Ju högre skuldsättning ett bolag har, desto större hävstång har det vid förändringar i resultatet. Hur ser denna hävstång egentligen ut? I detta inlägg diskuteras räntetäckningsgradens påverkan på resultatet före skatt vid förändringar av rörelseresultatet.
Äntligen får jag göra ekvationssystem av resultaträkningen!
I resultaträkningen så gäller att rörelseresultat + finansnetto = vinst före skatt och då kan man definiera räntetäckningsgraden som det antal gånger ett bolag kan betala räntorna med sitt rörelseresultat. För enkelhets skull behandlas alla ränteutgifter, ränteintäkter och eventuella andra poster i finansnettot tillsammans så att räntetäckningsgraden är rörelseresultat dividerat med finansnetto (för bolag med stora ränteintäkter eller andra stora poster i finansnettot kan denna förenkling vara för grov).
Vi betraktar resultaträkningen för två olika år, kallade år 1 och år 2. Antag att finansnettot är detsamma båda åren eftersom skulderna inte har förändrats. Däremot så ändras rörelseresultatet mellan åren och därmed också vinsten före skatt.
Förändringen av vinsten före skatt (EBT2/EBT1) beror alltså dels på förändringen av rörelseresultat (RR2/RR1) och dels på räntetäckningsgraden, som agerar som en hävstång. Hur hävstången verkar visas i figuren nedan för några olika räntetäckningsgrader. På x-axeln visas förändringen av rörelseresultatet som en faktor. Exempelvis innebär en förändring på 1,5 att resultatet år 2 är 1,5 gånger större än resultatet år 1, dvs. en 50 %:ig ökning. En förändring på 0,5 innebär att resultatet år 2 är halverat jämfört med år 1.
Figuren visar att hävstången ökar med minskande räntetäckningsgrad (RT), dvs. hävstången ökar med en högre skuldsättning. En lägre räntetäckningsgrad ger en större lutning på kurvan, dvs. en större hävstång. Vid oförändrat rörelseresultat (x=1) så blir vinsten före skatt oförändrad oavsett räntetäckningsgrad.
Ur figuren kan ett exempel tas. Vid en räntetäckningsgrad på fyra (grön kurva) så medför ett ökning av rörelseresultatet med 50 % en ökning av vinsten före skatt med 67 %. Alltså en hävstång på 34 % (67/50).
Om vi istället ser till en halvering av rörelseresultatet, dvs. en minskning med 50 %, vid en räntetäckningsgrad på fyra så innebär det en vinst före skatt som bara är 33 % av vinsten året innan. Detta ger samma hävstång, nämligen 34 % (1-0,33/0,5). Hävstången mellan rörelseresultat och vinst före skatt är alltså lika stor vid en ökning som vid en minskning av rörelseresultatet.
Hävstången är olika stor vid olika räntetäckningsgrader vilket visas i figuren nedan.
Exempel på hur figuren ska avläsas: För räntetäckningsgrad 11 (läs av på x-axeln) så blir hävstången ungefär 10 % (läs av på y-axeln). Om rörelseresultatet ökar med exempelvis 25 % så ökar resultatet före skatt med ytterligare 10 %, dvs. 25 % * 1,10 = 27,5 %.
Vi tar figuren en gång till men klipper bort de allra största hävstängerna för att man lättare ska kunna läsa av figuren.
Av figuren ovan framgår att kurvan börjar plana ut ungefär vid räntetäckningsgrader kring 8-12. Det innebär att bolag som har räntetäckningsgrader kring 8-12 och som stärker finanserna ändå inte minskar hävstången i någon större utsträckning. Den största påverkan på den finansiella hävstången kan fås genom att ändra räntetäckningsgraden i det lägre intervallet, dvs. bland de mer finansiellt ansträngda företagen som har räntetäckningsgrad upp till ungefär 6-8.
Slutsatser
Räntetäckningsgraden kan användas som mått ett på finansiell styrka och samtidigt som ett mått på den hävstång som fås mellan rörelseresultat och vinst före skatt. För räntetäckningsgrader lägre än ungefär 6-8 så har hävstången märkbar påverkan på vinsten före skatt och för räntetäckningsgrader lägre än ungefär 4 så börjar det bli verkligt betydande påverkan. Hävstången är bra att ha vid goda tider då rörelseresultatet ökar, men man bör komma ihåg att hävstången även verkar åt andra hållet om tiderna blir sämre. Bolag med låga räntetäckningsgrader bör ha en säker intjäning för att inte påverkas allt för negativt av sin höga skuldsättning. Kraftigt cykliska bolag bör ha räntetäckningsgrader högre än 8 för att klara av halveringar av rörelseresultatet eller värre.
Jag använder räntetäckningsgraden i bedömningen av ett bolags finansiella styrka, men inte som ensamt mått. Andra lämpliga mått att komplettera med (då de är lämpliga) är skuldsättningsgrad eller soliditet samt Grahams mått på finansiell styrka (balanslikviditet och rörelsekapital/långfristiga skulder).