Analysmetod


13 thoughts on “Analysmetod”

  1. Ni får ta in lite reklam så ni får något betalt för ert slit, det behöver ju inte vara DI-style där halva sidan döljs under banners ;)

    Jag har inga synpunkter på era metoder analysera utan har stort utbyte av dem när jag jämför med mina egna resultat. Sedan jag hittade hit och till några av sidorna bland era länkar har jag fått förnyat intresse för olika sätt analysera vilket då fått mig revidera en del av mina tidigare på gott och ont, det onda består då i att jag gärna sitter skruvar på parametrarna ;)

    Använder bl a Graham formeln som nämns här PE<8.5*2G fast då med räntetillägget samt att jag använder justeringsmöjligheten som föreslås av de "fasta" parametrarna. Tidigare har jag använt 10 årig lång ränta samt den korta räntan för ändamålet men då dessa är vid ovanligt låga nivåer har jag börjat fundera lite över alternativ. Ett alternativ jag funderat över är om jag i stället kan använda bolagets direktavkastningi kombination med bankränta? Har ni några tankar om det senare alternativet?

  2. Rune:

    Reklam kommer vi nog inte att ha. Det känns som småpotatis om man jämför med jobbet att deklarera för dem. Dessutom, hur ska jag och Kenny dela på pengarna? :) Det finns inget vinstintresse, utan vi gör det enbart för att vi lär oss på det.

    Det svåraste med ett bolag är att sätta ett pris och vi försöker diskutera det ovan. Kenny följer som sagt Grahams formel medan jag har ett värde som jag skruvar på och jämför med historiska värden. Vi har diskuterat det i timmar och nog enats om att vi inte kommer ha samma åsikt där. Så att du skruvar på värdena är självklart, men försök inte skruva på dem så de passar :-)

    Bankräntan är egentligen lika relevant då det är statlig insättningsgaranti. Det är faktiskt den riskfria (sedan hur riskfri den egentligen är kan vi ta i en annan diskussion) räntan. Dock tycker jag att den är svår att jämföra med för jag vet inte den riskfria räntan i andra länder m.m. Den spelar självklart roll när du kollar på ett spanskt bolag.

  3. Just för den justerade Grahamformeln funderade jag lite över om det blev mer/mindre rättvisande använda t ex snitt direktavkastning eller snitt för sektor/börs osv ihop med aktuell bankontoränta jag använder? Läget har blivit mer intressant då den långa/korta räntan gått ned och kanske fortsätter ned vilket som jag ser det sätter formeln ur spel.

    Bara att skruva vidare det är en stor del av behållningen för min del.

  4. Rune:

    Alla formler kan ”balla ur” :-) Det är absolut ingen lag och ja, därför måste du sätta ett relevant värde. Kenny skrev en artikel om två andra formler och där ser man det ännu tydligare.

    När det gäller räntetillägget så förstår jag inte riktigt varför du vill använda det nu när vi har en extrem räntemiljö. Marknaden har nästan aldrig sett ut på det här viset och i mitt tycke så känns det som att gamla formler sätts ur spel då. Därför föredrar jag Affärsvärldens formel och historiska värden. :-)

    Hur som helst, när du jämför bolag måste du vara konsekvent och inte anpassa den för att fungera. Enligt min erfarenhet är det då det blir fel. Lite för lätt att man mentalt försöker få formeln att ”passa in”. Samma risk finns absolut i Affärsvärldens formel och därför tillåter jag att det blir ”extremvärden”. Inte minst för att jag genom sätter min egna uppfattning om risk på bolaget genom att ha ett högt/lågt avkastningskrav. Bolaget kanske helt enkelt inte passar mig, även om det på alla sätt verkar vara ett bra bolag!

  5. Själv använder jag bara 8,5+2g men kommer vid eventuella högre räntenivåer att korrigera baserat på räntan. Det är rimligt att att ställa hårdare krav vid högre räntor, men tveksammare att lätta på kraven för mycket bara för att räntan är extremt låg. Man tillåter sig allt för höga värderingar då. I praktiken är det inget problem i nuläget heller eftersom den låga värderingen på aktier utklassar räntor.

    Dagens säkra ränta är kring 3 % medan man får 6,7 % vid P/E 15 och då har man en ganska rejäl säkerhetsmarginal. Jag börjar fundera på att justera kravet när den säkra räntan närmar sig 5-6 % eller något sådant.

  6. På värderingen kan jag tycka att ett skuldjusterat värderingsmått, exempelvis EV/EBIT kan vara intressant för att bedöma bolag. Annars blir lätt bolag med leverage mer värda än de borde. Bolag med låg nettoskuld borde belönas även i värderingen. Jag är så konservativ att jag ibland snabbräknar med EV/E för att straffa högt skuldsatta bolag extra hårt, dvs såväl för nettoskulden som för räntebetalningarna.

