Under de år jag har läst andra bloggar har det slagit mig att många undviker finansbolag av olika skäl. Ett skäl som brukar nämnas är att redovisningen är svår att förstå sig på. Själv tror jag mest att det handlar om att ta sig över en liten barriär, så därför tänkte jag i detta inlägg gå igenom resultaträkningen för försäkringsbolag och som exempel kan Vardia Insurance Group passa bra. Resultaträkningen i Protector forsikring är snarlik, så detta inlägg passar utmärkt för att förstå den resultaträkningen också.
I ett kommande inlägg tänkte jag spinna vidare på detta inlägg och gå igenom några vanliga nyckeltal och hur de beräknas utifrån resultaträkningen.
De små försäkringsbolagen tillämpar ganska mycket återförsäkring vilket betyder att en del av försäkringsbolaget premieinkomster slussas vidare till ett återförsäkringsbolag (=ett försäkringsbolag som försäkrar försäkringsbolag) och i gengäld täcker återförsäkringsbolaget en del av försäkringsbolagets skador. Detta är en stor skillnad mot de stora försäkringsbolagen som med sin av naturen större riskspridning inte behöver återförsäkring (något förenklat) utan sprider riskerna genom sin storlek istället.
En sida som rekommenderas och vars terminologi jag har försökt anamma är Svensk Försäkring – gemensamma nyckeltal i försäkringsbolagens årsredovisningar – skadeförsäkringsbolag.
Resultaträkningen
Det är lätt att hamna i begreppsförvirring då vissa uttryck är snarlika. I denna genomgång används uttrycken till en början både på svenska och engelska. Det är framförallt bland intäkterna man kan bli snurrig av de olika uttrycken både på svenska och engelska.
Vi går igenom resultaträkningen uppifrån och ned. Resultaträkningen är identisk med den som är redovisad i Vardias årsredovisning 2013 med undantag för grå rutor som är beräknade värden som jag har lagt till.
Ett försäkringsbolags resultat består av dels det tekniska resultatet och dels det icke-tekniska resultatet. Summan av dessa blir resultatet före skatt. Vi börjar med det tekniska resultatet, som motsvarar ungefär rörelseresultatet för ett icke-finansiellt bolag.
Det tekniska resultatet
Intäkter
Vi börjar bland intäkterna.
Delar av bruttopremieinkomsterna (gross written premiums, GWP) avges alltså till återförsäkringsbolag och återstoden blir nettopremieinkomster, eller premieinkomster för egen räkning (premiums written for own account). I Vardias fall avsätts 75 % av GWP till återförsäkringsbolagen. Protector avsätter ungefär 25 %.
Från premierna tecknade för egen räkning ska avsättningar göras för de premier som inte hänför sig till redovisningsperioden (t.ex. en försäkring tecknad i april som är förbetald i ett år). Dessa redovisas under posten förändringar i avsättningar för ej intjänade premier (changes in unearned premium reserves gross).
Skillnaden mellan premier tecknade för egen räkning och avsättningar blir premieintäkter för egen räkning (premiums earned for own account).
Det är alltså en viktig skillnad mellan premieinkomster, tecknade premier och premieintäkter.
Den uppmärksamme läsaren noterade att bruttopremieintäkter aldrig kom med. Bruttopremieintäkter är bruttopremieinkomster plus förändringar i avsättningar.
Avslutningsvis på intäktssidan kommer några märkliga rader.
Allokerad investeringsavkastning överförd från det icke-tekniska resultatet är en finansiell intäkt som är uppflyttad från finansnettot. Längre ned bland de finansiella posterna finns alltså motsvarande utgift. Vad är då detta? Jo, eftersom premier betalas in före ersättningar betalas ut får försäkringsbolaget ränta på pengarna under tiden. Denna post är en uppskattning av den ränteintäkt som försäkringsbolaget får innan ersättningar har betalats ut. Ränteintäkten baseras på en rimlig kalkylränta, typiskt en statslåneränta, och regleras i Norge av Finanstilsynet. 2013 var räntan 1,6 %.
Andra försäkringsrelaterade intäkter är intäkter från främst agenturverksamhet i Vardia Agencies.
Kostnader, det tekniska resultatet
En stor andel av kostnaderna är försäkringsersättningar, alltså utbetald ersättning för inträffade skador.
Den första posten, Försäkringsersättningar före förändringar i avsättningar, brutto (gross claims paid) är en term som jag har hittat på själv i då jag inte har hittat någon svensk benämning. Det är hur som helst det som har betalats ut till kunderna under perioden.
Därefter händer det en del på vägen för att komma till vad som faktiskt belastar försäkringsbolaget i form av försäkringsersättningar för egen räkning (claims incurred for own account). För att komma dit måste man gå via återförsäkrarens andel av försäkringsersättningar samt förändringar i avsättningar från både försäkringsbolag och återförsäkringsbolag. Notervärt är att försäkringsersättningar, brutto alltså innefattar förändringar av avsättningar.
Avsättningar görs för att täcka framtida sannolika försäkringsersättningar. Dessa är alltså inte bekräftade, utan sannolika, så statistiken säger att det kommer att uppstå kostnader för dessa avsättningar som avser perioden i fråga. Återförsäkringsbolaget tar en del av avsättningarna medan försäkringsbolaget tar sin del. Eftersom avsättningar är sannolika kostnader och inte bekräftade kostnader finns det en möjlighet för att avsättningarna kan återföras. I ett kraftigt växande försäkringsbolag kommer dock avsättningarna öka i takt med att premierna ökar.
Sedan har vi kostnader som alla bolag har, dvs. kostnader för försäljning, administration osv.
I Vardias fall är försäljningskostnader missvisande eftersom bara “övriga försäljningskostnader” innefattas där. Kostnader relaterade till försäljning finns istället inbakade i försäkringsrelaterade administrationskostnader, vilket framgår om man läser noterna (not 12 i ÅR 2013).
Erhållen provision är provision som Vardia får från återförsäkringsbolagen. Provisionen är en ersättning för att man har slussat vidare premier till återförsäkringsbolaget där risknivån på kunderna bakom premierna har varit tillfredsställande enligt villkoren bolagen emellan.
Summan av alla rörelsekostnader och erhållen provision (som alltså är en intäkt) blir rörelsekostnader för egen räkning. När man beräknar nyckeltalet driftskostnadsprocent (cost ratio) är det rörelsekostnader för egen räkning som man utgår från. Provisionen från återförsäkringsbolagen påverkar alltså driftskostnadsprocenten netto, men inte brutto. Nettodriftskostnadsprocenten kan alltså bli mycket låg eller rent av negativ i vissa fall. Till exempel hade Protector negativ driftskostnadsprocent (netto) 2005.
Så kan man summera det tekniska resultatet före förändringar av säkerhetsavsättningar etc. Innan man kommer fram till det tekniska resultatet ska förändringar av säkerhetsavsättningar göras. Säkerhetsavsättningar görs enligt krav från norska Finanstilsynet.
Slutligen når man då fram till det tekniska resultatet. I ett icke-finansiellt bolag skulle detta alltså motsvara ungefär rörelseresultat före räntor och skatter (EBIT).
Det icke-tekniska resultatet
Det icke-tekniska resultatet motsvarar ungefär finansnettot hos andra bolag. Det är de pengar som försäkringsbolaget tjänar på sina investeringar, om man bortser från den lilla del som har förts över till det tekniska resultatet.
Först kommer ett slags klassiskt finansnetto:
Därefter saknas bara en post som vi tidigare har stött på, nämligen allokerad avkastning från investeringar överfört till det tekniska resultatet. Det är en summa som flyttas från det icke-tekniska resultatet till det tekniska resultatet.
För mogna försäkringsbolag är det icke-tekniska resultatet betydande. För t.ex. Protector är typiskt det icke-tekniska resultatet större än det tekniska. För Vardia är det icke-tekniska resultatet alltså obetydligt, ja till och med negativt (än så länge), eftersom bolaget ännu inte har hunnit bygga upp någon investeringsportfölj att tala om.
Slutligen kan man så summera det tekniska resultatet och det icke-tekniska resultatet till resultatet före skatt. Därefter dras skatt och slutligen är vi framme vid resultatet efter skatt. De tre sista struntar jag i att visa i tabellform eftersom det ser ut precis som i vilket bolag som helst.
Försäkringsredovisning är inte så krångligt som det kan verka och jag hoppas att detta inlägg har lyckats förklara helheten eller några detaljer utan att krångla till det. Försäkringsverksamhet är i grund och botten en ganska enkel och okomplicerad verksamhet även om det krävs mycket skicklighet och disciplin från ledningens sida för att prissättningen av risker inte ska bli felaktig och leda till förluster.