Gjensidige och Sampo är två försäkringsbolag baserade i Norge respektive i Finland. I en serie inlägg kommer de båda bolagen att analyseras och jämföras. Eftersom bolagen är ganska komplicerade att analysera och försäkringsverksamhet är något nytt för undertecknad att sätta sig in i så delas analysen in i flera delar med lite olika beröringspunkter. Detta är del 1 som innehåller en presentation av bolagen och försäkringsverksamhet i allmänhet.
Del 1 – Försäkringsverksamhet
Gjensidige bedriver försäkring under varumärkena Gjensidige (och tidigare Tennant) medan Sampo har varumärkena If… och Mandatum samt ett delägande i Topdanmark.
På de olika marknaderna som bolagen är verksamma ser det ut på följande vis:
- Norge: Gjensidige och If är ungefär lika stora med ungefär en fjärdedel av marknaden var.
- Danmark: Gjensidige har ungefär 6 % av marknaden medan If har 5 % och Topdanmark ungefär 18 %.
- Sverige: Gjensidige är minimalt små med ungefär 1 % av marknaden medan If har 19 % och är en stor spelare.
- Baltikum: Gjensidige har 7 % medan If har 15 %.
- Finland: Gjensidige finns inte på Sampos hemmamarknad, där If har ungefär en fjärdedel av marknaden.
Sammantaget är Sampo ungefär dubbelt så stort som Gjensidige om man ser till inbetalda premier, vilket framgår av figuren nedan som visar de fem senaste åren.
Gjensidige och Sampo är alltså försäkringsbolag vilket innebär att de
- Säljer försäkringar
- Sysslar med investeringar
Försäkringar är en finurlig produkt både för kunden och för försäkringsbolagen. Som kund så finns den stora nyttan att man får ersättning om det oväntade skulle inträffa genom att betala en premie regelbundet och i förskott. Varje enskild kund slipper därmed att ha en stor buffert vilket säkert gör att det är en bra verksamhet även ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Försäkringsbolaget å sin sida ska göra två saker med denna premie:
- Se till att premien täcker bolagets kostnader, dvs. ha en god riskhantering så att summan av alla inbetalda premier från kunder är större än summan av utbetalningar till kunder och övriga kostnader för att driva verksamheten.
- Förvalta (investera) de inbetalda pengarna från premier väl tills de måste betalas ut igen. Förhoppningsvis kan man göra finfina vinster på dessa pengar under tiden…
Warren Buffett gillar försäkringsbolag och hans bolag Berkshire Hathaway sysslar huvudsakligen med försäkringsverksamhet och allt vad det innebär. I Berkshire Hathaway shareholder letter 2011 skriver Buffett följande:
Our insurance operations continued their delivery of costless capital that funds a myriad of other opportunities. This business produces “float” – money that doesn’t belong to us, but that we get to invest for Berkshire’s benefit. And if we pay out less in losses and expenses than we receive in premiums, we additionally earn an underwriting profit, meaning the float costs us less than nothing. […] Insurance has been good to us.
Innebörden av det Buffett skriver är i princip att försäkringsbolag både får äta kakan och ha den kvar, så länge premierna täcker kostnaderna. Man skulle kunna säga att ett försäkringsbolag är som ett investmentbolag, fast med negativa förvaltningskostnader (eller att de får betalt för att låna pengar). Det låter nästan för bra för att vara sant. Buffett höjer dock ett varningens finger senare i brevet för att långt ifrån alla försäkringsbolag lyckas med att skapa stora mängder ”float” eftersom deras kostnader helt enkelt är högre än deras hårt konkurrensutsatta premieintäkter.
Det krävs alltså till att börja med att bolagets premieintäkter täcker kostnaderna, som består dels av utbetalningar till kunder och dels av driftkostnader av själva bolaget. Det finns tre begrepp som beskriver hur framgångsrikt ett försäkringsbolag hanterar kostnader:
- Loss ratio: kvoten mellan utbetalningar till kunder och inbetalda premier (utbetalningar till kunder är alltså i princip en förlust eller en kostnad). Ju lägre kvot, desto lägre förluster i förhållande till premieinbetalningar. Sampo kallar denna kvot för ”risk ratio”.
- Cost ratio: kvoten mellan kostnader för att driva verksamheten och premieinbetalningar. Ju lägre kvot, desto lägre kostnader.
- Combined ratio: loss ratio+cost ratio. Beskriver förhållandet mellan ett försäkringsbolags kostnader (utbetalning till kund plus övriga kostnader för att driva verksamheten) och intäkter. Ju lägre kvot, desto mer pengar blir kvar till vinst.
