Elmarknaden del 2 – Produktionskostnader för ny el. Skatter, avgifter och bidrag

Taggar , Postat 29 augusti, 2011Kategorier Elmarknaden

6 thoughts on “Elmarknaden del 2 – Produktionskostnader för ny el. Skatter, avgifter och bidrag”

  1. Tackar! Med sådan uppmuntran är det lika bra att lägga krut på nästa inlägg så fort lite ledig tid ges!

  2. Måste berömma för en bra sammanställning! Dock så vill jag varna lite för att sätta alltför stor tilltro till kostnaden för nybyggd kärnkraft. Det finns i dagsläget väldigt få tillverkare som kan bygga kärnkraftverk och dessa är inte dummare än att de anpassar sina priser till de elprisprognoser som finns för respektive land.

    Således kommer kärnkraft vara dyrare att bygga i länder med högt elpris än i länder med lågt elpris. Analogt så kommer priserna att gå upp om elprisprognoserna revideras upp. Detta är ett marknadsläge som inte återfinns för övriga typer av produktion då antalet leverantörer är betydligt fler och det finns större transparens i marknaden.

    Slutligen så är dessa leverantörer extremt ovilliga att lämna ut några prisuppgifter såvida de inte är fråga om skarpt läge, dvs upphandling. Inte ens stora nätbolag som RWE, E.On eller Vattenfall får några prisuppgifter från leverantörerna utan att ha en skarp offerförfrågan.

  3. Anonym;
    Tackar! Det ligger något i det du säger.

    Siffrorna i inlägget är bedömningar för nordiska förhållanden baserade på tre olika källor och det enda exemplet från dessa förhållanden efter 1980-talet är bygget av Olkiluoto 3 i Finland som skulle varit i drift sedan 2009 men inte är igång än. Kärnkraftselen från Olkiluoto 3 blir väl sannolikt dyrare än ca 50 €/MWh med tanke på stor försening och därmed ökad kostnad. Å andra sidan är två kärnkraftverk till på gång i Finland vilket innebär att de två kraftbolagen (TVO och Fennovoima) har begärt eller kommer att begära om skarpa offerter i närtid. Om det släpps några siffror från leverantörer eller kraftbolag återstår väl att se men om det gör det så vore det riktigt intressant att se! Då visar det sig också om bedömningarna har varit realistiska eller optimistiska.

  4. Hej, läste detta inlägg först nu när jag har semester och har tid att gå igenom alla intressanta analyser. En spontan tanke som slår mig är att kassaflödet måste också spela in vid denna typ av investeringar. Vindkraft går ganska snabbt att bygga (efter diverse godkännande) och således binds inte mycket kapital innan pengarna börja strömma in. De få kärnkraftverkverksbyggen som pågår tar flertalet år (USA, Finland m fl) och binder mycket kapital innan kassaflödet kommer igång. När jag själv investerar (mest i aktier) tycker jag kassaflödet är en av de mer centrala delarna i analysen. Kul med elmarknad som ämne, även om jag inte berörs direkt då min elförbrukning är minimal. Jag inte gillar utgifter. Pengar skall gå till investeringar :)

  5. Hej Sven; Kassaflödet är som du säger ganska så olika för de olika kraftslagen och siffrorna som redovisas i inlägget är utslagna över hela livslängden. Ett vindkraftverk är i drift 15 år och går relativt fort att bygga medan ett kärnkraftverk beräknas vara i drift i 60 år och tar fem år att bygga och lika mycket pappersarbete dessförinnan, så visst blir det skillnad! Sedan finns fossilkraften som går ganska fort att bygga och binder relativt lite kapital men har desto högre rörliga kostnader i form av bränsle.

    De kärnkraftsbyggen du nämner är kärnkraftsbyggen i “västvärlden”. Byggena går betydligt bättre och fortare i Asien och Ryssland där man har vanan inne på ett annat sätt än i väst där man gav upp byggandet för 25 år sedan och nu måste börja om.

    Om du inte berörs via elförbrukning så kan du ju leta efter investeringar! Det finns ett gäng europeiska och amerikanska kraftbolag som ser ganska aptitliga ut, se jämförelser på sidan! Håller f ö med om att pengar bäst går till investeringar och inte till onödiga kostnader :-)

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *