Av något skäl verkar konkurrensen på den nordiska försäkringsmarknaden inte fungera vilket har medfört grov lönsamhet genom låga combined ratios för nästan samtliga inblandade aktörer under ett decennium. Lönsamheten borde dra till sig konkurrens, men det verkar finnas något som hindrar det från att ske. Åtminstone än så länge.
Detta inlägg syftar till att ge en överblick över värderingen av några nordiska försäkringsbolag. Nuvarande börsvärde ställs i förhållande till en quick-and-dirty-beräknad “normal intjäningsförmåga” bestående av två delar:
- Resultatet från försäkringsverksamheten (underwriting result). Denna har satts till nuvarande premieintäkter multiplicerat med det combined ratio som jag bedömer är långsiktigt hållbart baserat på det combined ratio som bolaget har haft de senaste fem-tio åren.
- Resultatet från investeringar där jag har satt en schabloniserad avkastning till 5 % på portföljen exklusive livförsäkringar.
I Sampos fall har också ett bedömt resultat från innehavet i Nordea lagts till under “annat”.
Det ger följande värderingar (siffror i respektive bolags valuta):
Vi ser att Gjensidige är riktigt dyrt och Sampo är näst dyrast. De två danska försäkringsbolagen Topdanmark och Tryg värderas inte allt för dyrt omkring P/E 11. Protector är det bolag som värderas klart lägst även om värderingen nu har gått över P/E 7 på en normal intjäningsförmåga.
För försäkringsbolag menar jag att det inte är särskilt meningsfullt att värdera ett bolag baserat på ett enstaka års resultat. Resultatet ett enstaka år kan variera ganska kraftigt både beroende på väder och vind som kan öka combined ratio samt beroende på hur det går för investeringsportföljen. Det meningsfulla är därför att bedöma en normal intjäningsförmåga över tid, vilket är det jag har gjort i tabellen ovan.
Protector är attraktivt värderat i nuläget. Vid en börsnedgång är de danska bolagen närmast till hands att närma sig värderingar som jag finner attraktiva.