Kvoterna fungerar ungefär som marginalmått, fast omvänt såtillvida att en hög marginal motsvaras av en låg kvot.
Sampo är alltså ungefär dubbelt så stort som Gjensidige sett till premieinbetalningar. Detta borde leda till att Sampo kan ha bättre kostnadseffektivitet (cost ratio) och även bättre riskhantering (loss ratio), dvs. sammantaget en högre lönsamhet (lägre combined ratio). Figuren nedan att Sampo mycket riktigt har lägre combined ratio än Gjensidige, men som vi ska se längre ned i inlägget så beror det faktiskt inte på stordriftsfördelar!
Gjensidige visar tecken på förbättring och var under 2011 faktiskt bättre än Sampo! Det ska bli spännande att följa utvecklingen för Gjensidige. Under första respektive andra kvartalet 2012 var combined ratio låga 88,4 % respektive 83,9 % vilket kan jämföras med Sampos 92,4 % respektive 86,4 %.
Gjensidiges kvoter visas i figuren nedan för den senaste tioårsperioden.
Som figuren visar så gick själva försäkringsverksamheten hos Gjensidige med förlust 2002 och ungefär plus minus noll 2003. Alla andra år har combined ratio legat kring 90-95 % (i snitt 94,5 % under den senaste femårsperioden) vilket innebär att kostnaderna har varit lägre än intäkterna, alltså så som det ska vara! Loss ratio har under perioden varierat mellan 70-80 % medan cost ratio stadigt har minskat under perioden, från 24 % 2002 till 16 % 2011, vilket tyder på en växande och/eller effektiviserande verksamhet.
Sampo redovisar sina kvoter uppdelat på sina olika verksamheter och kvoterna för den största verksamheten P&C (property and casualty) redovisas nedan från 2004 och framåt. Längre bak i tiden ser Sampos redovisning lite annorlunda ut vilket gör det svårt att jämföra.
Sampos combined ratio har under perioden 2004-2011 legat mellan ungefär 90-93 % vilket är något lägre än Gjensidige och dessutom något stabilare.
Här bör nämnas att If i början hade ett par år med combined ratio över 100 %. När If förvärvades 2001 så var combined ratio 113,1 % och hade sjunkit till 100,9 % 2003. Både Gjensidige och Sampo har alltså haft år med dålig combined ratio i början av 2000-talet.
Det finns en tydlig skillnad mellan Sampo och Gjensidige vad gäller fördelningen av cost ratio och loss ratio. Sampo har loss ratio kring 65-69 % under perioden medan Gjensidige har mycket högre kvot; 69-78 %. Omvänt så har Gjensidige något förvånande lägre cost ratio än Sampo! Trots att Gjensidige är mindre så har man alltså bättre kontroll på kostnaderna, men å andra sidan tar man sämre betalt för sina försäkringar (eller är för generös med utbetalningar?).
Sammanfattning
Försäkringsverksamhet är en genial verksamhet som lite grovt innebär att så länge försäkringsbolaget i fråga kan hålla i kostnaderna (combined ratio under 100 %) får betalt för att låna pengar som under tiden kan investeras.
Sampo är ungefär dubbelt så stort som Gjensidige sett till inbetalda premier. Bolagen har ungefär lika stora marknadsandelar i Norge, men i övriga Norden och Baltikum så har Sampo större marknadsandelar. Trots detta så har Gjensidige lägre driftskostnader (cost ratio), men får å andra sidan mindre betalt för sina premier i förhållande till utbetalningar till kunderna (loss ratio). Sammantaget så har Sampo något lägre totala kostnader (combined ratio) men Gjensidige har en mer positiv utveckling av combined ratio under de senaste åren och kvartalen!
I kommande delar kommer bolagens resultat, finanser och investeringar att analyseras. Se del 2 och del 3.
Slutligen några länktips:
Om Gjensidige: Aktieinkomster, Bonde söker miljon
Om Sampo: Lundaluppen
Kul med en titt på dessa försäkringsbolag! Har själv RSA, Munich Re och Discovery Holdings i portföljen. Hade tänkt skriva något om Gjensidige men behövs nog inte efter dina analyser.
En sak jag tänkt på ang. Gjensidige är att deras namn nog inte fungerar särskilt bra i Sverige. Gjensidige syftar väl på ”ömsesidigt” men den förklaringen säger inte så mycket. Snarare låter namnet konstigt och är svårt att uttala. Själv undrar jag varför de inte tog ett annat namn utanför Norge. Ta ett bolag som Watercircles, den loggan och namnet är nog lättare att sälja in. Poängen är att jag tror namnet kan vara ett hinder för dem att växa sig starka. Lite på samma sätt som Clas Ohlson knappast är ett naturligt namn i England om jag får gissa.
(En något långsökt parallell är fotbollsspelaren Johnny Rödlund, Hans namn slog inte internationellt, i en intervju kort efter Sir Alex uttalat sig om hans talang tog han tillbaka allt med orden ” – I didn’t know his name was Jonny Rödlund, that’s so lame”)
Synd att de inte är stabila utdelningshöjare någon av dem. Men mer om det kommer väl:-)
intressant läsning. Det finns gott om försäkringsbolag i amerikanska Dividend Aristocrats indexet (bolag som höjt utdelningen minst 25 år i rad). Det tyder på att det är en bestående verksamhet som klarar ge vinster över konjunkturcykler.
En risk med försäkringsbolag är att det är väldigt lockande att växa genom att sänka priserna. Kostnaden av detta kommer först i framtiden när utbetalningarna ska ut.
Gustav; Håller med! Konstigt namn och oklart uttal. Nästan vad som helst (”Tillsammans”?) hade varit bättre. Men så har de minimal marknadsandel i Sverige också och lär väl fortsätta ha det.
Utdelningarna kommer jag till så småningom ja! Gjensidige har en kort utdelningshistorik sedan börsintroduktionen, medan Sampo har en längre historik. Att höja utdelningen år efter år tycker jag inte är vidare sunt utan det är bättre att anpassa utdelningen efter vinsten, och möjligen är det vad bolagen gör?
defensiven; ja försäkringar lär behövas även i framtiden. Vad gäller Aristocrats-indexet så tycker jag att bolagen lika gärna kunde dela ut en viss andel av vinsten istället för att hålla på och höja med lite mindre och inte ha mage att sänka när det behövs. Bolag som har höjt utdelningen 25 år i rad med ett glidande medelvärde över 3 eller 5 år men med en konstant utdelningsandel av vinsten hade imponerat lika mycket på mig.
Risken som du nämner vet jag inte riktigt hur man ska bedöma annat än baserat på historik via nyckeltalen som jag tar upp i detta inlägg. Jag kollade bilförsäkring nyligen och Gjensidige var billigast vilket kanske borde vara oroväckande? Samtidigt så har jag erfarenheten av försäkringar att när priserna uppdateras så uppdateras även villkoren, så att de framtida utbetalningarna också minskar. Detta har åtminstone jag råkat ut för vid nyteckning av försäkringar (3 ”likadana” försäkringar men med olika priser och olika villkor pga teckning vid olika tillfällen).
kanske ska man akta sig för försäkringsbolag som växer premier i snabb takt
Angående pris och villkor för bilförsäkring går de att få reda på här:
http://www.bankforsakring.konsumenternas.se/Forsakring/Bil-MC-moped/Bilforsakring/Jamfor-bilforsakring/
Totalpoängen blir en enkel sammanställning av hur bra villkoren är, och det går att få pris på några bolag också.
När det gäller utdelningar är jag kanske lite hård som inte gillar sänkningar, till stor del är det nog ”psykologisk” att det känns bättre att få mer och mer från år till år (men totalsumman av utdelningarna är ju det viktigaste).
defensiven; kanske det. I sådana fall ligger varken Gjensidige eller Sampo i riskzonen eftersom de är ganska så trögväxande…
Gustav; Där ser man! Jag kollade upp bilförsäkring på bara pris tidigare och då blev Gjensidige faktiskt billigast, men If är bättre totalt sett… då borde det vara tvärt om sett ur en investerares synvinkel? :-)
Risken med ständiga utdelningshöjningar oavsett hur resultatet utvecklas är att bolagen satsar en massa prestige på att vara utdelningshöjare och att de då hellre delar ut för mycket än sänker i tid och kan råka illa ut. Förmodigen mycket vanligare i USA än i Sverige även om man förstås inte gärna sänker allt för mycket i onödan.
Gjensidige har ett finger med i den norska bostadsbubblan. Du kanske kunde ta med en beräkning av hur de skulle påverkas av ett 30%-igt fall i de norska villapriserna i nästa analys?
