Soliditet eller skuldsättningsgrad?

Taggar , Postat 16 juli, 2012Kategorier Investeringsfilosofi

8 thoughts on “Soliditet eller skuldsättningsgrad?”

  1. Jag alltid undrat varför man har skuldsättningsgrad som nyckeltal när det i princip samma nyckeltal som Soliditet. Kanske det har sina fördelar att kunna se skuldsättningen från en annan vilken. Lite som P/E-tal och E/P-%. Det är lite roligare/lättare att se i form av procent och jämföra med tex: direktavkastning.

    Jag har sett lite olika beräkningsmetoder på skuldsättningen. Vissa fall så räknar de enbart “räntebärande skulder” istället för totala skulder. Men det är inte så vanligt förekommande. Jag alltid undrat vilket metod är mest korrekt? Ta tex: axfoods årsredovisning:

    “Skuldsättningsgrad: Räntebärande skulder dividerat med eget kapital inklusive minoritet.”

  2. 4020; Ja det finns mängder med definitioner av skuldsättningsnyckeltalen. Jag tror inte att något egentligen är “rätt” eller “fel” utan man använder det som passar bäst för det man vill visa. Vissa räknar bara räntebärande skulder medan andra bara räknar långfristiga räntebärande skulder. Men om man ska analysera ett bolag så är väl alla skulder av intresse; både räntebärande och icke räntebärande liksom både kortfristiga och långfristiga? Om man vill se hur ett bolag klarar att betala räntor på räntebärande skulder så finns det andra nyckeltal som räntetäckningsgrad för det.

    I Axfoods fall förstår jag att de bortser från kortfristiga leverantörsskulder eftersom dessa är större än både de långfristiga och kortfristiga räntebärande skulderna tillsammans och skulle stöka till det lite. Förhoppningen från Axfoods sida med den extremt höga lageromsättningshastigheten som de har är väl att sälja varan innan leverantörsskulden är betald.

  3. Exakt! Axfood har en ovanligt stort leverantörsskulder och det är också därför de har så hög omsättningshastighet.

    Hur som helst det känns lite bättre nu när jag har tagit med skuldsättningsgraden med totalaskulder i börsdata. Sen kommer jag också ta med – balanslikviditet och omsättningstillgångar/Kortfristiga skulder :)

  4. 4020; Härligt att Grahams nyckeltal kommer med! :-)

    Apropå bolag med hög omättningshastighet på sitt lager som Axfood så ökar ju även det egna kapitalet i och med att bolagen får varor i lager samtidigt som leverantörsskulderna får motsvarande post.

    Apropå balanslikviditet: Både balanslikviditet och kassalikviditet är dåliga mått för bolag med hög lageromsättningshastighet eftersom värdena förvrängs av den höga lageromsättningshastigheten. Det borde gå att korrigera nyckeltalen för lageromsättningshastigheten för att få jämförbara mått mellan olika bolag med olika lageromsättningshastigheter! Det är något jag har funderat på ett tag och som kanske är något att undersöka?

  5. En enkel lösning skulle i så fall vara att jämföra direkt nyckeltal som balanslikviditet med tex: omsättningshastighet. Det kommer vara möjligt (om allting går som vi har tänkt) att kunna välja dessa nyckeltal och jämföra bredvid varandra i nästa screener i börsdata. Lika så kunna jämföra tex: 5, el. 10 års snittliga värden. Kanske inte det bästa men man ser ändå vilka bolag gynnas/missgynnas av hög omsättningshastighet.

  6. Ja det blir bra att lägga nyckeltalen bredvid varandra på det viset! Eventuellt så blir jag tvungen att skriva ett inlägg om lagersomsättningshastighet så småningom också ;-)

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *