Japan Tobacco (JT) har sitt ursprung i det japanska tobaksmonopolet som bröts upp 1985 då den japanska tobaksmarknaden öppnades upp för utländska företag. Under 1990-talet gjordes en del mindre förvärv utomlands och 1994 börsnoterades bolaget på bland annat Tokyobörsen. 1999 förvärvades Reynolds (med varumärken som Winston och Camel) icke-amerikanska verksamhet för 7,8 miljarder USD och 2007 förvärvades Gallaher (Storbritanniens då tredje största tobaksbolag) för 9,4 miljarder GBP. Det har alltså hänt en del i bolaget på senare tid och det visar också att tobaksbranschen har konsoliderat mot ett antal stora aktörer där JT är en av de allra största.
Anledningen till att just Japan Tobacco analyseras är att en jämförelse mellan tobaksbolag har genomförts där jag tyckte att JT såg intressantast ut.
Japan Tobacco har sitt namn till trots även annan verksamhet än tobak, även om tobak är det som bolaget tjänar pengar på. JT består av fyra delar:
- Tobak i Japan
- Tobak internationellt
- Livsmedel
- Läkemedel
Omsättningen fördelar sig enligt nedan (figur från årsredovisningen 2012).
Fördelningen av rörelseresultat före avskrivningar och nedskrivningar (EBITDA) respektive rörelseresultat (EBIT) mellan de fyra segmenten (plus ”annat” och ”elimineringar”) visas i figuren nedan. Figuren visar att JT tjänar pengar på tobak men inte på livsmedel och läkemedel.
På EBITDA-nivå är den internationella verksamheten störst medan den japanska är större på EBIT-nivå. Orsaker till att förhållandet mellan EBITDA och EBIT skiljer sig kan vara att investeringarna är större internationellt än i Japan samt att JT skriver av goodwill löpande enligt japanska redovisningsregler, JGAAP (bolaget har tidigare redovisat enligt japanska JGAAP men redovisar enligt IFRS från och med 2012). Eftersom EBITDA liknar kassaflöde mer än EBIT så inses att det är den internationella verksamheten som kommer att bidra med större delar av resultatet i framtiden när investeringarna är avskrivna och endast rena underhållsinvesteringar genomförs (som borde vara lika stora i Japan och internationellt som andel av försäljningen).
Livsmedels- och läkemedelsverksamheten skippar jag helt i analysen från och med nu efter konstaterandet att de bidrar med små förluster och att man nog inte ska ha några förväntningar på stordåd. I bästa fall så kan verksamheterna leda till relativt små vinster eller så styckas bolaget upp i tre eller fyra delar för att ”frigöra värden”, som det så fint heter, I värsta fall så fortsätter verksamheterna att bidra med blygsamma förluster.
Tobaksbranschen
Tobaksbranschens största aktörer ses i tabellen nedan som är hämtad från JT:s årsredovisning 2012.
JT är det tredje största tobaksbolaget i världen om man bortser från det kinesiska tobaksmonopolet. Medan de andra tobaksjättarna har bibehållit eller ökat sin marknadsandel de senaste åren så verkar JT:s marknadsandel ha minskat. Speciellt stort blev tappet 2011 då JT fick tillfälliga problem med produktion och distribution efter jordbävningen och tsunamin.
Generellt sett så kan man säga att tobakskonsumtionen minskar i länder med hög inkomst per capita men ökar i länder med medel- eller låg inkomst per capita, enligt WHO.
Ser man till de mest sålda cigaretterna i världen så är Marlboro överlägsen etta med drygt 410 miljarder sålda cigaretter 2011. JT:s märke Winston är nummer två med ungefär en fjärdedel så många sålda cigarretter. Andra starka varumärken som JT har är Mild Seven (nr 6 och dominant i Japan) och Camel (nr 7).
JT:s tobaksverksamheter i Japan och internationellt
JT är dominanta på hemmamarknaden Japan. Man har de sex mest sålda cigarettmärkena och åtta av de tio mest sålda. Den japanska marknaden följaktligen väldigt lönsam för JT, men på sätt och vis är hemmamarknaden problematisk. Den japanska befolkningen minskar och därmed minskar även tobakskonsumtionen kraftigt. De senaste fem åren har den totala tobakskonsumtionen i Japan minskat med nästan 25 % och JT har minskat sin försäljning med 35 %. JT har till och med 2011 haft en marknadsandel på ungefär 65 % men tappade 2012 till 55 % på grund av problem med produktion och distribution efter tsunamin. Därefter har en återhämtning skett. Trots en minskad försäljningsvolym med 35 % under perioden så har EBITDA bara minskat med 11 % tack vare prishöjningar.
Internationellt ser det lite annorlunda ut. JT ökade volymen kraftigt mellan 2008 och 2009 men därefter har volymen minskat marginellt. Tobaksbolagens lönsamhet är dock inte beroende av ökande volymer. 2012 minskade volymen med 1 %, medan omsättningen steg 11 % och jämförbar EBITDA steg med 25 %. Prisökningar slår verkligen igenom i tobaksbranschen!
Om tobaksskatt
Tobak inbringar stora skatteintäkter då det är en hårt beskattad produkt i många länder, vilket också är en stor anledning till att tobak inte är förbjudet trots att det är livsfarligt. Samtidigt så leder det också till smuggling av tobak. 2012 stod smuggelcigaretter för hela 15 % av den svenska marknaden enligt HUI och det ser säkert ut på ett liknande sätt i många andra delar av världen där beskattningen är högre än världsgenomsnittet. Som defensiven har skrivit så gynnas premiummärken av hur skattesystemen är utformade då systemen skapar ett prisgolv som missgynnar lågprismärken och därmed effektivt städar undan lågpriskonkurrens. Skattesystemen i olika länder baseras dels på volym och dels på värde (detaljhandelspris). I Sverige har stora ändringar skett på senare tid. Så här såg skatten ut 2010 respektive 2012 enligt Skatteverket:
- 2010: 31 öre per cigarett plus 39,2 % av detaljhandelspriset. Minimum 1,29 kr per cigarett.
- 2012: 1,40 kr per cigarett plus 1 % av detaljhandelspriset.
I resten av världen ser det ut på liknande sätt med en dragning mot hur det såg ut i Sverige 2010. Den volymbaserade delen gör att alla cigarettpaket får nästan samma beskattning vilket innebär att ett premiummärke kan säljas för endast ett lite högre pris men till en mycket högre vinst.
Exempel: Ett paket premiumcigaretter säljs för 51 kr inklusive moms i handeln medan ett lågprismärke säljs för 46 kr. Exklusive moms är prisskillnaden fyra kronor. Eftersom den volymbaserade delen står för nästan hela skatten så leder en prisskillnad på fyra kronor till en vinstökning på näst intill fyra kronor, dvs. hela prisökningen slår igenom på vinsten. En prisskillnad på fem kronor i butik leder till en intäktsskillnad för tobaksbolagen på nästan 50 %! Japan Tobacco har alltså premiummärke nummer två i världen som säljer ungefär en fjärdedel av Marlboro.
Exempel 2: Om priset på ett paket i butik höjs från 51 kr till 52 kr (+2 %) så ökar intäkten med drygt 6 % för tobaksbolaget. Sammantaget så är detta en gynnsam situation för tobaksbolagen så länge prisökningarna kan kompensera för volymminskningarna. Så har det varit under årtionden och det bör kunna fortsätta så.
Hotet mot premiummärkena: plain packaging (neutrala paket)
Under lång tid så har inskränkningar gjorts mot tobaksprodukter. Det gäller allt från reklamförbud till avskräckande texter och bilder på cigarettpaket samt förstås hög beskattning som beskrevs ovan. Det senaste är ”plain packaging”, eller neutrala paket, som innebär att alla paket ska utformas i samma färg och med namnet i samma typsnitt. Innebörden blir att inga paket kan sticka ut vilket förstås är en mardröm för premiummärken och tobaksbolagen protesterar högljutt och hävdar att det kommer leda till förenklad förfalskning av deras produkter och ökad smuggling.
Den 1 december 2012 infördes neutrala paket i Australien som första land. Det finns också andra länder där det planeras: Nya Zeeland, Storbritannien och Indien. Det fanns även planer på att införa liknande regler i EU, men neutrala paket finns inte med i EU-kommissionens senaste förslag.
Neutrala paket kan som sagt vara ett hot mot premiummärkena. Däremot så är det mycket möjligt att de lojala tobakskunderna även i fortsättningen väljer sitt premiummärke ”som de alltid har rökt” för 51 kr istället för ett no name-märke för 45 kr. Exempelvis så finns det sedan mycket länge ett förbud mot att kalla cigaretter för ”light” men begreppet lever kvar och folk handlar fortfarande ”Marlboro light” trots att de egentligen heter Gold. Det är tveksamt om ett neutralare och fulare paket skulle påverka valet i någon speciell riktning.
En sak som är säker är att neutrala paket kommer att göra det svårt för nya aktörer genom att agera som ännu en inträdesbarriär på tobaksmarknaden. Eftersom det redan är svårt att konkurrera med pris och det är förbjudet med reklam så kommer neutrala paket att leda till att det inte går att marknadsföra nya märken överhuvudtaget vilket förstärker de befintliga märkenas marknadsandelar.
Neutrala paket ser jag sammanfattningsvis inte som något större hot mot tobaksbolagen om det inte leder till en kraftigt ökad smuggling. Om erfarenheter från Australien och eventuella efterföljare visar att smugglingen ökar (och skatteintäkterna minskar) så kommer resten av världen förmodligen inte att följa efter. Även om resten av världen skulle följa efter så är det inte helt lätt att säga att påverkan är entydigt negativ på ett enskilt bolag.
Ägarbild
De största ägarna redovisas i årsredovisningarna och bolaget har faktiskt en tydlig majoritetsägare i japanska staten. Detta är en kvarleva sedan bolaget var ett monopol och på sistone så har det spekulerats i att staten ska sälja av en del aktier för att finansiera återuppbyggnaden efter jordbävnings- och tsunamikatastrofen 2011 men det senaste budet är att man väntar eftersom aktien är för billig.
Resten av aktierna ägs till största delen av institutioner och till viss del av privatpersoner. Det statliga ägandet är det som särskiljer JT från andra tobaksbolag men i övrigt så ser ägandet ut som bland övriga tobaksbolag där ägandet har medfört att balansräkningarna har slimmats in absurdum för att medge största möjliga avkastning till ägarna. Möjligen har det statliga ägandet hindrat detta i JT än så länge.
Resultaträkning
Siffrorna nedan är baserade på japansk redovisningsstandard (JGAAP) fram till och med 2010 och IFRS 2011-2012. En av de största skillnaderna mellan JGAAP och IFRS är att goodwill skrivs av löpande i JGAAP men inte i IFRS. Resultaten är därför högre enligt IFRS än JGAAP och därför görs även en kontroll mot kassaflöden.
JT:s omsättning under den senaste nioårsperioden visar inte på några rejäla ökningar. Siffrorna i några av figurerna visas både i miljarder Yen (GYen) och miljoner Euro (MEUR) eftersom Euro är en mer bekant valuta för de flesta.
Mätt i den bekanta valutan Euro så har omsättningen ökat marginellt, medan omsättningen i Yen mer eller mindre har legat still (med ett hack uppåt under finanskrisen).
Ser man till resultatet så är bilden en annan.
2004 gjorde JT faktiskt en blygsam förlust på grund av poster i finansnettot av engångskaraktär men därefter har resultatet ökat stadigt med ett hack i kurvan under finanskrisen. Lönsamheten har förbättrats rejält under senare år. Förklaringen ligger alltså inte i en omsättningsökning, utan i förbättrade marginaler. Rörelsemarginalen har nästan fördubblats under den senaste nioårsperioden via ett hack i kurvan under finanskrisen. Hacket i kurvan berodde huvudsakligen på stora avskrivningar och nedskrivningar av goodwill efter förvärvet av Gallaher samt ökade räntekostnader. EBITDA ökade faktiskt 2009 då den största resultatförsämringen inträffade.
Vinst per aktie och utdelning justerat för den senaste spliten (200:1) som genomfördes under 2012 visas nedan.
2012 blev vinsten 168 Yen per aktie och 2011 blev vinsten 127 Yen per aktie, båda åren enligt IFRS. Tidigare år baseras på JGAAP. Första halvåret på räkenskapsåret april 2012-september 2013 ökade rörelseresultatet med 26 % och vinsten efter skatt med 18 % jämfört med året innan. Kraftig tillväxt med andra ord.
Kassaflöde
Ser man istället till fritt kassaflöde (kassaflöde från löpande verksamheten plus kassaflöde från investeringsverksamheten) så är det väldigt högt åren efter förvärvet av Gallaher. 2012 var det fria kassaflödet 450 miljarder Yen (50 % större än vinsten efter skatt) och ett medelvärde över fyra år ger ett fritt kassaflöde på 300 miljarder Yen. De stora investeringarna i bland annat Gallaher 2008 på 1500 miljarder Yen stökar till bedömningen. Ser man till åren 2006-2007 samt 2009-2012 (dvs. åren runt förvärvet) så ligger investeringarna på 25 % av det löpande kassaflödet och denna nivå är möjligtvis hållbar. Förvärvet av Gallaher var en tydlig tillväxtinvestering och egentligen syftar det fria kassaflödet till de pengar som blir över efter rena underhållsinvesteringar för att investera i tillväxt eller dela ut till aktieägarna.
Resultatet efter skatt jämfört med det fria kassaflödet visas i figuren nedan för perioden 2004-2012.
Det fria kassaflödet har generellt sett legat högre än vinsten med undantag för 2008 då det stora förvärvet av Gallaher bokfördes. Bilden talar för att det fria kassaflödet undantaget rena tillväxtinvesteringar faktiskt är större än den redovisade vinsten (både med JGAAP och IFRS).
Balansräkning
Eftersom JT är ett unikt tobaksbolag såtillvida att de har ett positivt eget kapital även exklusive goodwill så är det möjligt att se till normala nyckeltal som soliditet och skuldsättningsgrad.
Soliditeten har de senaste åren legat kring 45 %, eller 30 % exklusive goodwill. Som jämförelsen mellan tobaksbolag visade så är detta unikt bland tobaksbolag och ganska högt bland konsumentbolag generellt.
Skuldsättningsgraden (skulder/eget kapital) var 110 % vid bokslutet 2012 och sett till enbart räntebärande skulder så var kvoten 30 % vid samma tidpunkt. Relativt låg skuldsättning med andra ord och skuldsättningen har minskat kraftigt sedan det stora förvärvet av Gallaher 2007.
De räntebärande skulderna hölls relativt låga 2004-2007 innan det stora förvärvet av Gallaher genomfördes. De räntebärande skulderna sjudubblades till 1400 miljarder Yen i och med förvärvet men JT har därefter amorterat skulderna i en rasande takt. Fem år senare är bara en tredjedel av skulderna kvar, ca 500 miljarder Yen. Det ska bli intressant att se om skulderna amorteras ned ytterligare. Kvoten räntebärande skulder/eget kapital är 0,3 under 2012 vilket redan är relativt lågt.
Det bör finnas utrymme för nya förvärv och i jämförelsen av tobaksbolag spekulerade jag i att Swedish Match kan vara en lämplig uppköpskandidat för något av de stora tobaksbolagen. Några dagar senare hävdade Goldman Sachs detsamma och det är nog mycket möjligt att någon av tobaksjättarna köper Swedish Match vilket skulle göra någon av de redan stora aktörerna ännu större. Swedish Matchs skuldfria börsvärde (börsvärde + nettoskuld) är vid börskurs 235 kr ungefär 63 miljarder kronor vilket innebär att det skulle vara ett större förvärv än Reynolds som JT köpte 1999 men ett mindre förvärv än Gallaher som köptes 2007. Summan motsvarar knappt 800 miljarder Yen vilket ska jämföras med 500 miljarder Yen i räntebärande skulder idag eller 1400 miljarder Yen som var den högsta skulden efter Gallaher-förvärvet (se figuren ovan). Det finns alltså möjlighet att redan idag att förvärva Swedish Match till aktuell börskurs och de stora tobaksbolagen gnuggar nog händerna och hoppas på fortsatt fallande börskurs i Swedish Match så man kan sockra med en budpremie från en lägre nivå. Kanske blir det JT som köper Swedish Match, den som lever får se.
