora som har ett kraftfullt nätverk online och lika kraftfullt logistiknätverk offline. Konkurrensen är knivskarp. Produkterna säljs nära inköpsvärde och ibland under då man vill visa försäljningssiffror för investerarna. Så omsättningen ökar, liksom tillväxten men lönsamheten finns i verkligheten inte då kunderna jämför lägsta pris nätet och vill att det ska vara billigt på internet. Antar att du valde en konkurrent till Zalando eftersom de var billigare? ;) Den som plöjer in mest pengar vinner som du säger. Sajterna går mer och mer åt portalhållet där man erbjuder alla möjliga kategorier och varor. Google tjänar förstås pengar på dessa e-handlare.
Jag tycker e-handel och internet är superspännande, men jag vill inte investera i det. Köper jag Kinnevik så vill jag ha rabatt eller e-bolagen på köpet. Tror heller inte på spekulationer om framtida vinster.
”As far as we’re concerned, a dollar earned by The Lucky Horseshoe Company is the same as a dollar earned by an Internet company – even if the market is a lot more enthusiastic about the Internet company dollar.” – Warren Buffet. Lundbergs kassako Holmen tjänar mer pengar än Zalando, ändå ser marknaden helt olika på framtidsutsikterna :)