Snabbanalys av DalsSpira Mejeri

Taggar , , Postat 10 november, 2015Kategorier DalsSpira Mejeri

17 thoughts on “Snabbanalys av DalsSpira Mejeri”

  1. Personligen brukar jag aldrig ge rekommendationer utan redogör bara för vad jag själv gör. Det är en subtil skillnad men jag tycker det är en bra och hälsosam distinktion.

    Jag räknade lite grovt på anläggningstillgångarna för att se om det är rimligt och det är det (se nedan). Däremot tycker jag att det verkar vara på tok för många oklarheter för att jag ska våga mig på några aktier.

    Om vi jämför med Chevre som sälja för 200 kr per kg hos ICA borde ett rimligt försäljningspris från Dalspira till butikerna vara 150 kr om man har samma marginaler som på vanlig mjölk. I Australien verkar man räkna med en produktion på 3,5-4 L per dag unde r 300 dagar per år även om det självklart varierar kraftigt mellan olika raser (http://www.gica.com.au/history-of-goats/dairy-goats).

    Eftersom mjölk är en färskvara skulle jag gissa på att Dalspira alltså har ett varulager på 5450kg ost vilket borde ha krävt 54 500 L mjölk (http://adelaidereview.com.au/food-and-drink/cheese-matters/cheese-matters-goat-cheese/) vilket i sin tur motsvarar mindre än en tredjedel av getternas årsproduktion.

  2. Aktieingenjören: Jag tycker jag skrev väldigt tydligt hur jag agerar. Med det sagt anser jag det är eget ansvar och att jag ser att det nog skulle kunna finnas en uppsida i caset. Precis som att jag kan förstå att det finns en uppsida i G5, men att jag själv inte är intresserad.

    Tack för en bra kommentar om varulagret! Jag tyckte själv mest att det binder för mycket kapital emot vad bolaget innan nyemissionerna har haft råd med. Liknar Axon Kids, där man varit tvungen att ta in mycket mer kapital för att bilbarnstolarna kostar så mycket. I det här fallet är det nog tiden som gör att lagret blir så stort.

  3. Modigt att satsa på komjölksproduktion när vi redan har överproduktion med medföljande prispress. Jag förstår att banken vill öka det egna kapitalet. En del trampar dock bäst i uppförsbacke så svårt att sia om framtiden. Rätt som det är kan ju krönet passeras, men både i upp som nedgång brukar väl de stora mjölkgårdarna ha en storskalig fördel. Dessutom är de ju inte lika påpassade som börsbolag vilket kan skapa konkurrensfördelar det med på olika sätt. Kul med en ny analys Martin!

  4. Spartacus: Tack! Det är faktiskt kul att ha skrivit något på länge (även om det är en ytlig rackare). Ja, det är modigt av dem. Det är ett mejeri så mjölken kommer inte bli mer totalt sett, utan det minskar lite hos Arla och mer hos DalsSpira. Bönderna som är med hos Arla måste dock sälja minst 50 % av sin mjölk till dem. Det som är positivt för DalsSpira är att de kan vara flexibla med sina inköp av komjölk, så de rörliga kostnaderna är lätta att parera. Värre är det för Bonden som antingen säljer mjölken till förlust hos Arla och inte vet om DalsSpira vill ha något.

  5. Väldigt slarvigt läst av mig. Fick för mig de skulle satsa på egen produktion också. Då finns det ju de facto förutsättningar att bygga upp ett mejeri med närproducerat stämpel för att sedan kränga det till någon av de stora aktörerna. Liksom man gjorde i Hjordnära.

  6. Hej Martin! Vad roligt att fler intresserar sig för DalsSpira. Det är ett hästjobb du har utfört här. Jag försökte själv göra en analys men med de otroligt kortfattade årsredovisningarna och det faktum att åren inte gick att jämföra kändes det ungefär som att koka soppa på en spik. Jag fick ingen känsla alls för siffrorna och det är en viktig sak för mig. Sedan vet inte jag om det står någonstans när komjölksmejeriet ska vara i bruk eller om jag har missat det i min jakt på information. Det är en viktig uppgift som man bör få reda på som investerare. Summan av kardemumman är iaf att jag kommer inte att vara med och teckna aktien nu. Däremot kommer jag att följa företaget som en del i mitt intresse för djurrelaterade bolag. För övrigt har du gjort en mycket bra analys givet de knapphändiga och magra fakta som finns uppe på bordet.