Räntetäckningsgraden är hög både i absoluta tal och i jämförelse med andra tobaksbolag. De två senaste åren har JT kunnat betala sina räntor 25 gånger om med sitt rörelseresultat.
Observera att 2011 och 2012 baseras på IFRS medan 2008-2010 baseras på JGAAP där goodwill skrivs av löpande. Situationen såg lite ansträngd ut 2008-2009 efter förvärvet av Gallaher på grund av de stora avskrivningarna av goodwill (vid förvärv av tobaksbolag så blir i princip hela förvärvsbeloppet goodwill eftersom det egna kapitalet i tobaksbolagen är lågt, JT undantaget). 2010 såg situationen bra ut även beaktat goodwillavskrivningar och 2011-2012 när goodwill inte skrivs av så ser situationen ännu bättre ut i resultaträkningen.
Räntebärande skulder/EBITDA var 0,9 vid årsbokslutet 2012 vilket är lågt jämfört med andra tobaksbolag men också lågt jämfört med mer konjunkturkänsliga branscher. Exempelvis så har kraftbolag och telekombolag ofta räntebärande nettoskuld/EBITDA kring 3 och som analysen av Kinnevik visade nyligen så hade deras skogsbolag Korsnäs (numer BillerudKorsnäs) som mål att ha en belåning på nettoskuld/EBITA större än 3.
En sammanställning av nyckeltal från balansräkningen visas i tabellen nedan.
Värdering av aktien
För att värdera ett bolag så söker jag den ”normala intjäningsförmågan” och brukar normalt ta ett treårsmedelvärde vilket underskattar intjäningsförmågan om bolaget växer kraftigt. Eftersom JT växer ganska kraftigt samt för att inte blanda JGAAP och IFRS så tar jag istället ett tvåårsmedelvärde vilket ger 148 Yen per aktie i normal intjäningsförmåga. Baserat på kassaflödesanalysen så är detta lågt räknat eftersom det fria kassaflödet ser ut att vara större än den redovisade vinsten och jag är faktiskt beredd att använda 2012 års 168 Yen per aktie som normal intjäningsförmåga förutsatt att viss försiktighet iakttas när det gäller den antagna tillväxttakten, som är den andra parametern i värderingen.
Enligt Graham så ska ett bolag värderas till P/E < 8,5 + 2g där g är tillväxttakten de kommande 7-10 åren. Jag förväntar mig att bolagets vinst växer med minst 3,25 % per år vilket därmed motiverar ett P/E-tal på högst 15. Detta ger att aktien är köpvärd upp till 2220 Yen baserat på 2-årsmedelvärde av vinsten eller 2520 Yen baserat på 2012 års resultat. Detta ska jämföras med börskursen 2404 Yen den 5 december 2012 vilket ger P/E-talet 14.
Direktavkastningen till nuvarande börskurs är modesta 2,1 % vid en utdelningsandel kring 30 %, men JT har aviserat en höjning av utdelningsandelen framöver med mål på 50 %. Vid bibehållen vinst och ökad utdelningsandel till målet 50 % så stiger direktavkastningen till 3,5 %.
P/B (price to book) är inte relevant om man exkluderar goodwill då det är bolagets intjäningsförmåga och varumärken som man betalar för och inte de materiella tillgångarna. För tobaksbolagen så är goodwill faktiskt relevant eftersom de lever på sina varumärken. Om man inkluderar goodwill så handlas JT till knappt tre gånger det bokförda egna kapitalet, men då har ungefär hälften av goodwillen från 2008 skrivits av och trots det så utgör goodwill fortfarande 65 % av det egna kapitalet.
Aktien är noterad på Tokyobörsen (TYO:2914) men finns sekundärnoterad på Pink Sheet (PINK:JAPAF) eller Frankfurtbörsen (FRA:JAT) för lägre courtage. Detta betyder att det är telefonorder som gäller och exempelvis tar Avanza 250 kronor för besväret.
Varför ska man köpa JT istället för PMI?