Alatheiaton; det låter som en beräkning med väldigt många om och men, så den hoppar jag nog över. Däremot är det värt att nämna något om! Jag gissar att det är Gjensidiges relativt nystartade bankdel som har billiga bostadslån?
Nordea har likväl ett finger med i den svenska bubblan som är ungefär lika stor som den norska så de kommer drabbas när priserna sjunker här, och därmed Sampo vars resultat ungefär till hälften är från Nordea…
Båda bolagen lär drabbas när bostadspriserna sjunker och då är det viktigt att bolagen är finansiellt starka. Detta kommer i fortsättningen av analysen, men fritt från huvudet så har Gjensidige en starkare balansräkning.
Gjensidige hade förra året en dyr vinter med många vattenskador pga sträng kyla. Försäkringsbolag är som någon tidigare påpekade känsliga för sin diligence i underwriting. Kombinationen börsnoterat och försäkringsbolag kan därför ställa till problem ibland. En annan risk är lågräntemiljön. FB måste växa floaten minst med inflationen för att möta claims inom sakförsäkringar, ännu mer inom lite där tex traditionella försäkringar i många fall ger en garanterad ränta. Detta tillsammans med sträng regelövervakning gör att många nordiska fb är tunga i olika statspapper. Kanske inte jättekul i full eurokris?
Riktigt hard core blir försäkringsbranschen in RE- återförsäkringar. Här återförsäkrar försäkringsbolagen delar av sina risker. Mot tex natcats av olika slag.
Slutligen, varför inte kika på fb i länder där penetrationen inte är så hög som i Norden/USA. Där kan finnas intressanta bolag.
Oskar;
Vintern var dyr ja, vilket påverkade Q1 2012 om jag har förstått rätt. Å andra sidan blev Q2 2012 helt fantastiskt bra, så det jämnar nog ut sig. Combined ratio ser finfin ut så de ska bara sköta sin float rätt.
Att hela floaten måste växa med inflationen (förutsatt att utbetalningarna också växer med inflationen) stämmer, men det ser man väl återigen på combined ratio och över tid så ser det bra ut och det är det bästa (och enda?) tecknet på att det så kommer att fortsätta. Så länge combined ratio håller sig under 100 % så har man lyckats och problemet ska väl vara just en exponering mot statspapper. Jag kommer skriva om bolagens innehav i ett kommande inlägg.
Om Eurokrisen bryter ut för fullt så kommer många finansiella bolag att drabbas om man inte väljer att investera i de finansiellt starkaste och hoppas att de klarar sig igenom krisen. En titt på finanserna hos bolagen kommer också, även om finansiella bolags balansräkningar är stökiga…
Buffett har ju investerat i Munich Re som pysslar med återförsäkringar och det verkar vara ett ganska fint bolag som Gustav Aktieblogg har skrivit en del om.
Jag tar till mig kommentaren att kika på försäkringsbolag på andra marknader – det skulle kunna vara intressant! Det kanske går att börja med någon jämförelse för att minska urvalet.
Slå ett öga på Thai reinsurance, noterat i thailand. I våras köpte ”kanadas Warren Buffet” Prem Watsa/ Fairfax Financial Holdings en ordentlig bit i bolaget.
Svåranalyserad men intressant bransch. Kansje gjensidige har bättre kunderbjudande (därav lägre priser) men en mer kostnadseffektiv organisation som affärside?
Vet inte hur värderingarna ser ut men just nu och utan tillväxt hade jag ogärna betalat alltför mycket för en försäkringsverksamhet.
Hur öppet redovisar man investeringarna och deras historiska resultat?
Finansnovis; ja, instämmer! Gjensidige har gjort ett väldigt bra resultat hittills under 2012 vilket har fått värderingen att fara iväg.
Angeående investeringarna och historiska resultat så har jag inte grävt tillräckligt djupt i frågan, men jag har inte fått uppfattningen att det är särskilt öppet. Jag ledsnade lite på att skriva om försäkringsbolagen efter detta inlägg, men någon gång ska jag ta tag i mig själv och granska genomförda investeringar närmare i både Sampo och Gjensidige!
GJF outperformed SAMPO, RSA och MUV2 i 2012
Tobias,
Ja verkligen! Jag skrev ett inlägg om det nyligen med lite reflektioner och jag är väldigt sugen på Gjensidige nu om kursen kan ta och sjunka lite. Jag har bolaget i min bevakningslista och väntar på en konjunkturnedgång, en sättning i den norska bostadsmarknaden eller liknande för då lär Gjensidige drabbas och börskursen likaså.