  7. Det jag tänker på är t.ex. skillnaden mellan vad du skrev om i Rootfruit kontra nu. Man kan ifrågasätta de beslut vi tog med Rootfruit (även om jag ändå kan tycka att det var en vansklig investering) men ingen kan bli upprörd över någon form av rekommendation eftersom vi båda bara beskrev vad vi tänkte och gjorde. Går man istället över till att ge råd tycker åtminstone jag att det är vanskligare men jag kanske är feg.

  8. Aktieingenjören: Tycker inte jag skrev annorlunda. I båda analyserna har jag skrivit att jag inte kommer att teckna aktier i dem. Den här gången friskriver jag mig mer och hänvisar till att jag hade fel i ett liknande bolag. Sedan ska det väl tilläggas att jag idag inte får ihop värderingen på Rootfruit, men marknaden har värderat den högre och gjort så ett år. :)

  9. Rullstolsinvesteraren: Tack! Kul att du ser att det tagit några timmar att få ihop all information. :) Vilka djurrelaterade bolag, mer än Scandi Standard har du på din lista?

  10. I Sverige finns det bara ett sånt bolag till och det är TicsPac, Det var därför som jag tycker den här DalsSpiralistningen är intressant.

  11. Rullstolsinvesteraren: Ja, TicsPac är faktiskt ett bolag jag äger. Tycker det har kombinationen av hög tillväxt och låg värdering samt en så smal nisch att det inte finns konkurrenter i Sverige.

  12. Hej,

    hamnade på din blogg av en händelse då du jämfört Norska banker. Tack för den analysen. Såg då att du även gjort en analys av Dalaspira vilket jag också gjorde när för nästan exakt en månad sedan. Håller med i dina slutsatser. Slutade läsa memorandumet runt sidan 34 då allt för många varningsklockor redan ringt.

    Dyr (PE > 100?), underlig prissättning på bryggfinansieringen och optioner, ny relativ av dem obeprövad (?) affärsgren med komjölk fick mig att avstå.

    En del av det underliga i nyemissionen klarnar när man förstår att den enda i dagsläget leverantör av getmjölk till Dalaspira (Näsb*n Nöt och Get) ägs av en av Dalaspiras huvudägare (paret Forsdahl).
    Detta förklarar för mig varför de har som idé att betala sina leverantörer mer än marknadspris, samt att mjölken ska vara lokal. Moral, etik och samvetskval å sidan så innebär detta lägre marginalmöjlighet än konkurrenterna samt betydligt sämre möjligheter för tillväxt… så fort de växer så kommer den lokala stämpeln att ifrågasättas. Detta tycker jag man inte ska underskatta som investerare. De kommer bli tvugna att lägga sig i premiumsegmentet för sina produkter, vilket gör dem mer konjunkturkänsliga.
    Om expansionen nu till komjölk nu har möjlighet och de gjort sin analys… så har jag också svårt att förstå varför inte nuvarande ägare kan hosta upp dessa 8 miljoner själva. Flera av dem verkade från mitt amatörsynvinkel tillräckligt väl bemedlade. Mitt intrycket var att detta är behov av riskkapital… med betoning på risk. Nya aktieägare tar risken med expansionen, och gamla aktieägare tar fördelen med billiga aktier/optioner, samt fördelen av en större kund att sedermera också kunna sälja komjölk till premiumpriser till. Om allt skulle skita sig så får jag inte itnrycket att de skulle ha svårt att starta om getmjölksdelen igen under nytt märke… vill gärna att grundarna ska ha en känsla att kunna förlora något om de misslyckas.

    ps: även jag gissade fel om rootfruits. Men jag såg idag att Markatta även lanserat en rootfruitpåse! Vi får se om de klarar av nya konkurrensen. …undrar bara när Estrella och OLW kommer komma med en version dom med?