Enligt den tidigare jämförelsen mellan tobaksbolag så såg PMI (Philip Morris International) också ut som ett av de bättre tobaksbolagen. Enligt ett resonemang i detta inlägg så gynnas bolag med hög andel premiummärken på grund av skattesystemets utformning i olika länder och det bolag som gynnas mest är därmed inte JT, utan PMI som säljer fyra gånger så mycket av sitt premiummärke. Varför ska man då köpa JT istället för PMI? Jag ser följande anledningar:
- Lägre värdering. Det gäller alltså att köpa till rätt pris. JT handlas kring P/E 14 medan PMI handlas till P/E 18. Vid nuvarande värderingar så förväntas JT enligt Grahams formel växa med 2,75 % per år medan PMI förvänas växa med 4,75 % per år. Det finns alltså större förväntningar på vinsttillväxten hos PMI än hos JT. Dessutom finns möjligheten att den redovisade vinsten i JT är underskattad jämfört med det fria kassaflödet, vilket dock är svårbedömt pga. det stora förvärvet av Gallaher 2007.
- Starkare balansräkning. Se jämförelsen för en tydlig bild även om PMI också har en hög räntetäckningsgrad. JT:s starka balansräkning kan medföra möjligheter till ytterligare förvärv, även om det är möjligt att PMI också kan förvärva genom att ytterligare pressa sin balansräkning mot gränsen för vad som är möjligt. Den starkare balansräkningen kan ha att göra med att bolaget är japanskt och statligt ägt och därmed har en annan inställning till skulder än ett amerikanskt bolag (efter mer än 20 år av deflation och börsnedgång).
- JT är marknadsdominant i Japan, som är världens fjärde största marknad (efter Kina, Ryssland och USA).
Den största anledningen är trots allt en lägre värdering så det gäller att inte förköpa sig på för höga nivåer.
JT har också verksamhet inom livsmedel och läkemedel, men det är nog snarare till bolagets nackdel. Den stora svagheten för JT jämfört med PMI är den mycket lägre andelen premiummärken.
Det ska bli mycket intressant att läsa nästa årsredovisning för att se om vinsten ökar och det samtidigt speglas av det fria kassaflödet för att se om bedömningen av den ”normala intjäningsförmågan” håller. Om den gör det så ser JT köpvärt ut i nuläget.
Hur mycket margin of safety anser du vara lämpligt och vid vilken prisnivå har aktien denna MoS för JT?
Sten; Jag har inte berört ämnet MoS särskilt mycket (förutom indirekt och möjligen underförstått ) men överlag så menar jag att det ska finnas marginal mot den riskfria räntan. Idag får man utan problem 2,5 % (om inte mer) på räntekonto med insättningsgaranti. Ett P/E-tal på 15 är ger omvänt en avkastning (E/P) på 6,7 % vilket ger god marginal mot den riskfria räntan. Generellt sett så anser jag att Grahams formel P/E<8,5+2g ger god säkerhetsmarginal vid nuvarande ränteläge så länge man är försiktig med sina tillväxtantaganden. "Tillräcklig MoS" likställer jag egentligen med "köpvärd" som jag skriver om i inlägget.
Svårigheten med att bedöma JT är den svajiga historiken med förvärv och byte från JGAAP till IFRS men med min möjligen våghalsiga uppskattning av "normal intjäningsförmåga" (som sätts till 2012 års resultat) och en mindre våghalsig uppskattning av tillväxten på 3,25 % per år så har man därmed MoS upp till P/E 15 vilket innebär en börskurs på 2520 Yen dvs lite högre än dagens kurs. Vill man vara mer försiktig så kan man ta 2-årsmedelvärde av vinsten (båda åren JT har redovisat med IFRS) och då är aktien köpvärd upp till 2220 Yen dvs lite lägre än dagens kurs. Kassaflödena tyder på att vinsten i alla fall inte är överskattad vilket ger ytterligare stöd.
Om man bara betalar upp till P/E 15 så borde det därmed finnas marginal. De flesta tobaksbolagen handlas snarare upp mot P/E 20 och då minskar förstås säkerhesmarginalen.
bra inlägg! Tack för tipset om Frankfurt, trodde inte att Nordnet hade aktien i sitt sortiment.