  7. Irving Kahn: Faktum är att det nyckeltalet stod på sidan precis innan vi publicerade det här. Anledningen till att vi tog bort det är främst att vi har soliditetskravet ovan samt att det indirekt kommer med via affärsvärldens formel när du sätter upp risken/avkastningskravet för bolaget.

    Sedan ska det tilläggas att Kenny & Jag inte har läst in oss tillräckligt på talet för att ensamt kunna bedöma det. Vi vet vad P/E 10-15-20 säger, men inte värdet av EV/E. Då blir det snarare ett jämförelsemått mellan liknande bolag än att man lägger någon innebörd i det (även om alla nyckeltal är jämförelsemått – men jag tror du förstår vad jag menar). Du har ingen bra info/länk om EV/E?

  8. Jag kommer garanterat att skriva ett inlägg om EV/EBIT någon gång och reda ut vad det innebär. I de fall skuldsättningen är låg så blir det vad jag har förstått ganska så ointressant. Det finns ett inlägg på Lundaluppen där han motiverar att EV/EBIT ska vara lägre än 12 för en skuldsättningsgrad på 50 % med vissa avkastningskrav och det går att utveckla och säkert dra lite slutsatser om för några olika bolag. Jag kollar själv upp EV/EBIT för alla ”mina” bolag men har dålig känsla för vad ett givet värde på EV/EBIT egentligen säger.

  9. http://finanstankar.blogspot.se/2010/11/foretagsvardering-del-4-balansrakningen.html Ett bra blogginlägg som sammanfattar mina tankar på ett bra sätt. Jag ser EV/E exakt som P/E-talet i termer av vad som är rimligt och så vidare. Enda skillnaden är att nettokassan eller skulden adderas. En nettokassa borde någon gång i framtiden gagna mig som aktieägare, antingen genom utdelningar, förvärv eller liknande. Problemet är givetvis att inget kan förstöra värde snabbare än en VD med stor kassa. Det som är lockande för VD som ofta har bonus knuten till EPS-tillväxt är att förvärva dyrt, vilket är sämre än att dela ut. Därför analyserar jag också ledningen noggrant. Hur har de gjort historiskt? Har de stora optionsprogram som späder ut befintliga ägare osv.

    Om ni inte tar med EV/E eller EV/EBIT (om man ej vill dubbelbestraffa skuldsatta bolag) så tycker jag ändå att nettoskulden, dvs räntebärande skulder minus likvida medel ska kommenteras i balansräkningsavsnittet. Det är nettoskuldsättningen jag vill åt när jag räknar EV/E och det kan man indirekt förstå om man ser att nettoskulden är halva börsvärdet att EV/E kommer att öka radikal jämfört med P/E.

    Något som också är intressant är att när undersökningar gjorts och bolag delats in efter P/E-tal så har den grupp med lägst överpresterar den med högre osv. EV/EBIT har dock visat sig vara ett ännu bättre mått, som gett högre avkastning, om man tagit den grupp med lägst EV/EBIT-tal. Därför kan det vara ett bra redskap för en första sållning, för att sedan gallra mer själv.

  10. Hej!
    Jag undrar hur du(Kenny) ser på att använda det normala fira kassaflödet istället för normal intjäningsförmåga(vinst antar jag i fallet ovan) i Grahams tumregel.

    Sen har jag kikat lite på Grahams modifierade version som tar hänsyn till ränteläget, finns det någon uppenbar anledning att rata den framför den äldre versionen?

  11. Irving,
    Jag såg din senaste kommentar först nu, ett och ett halvt år senare… Jag håller med om att nettoskuldsättningen bör finnas med och EV/EBIT. Jag skrev ett långt inlägg om det tidigare:

    https://www.aktiefokus.se/2013/03/kapitalstrukturneutrala-nyckeltal-for-vardering-av-aktier-evebit-och-evebi/

    För icke-finansiella företag kommer jag att a med EV/E eller EV/EBIT i värderingen framöver.

    Robert,
    Hej!

    Om bolaget i fråga inte har väldigt ojämna kassaflöden (kapitalintensiva företag med stora och ojämna investeringar) så blir det i praktiken samma, eller bättre. Kassaflödet är trots allt de riktiga pengarna in och ut, till skillnad från vinsten…

    Grahams modifierade version kan jag tänka mig att använda vid högre räntelägen för att kräva lägre P/E-värderingar, men jag skulle inte använda den vid nuvarande räntelägen för att kunna motivera ännu högre P/E-tal än standardformeln.

  12. Henke,
    Vi har inte använt riktigt den här analysmetoden på länge men den innehåller ändå kärnan av de vi kikar efter när vi analyserar bolag. Hoppas det kan vara till någon inspiration eller hjälp! :-)

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.