En viktig faktor för att Vardia ska kunna nå framgångar är att ha en hög förnyelsegrad. Det kostar mycket pengar att dra in nya kunder men om kunderna är nöjda och stannar i många år är det “gratis intäkter” under flera år framöver vilket skapar förutsägbarhet och kostnadseffektivitet.
Vardia brukar rapportera att målet för förnyelsegraden är över 85 % och att de uppfyller målet. Hur räknar de då egentligen?
Den siffran som Vardia rapporterar mäts på följande vis: antal gällande försäkringar efter förnyelsen dividerat med antal gällande försäkringar innan förnyelsen. Om en kund av något skäl avslutar sin försäkring under försäkringsperioden (vilket i Sverige bara är möjligt om försäkringsbehovet upphör, eftersom man är bunden 12 månader) faller dessa alltså ut ur mätningen. Vardias förnyelsegrad är alltså antal förnyade försäkringar som andel av maximalt antal försäkringar som skulle kunna förnyas.
Som investerare tycker jag att det intressantaste måttet är att se hur stor andel av GWP i förhållande till förra årets GWP ser ut. Det här är något som är ganska komplicerat att räkna ut men nedan presenteras några olika försök.
Vardia redovisar GWP i kvartals- och årsrapporter och försäljning månadsvis. Nedan visas en sammanställning över de åtta senaste kvartalens data.
Det är svårt att koppla redovisade försäljningssiffror till GWP. All försäljning blir inte till GWP, vilket har diskuterats i detta inlägg. Alla försäkringar blir inte inlösta av olika orsaker, eller så ångrar sig kunden. En rimlig inlösengrad borde vara åtminstone över 80 %. Dessutom finns en tidsfördröjning från försäljning till GWP, som i Sverige är i snitt tre månader. I Norge och Danmark är tiden kortare eftersom man kan säga upp en försäkring med 30 dagars varsel, så snittet borde hamna omkring en månad.
Försäljningssiffrorna som redovisas är årspremier, vilka i redovisningen av GWP periodiseras över 12 månader. Det ger en eftersläpningseffekt som illustreras nedan av när försäljningen slår igenom som GWP. Nedan har jag antagit att förra kvartalets försäljning börjar periodiseras över 12 månader med start nästa kvartal.
Ett förenklat alternativ till detta angreppssätt är att anta att försäljningen helt enkelt slår igenom som GWP gånger inlösengrad med en tidsfördröjning. Om man betraktar siffror över de senaste tolv månadernas GWP borde denna tidsfördröjning vara större än 6, men mindre än 9 månader (ett halvårs eftersläpning i genomsnitt plus den tid det tar för försäljningen att bli GWP vilket är någonstans 1-3 månader i snitt för hela Vardias kundmix av Sverige, Norge och Danmark).
Förnyelsegraden vid dessa angreppssätt är att dividera den andel av GWP som inte kommer från nyförsäljning vid en given tidpunkt med all GWP ett år tidigare. Alltså “Förnyad GWP (detta år)/GWP (förra året)”.
Med det första sättet att räkna (det krångligare sättet med matrisen där man räknar ut över tid hur försäljningen bidrar till periodiserad GWP) blir förnyelsegraden vid 80 % inlösengrad mellan 76% och 89 % de senaste fyra kvartalen:
Q1-15 ser något sämre ut än tidigare kvartal, men skillnaden är inte monumental.
Med det andra, förenklade sättet, att räkna (med 6-9 månaders eftersläpning) blir förnyelsegraden att förnyelsegraden har legat mellan 71 % och 96 % de senaste fyra kvartalen:
Det verkliga resultatet ligger troligtvis närmare nio månaders eftersläpning än sex månaders eftersläpning. Så förnyelsegraden har varit omkring eller över 80 % med detta sätt att mäta. Med detta sätt att räkna är förnyelsegraden Q1-15 bättre än Q2-14 men sämre än Q4-14 och ungefär lika som Q3-14.
Slutsatser
Det finns olika sätt att mäta förnyelsegrad på. Det sätt som Vardia själva mäter på är inte samma sätt som jag tycker vore praktiskt för en aktieägare. Med Vardias definition är förnyelsegraden säkert över 85 %. Med min definition (förnyad GWP/GWP året innan) hamnar man omkring 75-85 % med vissa variationer.
En inlösengrad (andel försäljning som konverteras till GWP) på 80 % har antagits. Om den ökar till 85 %, vilket den kanske är i verkligheten, sjunker förnyelsegraden något.
Mot bakgrund av detta framstår ledningens tidigare prognoser om en GWP på 3 miljarder NOK 2016 som tveksamma eftersom nyförsäljningen hade blivit tvungen att accelerera till närmast otänkbara nivåer för att tre miljarder skulle ha uppnåtts. Som det har framgått av mina inlägg har jag dock aldrig antagit att tre miljarder skulle uppnås men kanske skulle man ha iakttagit försiktighet på grund av högt ställda prognoser.
Framöver kommer teckningsrätterna i Vardia att börja handlas på marknaden. Det ska bli oerhört intressant att se hur de prissätts. Att få teckna aktier för 1 NOK/aktie är riktigt billigt (ungefär 1/3 av GWP) så om man får tag i teckningsrätter för i princip noll eller lyckas teckna aktier utan teckningsrätter är det ett attraktivt erbjudande som jag ser det. Marknaden är – med viss rätt – väldigt pessimistisk mot Vardia men till nuvarande värdering ska det till mycket för att det ska bli en dålig investering vid 1/3 av GWP.