Defensiven; Ja jag inser själv att jag måste skaffa ett Nordnet-konto nu utifall jag ska handla med tyska aktier :-)
Jag har inte nordnet men går det inte handla alla marknader via telefon hos t ex avanza?
Jag blir allt mer intresserad av ETF:er och börjar fundera i banor att jag skall skippa enskilda utländska placeringar och förenkla det genom ett par lämpliga väldiverserade ETF:er med 4%..14% direktavkastning vilket kanske skulle göra jag kunde koncentrera mig på forex trading .
Men visst jag är lite förälskad i t ex DD,MMM,STO,UN etc..
jo det går att handla det mesta via telefon men courtaget är väldigt högt
Det må vara lite mossigt med telefonorder men visst funkar det. 250 spänn tar Avanza för en Tysklandsorder via telefon. Vad Nordnet tar vet jag inte.
ETF och annat sysslar jag inte med. Jag vet att Lundaluppen skrev ett inlägg om olika tillgångsslag tidigare där aktier segrade. Jag håller i stora drag med. Det finns säkert en massa intressanta papper men risken känns hög. Med aktier vet man exakt vad man får.
Många menar att CEF closed end fund är ganska lik ett investmentbolag där förekommer vad jag vet varken försäljning eller köp av företag beroende på handeln i aktien tillskillnad från vanliga fonder som får justera sina innehav? Tror inte heller där förekommer utspädning av antalet aktier men osvuret kanske är bäst.
Det låter ju som en specialfond av något slag vilket säkert är bra om man är ute efter det :-)
Tydligen går det inte att köpa aktien på Nordnet annat än att ringa in för USA-börsen. De har tagit bort den möjligheten så det som syns på hemsidan är en gammal ”relik” som handlaren sa till mig.
Hej Kenny,
kvarstår din syn på SWMA? Det vore intressant med en färsk bedömning/kommentar. Aktien dippade tillfälligt? under 200 SEK idag. Bolaget är f.n. hårt ansatt av fallande marknadsandelar och tuff konkurens inom lågprissortimentet av den för bolaget så viktiga snusmarknaden. Man gjorde reträtt idag och kommer återgå till den tidigare storleken på portionssnus i premiumsegmentet samt sänka priserna på lågprissortimnetet Kaliber. Vad jag förstår tar även ”hemma-snus” eller gör det själv snus stora marknadsandelar men förr eller senare borde väl ettan på marknaden kunde vända skutan åt rätt håll igen + att den totala marknaden konstant växer. Aktien börjar även närma sig 4% i direktavkastning vilket kan vara en skön kudde att vila på medan havet stormar.
Livsmedelsinspektören,
Jag vet inte exakt vilken syn jag har gett på SWMA tidigare men ända sedan börskursen sakta började vandra nedåt för ett drygt halvår sedan så har jag väntat på att börskursen ska nå ned till ungefär 200 kr, så man kan säga att jag sitter och gnuggar händerna. Jag är inte mycket för teknisk analys, men det sägs väl att en börskurs aldrig har sin botten i ett ras, så under slutet av veckan eller under nästa vecka kanske vi får se SWMA under 200 kr och då klipper jag nog till om jag lyckas skrapa fram lite kosing.
I princip så ser allt på den svenska börsen dyrt ut för tillfället utom SWMA, vilket är lite märkligt. Årsbokslutet såg helt OK ut enligt mig och P/E 14 är lågt med tanke på att bolaget växer och har gjort så länge.
Alla orosmoment ser jag snarare som en möjlighet att få aktien till ett rimligt pris än som något stort hot. Alla åtgärder som bolaget försöker sig på kommer säkert leda till att de någotsånär behåller marknadsandelar och sin lönsamhet.
Risken är väl bara att de blir uppköpta nu till något skambud. Starka huvudägare saknas kanske ställer till det vid ett uppköp. JT eller kanske BAT (har inte koll på dem riktigt) är båda konkurrenter inom snus och tackar nog inte nej om priset sjunker ytterligare. PM har redan samarbete med SWMA så det kanske är de som är mest sugna?
Annars är 4 % direktavkastning för en så pass defensiv aktie inte fel som du säger och aktien är redan nere på sin lägsta P/E-värdering på många år.