  13. Anonym: Kul att du skriver dina reflektioner. Jag instämmer i mycket av det du skriver och skäms över att jag faktiskt inte skrev om att det bör vara relativt lätt att starta upp ett nytt getmjölksmejeri. När det gäller getmjölksleverantören är det bra att ha en säker leverantör, men självklart är det lite speciellt med att motivera att man vill betala bönderna mer än marknadspris. Jag ser också ett problem med att de kommer ligga i premiumsegmentet men inte vara ekologiskt. Det är dock bra marginaler om man lyckas sälja oekologiskt i samma prisklass.

  14. Hej Kenny,

    tack för tipset, ser att ni djupdykt i den bank som är överst på min intresselista, i ett av era nummer. Jag kanske tar ett titt efter att ha gjort min egen djupdykning! =) Tycker det alltid är roligast att göra analysen först – utan bias av andras. Därefter kan man se om man missat något eller ser något som andra inte gör. Då tycker jag också man faktiskt bidrar med något till marknaden… mer än enbart sitt kapital. Ju fler som gör oberoende analyser av bolagen på börsen, desto närmare tror jag man kommer intrinsic value på värderingarna…. kollektiv intelligens om jag får namedroppa trendiga ord. =) Mitt jobb som investerare är att få prissättningen att fungera bättre, och det är det som skapar avkastning.

  15. Tack för analysen. Din är mycket grundligare än min, men våra slutsatser var likartade.
    Jag tände till positivt på att bli delägare i ett getmejeri. En god sak, inte så noga om avkastningen blev enorm. Döm om min förvåning när jag upptäckte att det var konventionell komjölk pengarna skulle gå till! En svår bransch, Grådö mejeri t.ex. köptes av Coop som efter ett drygt år sålde vidare till Falköpings mejeri.
    För mig var bolaget i stort sett värdelöst innan ideerna om expansion kom upp. Någonstans läste jag att Carina, grundaren, övervägde att lägga ned. Så kommer en ny grupp in och betalar 6 kr/aktie i en NE. Några veckor senare tycker dom att en korrekt kurs är 8 kr. Det var bra betalt tycker jag. En årlig avkastning på ganska många hundra procent.

    Dalsspira har en skuld om 109 tkr till getmjölksgården. Uppenbarligen har man inte kunna betala denna skuld, men när bolaget visar posiivt resultat ska skulden betalas. I sammanhanget tycks man påminna sig att bolaget också lånat samma belopp av Carina, också detta ska betalas när bolaget visar positivt resultat. Jag hittar inte denna skuld i årsredovisningarna. Dessa skulder innebär en framtida dränering om 200 tkr, inte megamycket men i alla fall.

    Sammanfattningsvis är det för riskfyllt för mig att starta ett komjölksmejeri i Färgelanda. Det är för många konstigheter i redovisningarna. Styrelsen skapar inte förtroende och dessutom verkar den berika sig. Det fåniga är att om man hållit sig till de småskaliga getterna kunde jag ha bidragit med en skärv.

    Bolaget hade ingen revisor före 2015. Tänk, jag trodde att det var tvång på det, men tydligen inte.

  16. Jon: Vad jag har läst var Grådö mejeri en del av Milko och Coop fick ta över de lönsammaste mejerierna i Milko. Arla fick sedan ta de svåråtkomliga. Lika så var det med Hjordnära som jag har för mig hade utmaning i att få lönsamhet i det hela, till Skånemejerier kom in i bilden. Jag instämmer också att bolaget var helt värdelöst (och faktiskt fortfarande är utom pengarna via NE) och min research om Carina (mer än att hon stavar sitt namn annorlunda än hon är skriven som) är att hon hade någon nära som gick bort i en olycka. Det är svårt att vara sugen på att ge allt i en verksamhet som knappt går runt.

    Styrelsen håller jag inte med dig om. Det är generellt kompetent folk och det är en av styrkorna i bolaget. VDn är oerfaren, men orkar nog köra på stenhårt för att kompensera och så pass personalintensiv att hon spelar en avgörande roll som ledare tror jag är lugnt. Revisor behöver man inte om omsättningen är så pass låg som den var för DalsSpira var med getmjölk och faktum är att hade de fortsatt endast med getmjölk hade nog inget hänt mer än att man lagt ned i framtiden. Det kommer förbli en mycket smal nisch under väsentlig tid framöver.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *