Nordjyske bank släppte sin halvårsrapport för 2013 under mitten av augusti och här är höjdpunkterna:
- Räntenettot minskade med 5 %. Detta är i linje med medianen bland danska börsnoterade banker.
- Basintjäningen (resultat före kursjusteringar och nedskrivningar) blev oförändrad på 115 MDKK. Ledningen preciserar sin prognos om basintjäningen för helåret från 175-210 MDKK till 190-210 MDKK.
- Nedskrivningarna ökade med 8 % till 63 MDKK och beräknas i årstakt uppgå till 1,8 % av total utlåning (1,8 %). De flesta danska banker har minskat sina nedskrivningar under 2013, så Nordjyske går lite mot strömmen här. Över 70 % av nedskrivningarna är i den problemdrabbade jordbrukssektorn och Nordjyskes förhöjda nedskrivningar kan säkert bestå under en längre tid än för många andra banker.
- Utlåningen minskade med 1 % men har ökat under 2013.
- K/I-talet beräknat på basintjäningen ökade marginellt till 54,7 % (54,4 %).
- Eget kapital ökade med 3,5 % till 172,9 kr/aktie (167,1 kr/aktie).
- Resultat före skatt minskade med 20 % till 48 MDKK (60 MDKK).
- Knappt 4 % av utestående aktier, som banken själva ägde, makulerades och antalet aktier ändrades till 7,72 miljoner från 8,04 miljoner.
- Finanserna är fortsatt urstarka med en kapitaltäckningsgrad och kärnprimärkapitalrelation på 19,5 % jämfört med myndighetskravet på 11,8 % och bankens egna mål på 16 %. Överkapitaliseringen jämfört med bankens egna mål är 225 MDKK vilket motsvarar två normala årsvinster efter skatt, enligt min bedömning. När det ekonomiska läget stabiliseras kan det bli tal om extrautdelningar eller återköp av aktier, även om banken redan i nuläget borde fortsätta eller utöka sitt återköpsprogram av aktier med tanke på bankens låga värdering.
Det mest uppseendeväckande med rapporten är att de konstaterade kreditförlusterna ökade mycket kraftigt, till 94 MDKK H1-13 jämfört med 8 MDKK H1-12 eller 30 MDKK för hela 2012 (se not 9 i halvårsrapporten). De senaste åren har de konstaterade kreditförlusterna på årsbasis legat omkring 5-10 % av de totala reserveringarna, men i år kommer siffran att hamna mycket högre (omkring 75 % om vi extrapolerar reserveringarna från H1 till helår). Eftersom de konstaterade kreditförlusterna redan var reserverade påverkar det dock varken resultatet eller balansräkningen.
Återvinningarna minskade med 13 % till 40 MDKK. De ackumulerade reserveringarna minskade till 7,2 % (7,5 % vid årsskiftet) som följd av de stora konstaterade kreditförlusterna.
I Danmark stängs bankkontor efter bankkontor
Ett tidigare inlägg om Lollands bank tog upp att många banker stänger mängder med lokalkontor. Framförallt är det storbankerna Danske bank och Nordea som stänger kontor, men också småbankerna. Nästan alla småbanker rapporterar om att kunderna strömmar till och det är gissningsvis storbankerna som tappar kunder. Man ska dock komma ihåg att också Nordjyske har stängt en tredjedel av sina kontor sedan krisens utbrott. Senast stängdes ett kontor i juni och tre kring årsskiftet 2011/2012.
Ett axplock av artiklar om stängningar i Nordjyskes område följer nedan.
- Arbejdernes Landsbank öppnar nytt när Danske och Spar Nord stänger
- Nørresundby bank stänger tre kontor
- Sparekassen Himmerland stänger ett kontor i Ranum
- Vestjysk bank stänger två kontor
- Jyske bank stänger ett kontor
- Den Jyske Sparekasse stänger i Hvalpsund
- Sparekassen Kronjylland stänger fyra kontor
- Østjydsk bank stänger två kontor och sparkar tio personer
- Danske bank, Nordea och Sparekassen Vendsyssel stänger i Hurup
- Sparekassen Vendsyssel stänger i Hørby
Detta var bara några exempel och jag tror ni fattar poängen. Så här ser det ut i Danmark för tillfället. Bankerna går en svår balansgång mellan att stänga överflödiga kontor och att fortfarande behålla sin legitimitet som lokala banker med lokalkontor ute i småstäderna. Nordjyskes utlåning ökar på kvartalsbasis och minskar mindre än konkurrenternas på helårsbasis, vilket är ett tecken som tyder på att Nordjyske lyckas hålla minst lika bra balans i nedskärningarna som sina konkurrenter.
Sammanfattning
Nordjyske banks halvårsrapport bestod av både ris och ros; å ena sidan är basintjäningen god men å andra sidan ökar nedskrivningarna och framförallt de konstaterade kreditförlusterna. Ännu finns det dock inget som motsäger min förhoppning om en fortsatt god basintjäning och minskande kreditförluster på 3-5 års sikt.
