Inflationsjusterad historisk avkastning från månadssparande 1919-2011

Hur utvecklar sig egentligen ett månadssparande av att börsen går ner?

I tider som dessa när börsen går ner skrivs det mycket om olika strategier. Vissa går likvida, medan andra sitter still i båten eller köper guld. Nu heter denna blogg Aktiefokus, så vi tar helt enkelt och fokuserar på aktier och ser hur det historiskt har gått för en person som har månadssparat i aktier…

Inlägget är uppdaterat 2011-09-03 med uppdaterade figurer och slutsatser eftersom beräkningarna har gjorts om med rättning av fel. Jag har även lagt till 2010 och 2011.

”Det krävs tajming på börsen för att man ska få inflationsjusterad avkastning” – stämmer det?

Det finns ett antal inlägg från främst bloggarna Cornucopia? och Flute-tankar som tar upp historisk avkastning på börsen och jämför den med inflationen. Här är några:

• Cornucopia? – Stockholmsbörsen och inflationen med New York Times-graf
• Cornucopia? – Börsen har inte alls stigit de senaste 100 åren
• Flute-tankar – Avkastningsdiagram för börsen 1920-2008
• Flute-tankar: Inflationsjusterad börs inklusive utdelningar

Slutsatserna från dessa inlägg är att det krävs tajming för att genom aktieinvesteringar kunna slå inflationen. Jag har varit lite skeptisk till slutsatsen av ett flertal skäl; dels har jag ogillat själva tanken för att tajmingen kanske är dålig just nu, dels har inte utdelningar ingått i dessa jämförelser (förutom den sista) och dels finns det ingen som köper alla aktier vid ett och samma tillfälle och sedan väntar och ser vad som händer, utan det normala är att sprida ut sina köp! Utan att vara allt för vågad så finns det nog en del som till och med sätter undan pengar på börsen varje månad…

Månadsspara – köp på både botten och på toppen!

Vi utgår här från att man inte siktar på någon slags tajming t.ex. i form av teknisk analys, utan vi utgår från en enkel strategi som innebär att man över tid alltid har både den bästa och den sämsta tajmingen, nämligen månadssparande. En månatlig peng som man handlar på börsen för innebär att man träffar både bottnar och toppar, vare sig man vill det eller inte. Hur har då denna strategi fungerat historisk? Jämförelsen görs mot Riksbankens börsindex med återinvesterade utdelningar, som till stora delar består av Affärsvärldens generalindex AFGX med återinvesterade utdelningar. 2006-2009 har data tagits från AFGX med återinvesterade utdelningar och 2009-2011 har data från AFGX utan återinvesterade utdelningar använts.

Index har under perioden utvecklat sig på följande sätt. Samtliga index är normerade till index=1 år 1919.

Figuren ovan visar ett par saker tydligt:

• Utdelningen är extremt viktig!
• Historiskt har det inte varit några problem att gå plus på börsen om man inte tar hänsyn till inflationen (KPI).
• Justerat för KPI har börsen under långa perioder inte gått plus om man inte tar hänsyn till utdelningar (återigen är alltså utdelningarna extremt viktiga!).

Åter till månadssparandet. Antag att man sparar en summa varje månad (t.ex. 10 % av månadslönen vilket de flesta kan göra). Det första året köper man aktier för månadslönen. Året därefter får man en löneökning vilket innebär att man kan öka sin månadsinsättning. Året därefter får man ytterligare en löneökning vilket innebär att månadsinsättningen ökar ytterligare, och så fortsätter det. I denna undersökning antas att lönen följer inflationen (mätt i KPI – från Riksbanken fram till 2006 och därefter från SCB)  vilket även innebär att om KPI sjunker så räknas i modellen att man får en lönesänkning. Andelen sparande av lönen hålls konstant.

Figuren nedan kan ta ett tag att begripa, men på x-axeln väljs ett år då månadssparandet påbörjas. Sedan läser man av på y-axeln hur stor avkastning man fick ett visst år. Figuren sträcker sig från 1919-2011. Om man till exempel började ett månadssparande år 1960 som man höll igång till 1980 så går man till 1960 på x-axeln och läser av vid 1980 på y-axeln. Färgen där är svart, vilket innebär att den inflationsjusterade avkastningen under den perioden var negativ. I figuren finns svarta rutor längs en diagonal som markerar 20-årsintervall vilket kan vara en rimlig sparhorisont för en yrkesarbetande person.

Några noteringar och slutsatser från figuren:

• Har man börjat månadsspara senare än 2003 så ligger man fortfarande inflationsjusterat back idag år 2011. Undantaget är om man började månadsspara 2008, dvs. efter den senaste börsnedgången.
• Den vanligaste avkastningen på 20 års sikt historiskt har varit att slå inflationen med 0-4 % årligen.
• Det finns en riktigt dyster period kring 1970- och tidigt 1980-tal (det stora svarta och röda fältet) där man inte fick positiv inflationsjusterad avkastning över en 20-årsperiod och detta var om man började investera 1955-1962.
• Började man månadsspara 1934 så låg man under en kort period 1980 back justerat för inflationen! Man låg alltså back på hela 46 års sikt!
• Avkastningen blir på lång sikt jämnare om man månadssparar än om man investerar hela summan på en gång eftersom man investerar i både toppar och bottnar. Tajmingfaktorn försvagas, men elimineras inte helt. Investerar man hela summan vid rätt tillfälle tjänar man mer, men investerar man vid fel tillfälle så tjänar man mindre (eller förlorar mer).
• Det finns en period som gav över 6 %/år inflationsjusterad avkastning. Detta är om man gjorde en första investering i slutet på 1970-talet så att man fick uppleva hela det glada 1980-talet. Detta är det stora gröna fälten i bilden.
• Utdelningarna är extremt viktiga! Skulle samma övning göras om för ett index utan utdelningar skulle resultatet se dystrare ut.

Vad händer om vi får en japanisering av ekonomin?

Bloggaren LesserFool skriver om att det finns en övertro på att börsen alltid stiger över tiden, men att risken är att det blir som i Japan där börsen fortfarande ligger på nivåer 75 % lägre än toppen 1989. Även om det inte behöver bli lika illa i Sverige eftersom börsen inte är lika högt värderad som den var i Japan i slutet på 1980-talet så kan det förstås bli så att den framtida utvecklingen blir dyster. Det kan därför vara intressant att se hur ett månadssparande (med hänsyn till utdelningar) har utvecklats i Japan från 1980-talet och framåt. Jag har för avsikt att återkomma med den övningen i ett senare inlägg om jag hittar lämplig japansk statistik. Tills dess fortsätter jag att köpa aktier utan att bry mig om tajmingen.