Med en basintjäning på 200 MDKK och en normaliserad nedskrivningsnivå på 50 MDKK borde Nordjyske om några år tjäna 150 MDKK före skatt, vilket är 113 MDKK efter skatt motsvarande 14,6 kr/aktie. I nuläget är basintjäningen i hamn, men nedskrivningarna är för höga.
Till börskurs 100 kr är P/E-talet på denna normala intjäningsförmåga 6,8 medan P/B-talet är 0,58.
Tack för en gedigen genomgång av Q2:an!
Överkapitaliseringen på 225 MDKK innebär att banken i teorin skulle kunna återköpa cirka 30% av aktiestocken till nuvarande börskurs (vilket i praktiken inte är möjligt eftersom detta skulle leda till att aktiekursen gick upp).
Som du skriver så får vi hoppas att återköpen av egna aktier fortsätter och gärna i en högre takt;-)
Mvh
Zen,
Nej precis, men en extrautdelning på 30 % av börsvärdet vore väl inte fel det heller ;-)
Det omsätts lite drygt 2000 aktier om dagen, så jag förstår inte hur de ska få tag i några väsentliga mängder aktier (jmf med 0,3 miljoner aktier som makulerades nyligen) och jag förstår inte heller hur de fick tag i de aktier som makulerades. Nordjyske måste ha ägt dem ett längre tag.
Det saknas information om detta i halvårsrapporten, så vi får vänta ett halvår till för att se om de har köpt lite småpytsar då och då…
En till intressant sak från rapporten som jag missade att nämna: Om vi jämför nedskrivningarna H1-13 med H1-12 så var nedskrivningarna följande inom olika branscher:
Lantbruk: 45 (20) miljoner
Övriga företag: 10 (42) miljoner
Privat: 12 (11) miljoner
Dessutom tillkom en del konstaterade kreditförluster som ej tidigare var reserverade under 2013.
Med andra ord: nedskrivningarna minskade ganska rejält utanför lantbruket, men lantbruket förstör.
Tack för infon! Som du nämner så ser det ju ganska okej ut, med undantag av lantbrukssektorn.
Vi får ta och stödköpa danska lantbruksprodukter så kanske det vänder snart;-)
Mvh
Hej Kenny, tack för sammanställningen. Jag är alltid en ivrig läsare av dina analyser.
Zen, jag sitter i ett dilemma som Nordjyskeägare. Jag vill självklart gynna de danska bönderna samtidigt som jag vill bojkotta danskt kött… gillar inte hur deras grisar behandlas.
Samma här. Jag stöder hellre svenska bönder men inser också att många, förmodligen de flesta, konsumenter väljer efter pris som första parameter och ursprung/djurhållning etc. som något sekundärt. Om det bara finns en dansk plågad gris i affären och jag har bestämt mig för att jag faktiskt ska ha griskött så väljer jag den danska grisen före inget kött alls. Hårdare principer än så tror jag inte särskilt många har.
Hälften av alla svenska mjölkbönder har försvunnit på tio år. http://www.dn.se/ekonomi/antalet-svenska-bonder-minskar-dramatiskt
Nästa år har Sverige förhandlat till sig minskade EU-stöd så att många mjölkbönder kommer tvingas lägga ned om inte staten går in med extra stöd. Rimligen måste då importen öka. Att importen från exempelvis Danmark ökar betyder dock inte per automatik att danska bönder mår särskilt mycket bättre ekonomiskt eftersom de inte verkar ha någon makt i prissättningen överhuvudtaget, utan mellanhanden (Arla) tar hand om kosingen.
Hej Andreas!
Mitt inlägg om att stödköpa danska lantbruksprodukter var mest menat som ett skämt. Tror inte att våra köp skulle påverka danska bönder särskilt mycket. Är förresten själv ”vegetarian” (fuskvegetarian, äter fisk).
Fast om jag exempelvis ser en dansk ost i affären och den verkar god så köper jag den säkert.
Mvh
Hej Kenny!
Kan tänka mig att om trenden med nedläggning av mjölkproduktion fortsätter i flera år så kommer priset tillslut att påverkas. Pris är ju slutändan en produkt av utbud och efterfråga, även om Arla är ett företag som nästintill har monopolställning.
Mvh
Ja, kanske :-) Men det verkar inte ha hänt mycket trots en halvering av antalet mjölkbönder (gissningsvis har inte kapaciteten halverats eftersom det borde vara småbönder som lägger ner före storbönder). Om inte annat borde de få kvarvarande bönderna till slut inte acceptera att Arla tar en så stor del av värdekedjan och söka andra distributionskanaler eller kräva bättre villkor. Men när eller om inträffar detta? Bättre förr än senare, för böndernas skull.