Klarar du en nedgång på 50 procent?

Taggar Postat 23 oktober, 2014Kategorier Investeringsfilosofi

28 thoughts on “Klarar du en nedgång på 50 procent?”

  1. Hej Kenny.

    Intressanta resonemang som vanligt. Du har ofta pekat på att man inte kan / bör tajma marknaden. Är det inte precis det du förespråkar i detta inlägg?

    Om du suttit med 25% stridskassa de senaste 4 åren hade du haft betydligt mindre portfölj än om du som nu, gått all-in i danska banker och norska försäkringar. Även om du hade haft 25% att öka i vardia och protector förra veckan.

    Och vad säger att du tömt kassan på botten? Förmodligen hade du köpt hela vägen ned och suttit med pengar kvar. De 25% av 25% som du drömmer om hade nog i själva verket varit 15% av 15%. Och för det hade du bommat 25% av din totala avkastning hittills.

    Ett alternativ tycker jag kan vara att ha 25% stabila högutdelande bolag som sällan påverkas i samma utsträckning vid nedgången och sedan omfördela innehaven vid större nedgång.

    Att tajma marknaden som värdeinvesterare känns lite bakvänt. Min första kommentar så jag ska passa på att tacka för en bra blogg.

    -HiTeq

  2. Har läst din blogg ett tag och vill egentligen bara säga att jag tycker den är bland de absolut bästa jag stött på av diverse ekonomibloggar. Hur du tänker och resonerar kring investerande ligger väldigt nära till hur jag själv känner och resonerar. Det är en intressant tanke med hantering av likvider men tycker själv att det fungerar väl att hålla sig till dina månadsmässiga insättningar. Något som jag fortfarande anstränger mig för att acceptera är att man inte kan lyckas träffa in alla köptillfällen för alla aktier som skulle intressera en, men att det är ok också.

  3. Hej HiTeq, välkommen ut ur läsargarderoben till kommentarsfältet och kul att du gillar bloggen :-)
    Krigskassan har (primärt) inget med tajming att göra, utan tanken är att bara bränna av kassan om man har hittat bolag med tillräckligt hög potential, vilka dock i princip går att hitta i nedgångar. Så till viss del hänger det ihop men det är inte mekanismen tajming som jag går på, utan jag går på pris.

    Pabrais modell ser ut så här:

    De första 75 procenten av portföljen investeras i bolag som minst dubblas på 2-3 år
    Nästa 10 % investeras i bolag som minst 3-dubblas
    Nästa 5 % investeras i bolag som minst 4-dubblas
    Nästa 5 % investeras i bolag som minst 5-dubblas
    De sista 5 procenten investeras i bolag som förväntas öka ännu mer än så (skillnaden mot den förra punkten är högst oklar).

    En sådan modell tänker jag mig också, men med andra siffror. Eftersom jag är privatinvesterare som inte har utflöden ur portföljen, till skillnad från en fond som har det så kommer jag att hålla en betydligt mindre kassa. Men att bara hålla säg 5-10 % kassa om jag inte hittar bolag med den allra största potentialen tror jag är gynnsamt på sikt. Det vore förstås katastrof att sitta med en för stor kassa under för lång tid som du påpekar så det gäller att hitta en kompromiss.

    Ytterligare en sak som jag såg under de senaste veckorna var att många bolag som jag har under radarn plötsligt blev relativt köpvärda och det hade kunnat finnas en poäng i att få viss diversifiering istället för den enorma koncentration som jag har i min portfölj och som jag börjar bli obekväm med och vill bort ifrån på sikt.

    Så Pabrai-modellen fokuserar på pris i förhållande till värde, inte på tajming, och något i den stilen ska jag bygga upp. Jag har gott om tid på mig eftersom jag sitter där jag sitter, helt utan cash :-)

  4. Papas,
    Tack för det! Kul att vi tänker ungefär lika – det är viktigt att hitta en strategi som fungerar för en själv, för 99 % kommer alltid att inte hålla med och göra på andra sätt med mer eller mindre välmotiverade skäl till det. Exakt hur jag ska göra med en kassa är jag inte färdig med, bara att jag vill ha åtminstone en liten kassa. Ett alternativ är att relatera storleken på kassan till de månatliga insättningarna. Till exempel kan kassan vara 6 månadsinsättningar vilket trots allt tar ett tag att bygga upp men det är ändå tillräckligt mycket för att det ska bli ett betydande inköp som man kan göra när tillfället dyker upp.

    Man kan inte pricka in alla köplägen, men om man med relativt enkla medel kan fånga upp åtminstone ytterligare något köpläge så kan det nog vara bra. Speciellt om man prickar in köplägen i andra aktier än de få som man redan äger, vilket är ett av mina problem när bara de aktier jag redan ligger extremt tung i är de som normalt ser köpvärda ut.

  5. Jag håller helt med. Tror det var någon som sa: The pro prepares while the amateur reacts.

    Jag tror att man kan göra tre saker för öka chansen att man står emot när raset kommer.

    1) Att aldrig vara 100% investerat. Jag har själv den regel att alltid ha mer än 1 års levnadsomkostnader i cash och i optimistiska tider där belåningen är hög (http://www.nyxdata.com/nysedata/asp/factbook/viewer_edition.asp?mode=tables&key=50&category=8) gärna lite till klar som krigskassa, som du också är inne på. Jag kanske offrar några procent på att vara så konservativ med min exponering, men minimerar samtidigt risken att sälja i panik.

    2) Do the work. Ha koll på intrinsic value för dina olika aktier (ungefärligt) och hur en ändrat ekonomisk situation påverkar denna. I den nyliga korrektionen hade oljebolagens intrinsic value blivit drabbat på riktigt den 16 oktober, medan till exempel Vardia inte hade (eller i så fall ytterst marginellt).

    3) Know thyself! Med coolheadedness kommer man längst på aktiemarknaden. Om man är som vinden ökar risken att sälja på botten och köpa på toppen.

    Jag har själv skrivit om punkt 2 och 3 i min blogg igår. Den nuvarande volatilitet i marknaden ger oss alla en tankeställare får man säga!

  6. Jag skulle säga att mitt största problem är om börsen går upp 10-20 %. Just nu har jag en ganska rejäl krigskassa men det är osannolikt att jag kommer att bränna den (Sainsbury, Tesco, Doro, Diadrom vad mer?). Om börsen går ner oroar jag mig för att jag ska bränna den för fort men om börsen går upp “brett” så får jag fortsatt svårt att investera och då slutar det med att jag sitter med 1,3 % bankränta istället för 3-6 % direktavkastning.

    Funderar på om jag helt enkelt ska ge upp, skaffa lite barn och eventuellt svara ja på en inbjudan till Uganda (har de Shoprite där?).

  7. Har två aktier som halverats för mig sedan första inköpet. Än så länge psykologiskt hanterbart då resten av portföljen gått andra vägen.
    För mig tror jag det är viktigt att ha kassa ändå. Hade jag varit helt fullinvesterad och portföljen tappade 50% och jag dessutom saknade kassa att öka, skulle kunna kännas tufft tror jag.
    Tror inte på marknadstiming så, men för mig känns det bra att ha 10x mitt månadssparande som en trygghet. Allt eftersom förmögenheter växer kommer min exponering mot aktiemarknaden att öka. Men förmodligen kommer jag inte vara 100% i aktier någon gång. 90% är inte omöjligt.
    Du och ditt egna psyke är möjligtvis din största fiende på aktiemarknaden. Hitta en egen strategi för att hantera det är nog viktigt

  8. Hej och tack för en väldigt bra och matnyttig ekonomiblogg!

    Jag funderar precis som andra ovan om inte riskerna med att missa avkastning genom att bygga krigskassa är stora för främst en amatörinvesterare men även proffs. Jag tror att det är lätt att man väntar och väntar på köpläge och därmed missar man utdelningar och uppgångar.

    Det finns ett citat från någon känd investerare som jag tyvärr glömt vem det är, men andemeningen av citatet är att det har förlorats långt mer pengar hos investerare i väntan på uppgångar än hos dom som sätter pengarna i arbete. Något jag försöker tänka på.

    Själv har jag till exempel passa på att investera i bra bolag som har en motig marknad för tillfället såsom Bonheur, POSCO och Ratos. kurserna är nedpressade och man får fina utdelningar.

    Skulle vara intressant med en jämförelse på någon som stått utanför marknaden med 25% kapital i säg tre år för att sedan investera, med någon som investerat och fått 5% direktavkastning och en eventuell liten kursuppgång. Eller vad säger du?

    Hälsning,
    Andreas

  9. Hammerinvesting,
    Jag håller med dig. Alla tre punkterna är viktiga. Den första punkten gör jag något liknande på – jag håller min aktieportfölj med vattentäta skott mot min övriga privatekonomi med buffert, annat sparande osv. Aktieportföljen är bara pengar som jag har lagt undan som jag skulle kunna förlora utan att livet förändrades ett dugg (även om det skulle kännas jävligt surt, milt uttryckt…).

    I den här nedgången funderade jag, med stöd av intrinsic value i varje innehav, på om det uppstod lägen då något av mina innehav var väsentligt mer undervärderat än något annat så att det skulle finnas skäl att omallokera. Det är ett annat sätt att få loss cash, men för att göra något sådant så ska det finnas god marginal så att man inte gör något dumt och förhastat.

    Aktieingenjören,
    Du borde fokusera på att vända på fler stenar! :-) Jag har inte haft det problemet ännu och jag tror att det alltid finns något köpvärt, men om man ställer hårdare krav på att pytsa in de sista kronorna kan man ändå få lite cash över i väntan på ett supercase.

    Skaffa barn och åka till Uganda låter annars som en spännande kombo =)

    Hej,
    Låter klokt! Man behöver inte agera rationellt – det är att lura sig själv om man tror att man alltid är rationell – utan man ska göra något som känns bra och som man kan leva med i ur och skur. Svårigheten är just att det som funkar i ur ofta inte funkar i skur, så man måste hitta en medelväg :-)

    En av mina aktier var ned mer än 40 % från inköp under dippen. Bara ett litet innehav, en net-net, men det är ändå otrevligt att titta på siffrorna samtidigt som man biter ihop, stoppar huvudet i sanden och väntar på bättre tider.

    Andreas,
    Det gäller att hitta en balans och inse sina egna begränsningar. Jag vill ha en kassa, har jag insett, även om det kanske inte är rationellt. Jag tänker inte ha någon stor kassa, utan det kommer antagligen att handla om ett antal månadsinsättningar av mitt nysparande, men även om man sitter på kassa under ganska lång tid kan det nog vara likvärdigt eller bättre än att sitta fullinvesterad. Man behöver inga avancerade räkneexempel för att inse att om det kommer en rejäl sättning så att man kan hitta aktier som är mångdubblare (2009 kunde man kasta pil och hitta tredubblare) så lönar det sig att ha missat 5 % direktavkastning under ganska många år i portföljen. Att köpa till 25 % rabatt som man kunde under de senaste veckorna kanske hade gått jämnt ut.

    En sådan dipp som var de senaste veckorna är inte helt ovanlig om man kollar bakåt i tiden och många av mina köp det senaste året har jag gjort till högre priser än vad kurserna var nere i de senaste veckorna. Just den här gången hade tålamod och kassa lönat sig.

    Det är Lynch som har sagt det där om att mer pengar förloras på att stå utanför än under nedgångar och det tror jag också. Det finns säkert många som undviker både det ena och det andra i nuläget “för att det snart vänder”. Kolla försäkringsmarknaden t.ex., den har gått bra i över tio år. Så snart måste det väl vända? Jag tror inte det men det finns säkert de som resonerar så.

    Så min medelväg blir att nästan vara fullinvesterad men (framöver) sitta med en liten kassa som jag investerar när jag hittar bolag med tillräckligt bra potential.

  10. Nu har ju jag en helt annan placeringsstrategi, men funderar ändå lite kring tänket att försöka “vänta ut en aktie”, dels därför att:

    – Om en aktie faller 50% kommer det krävas en 100% uppgång för att återkomma till breakeven. Att nå en rimlig vinst kräver då betydligt mer.

    – Det är sällan samma bolag tillhör vinnarna på efterföljande tjurmarknad, utan det är nya bolag som blir de riktiga raketerna.

    – Många bolag återkommer inte alls till tidigare nivåer. Hur många svenskar sitter inte och väntar i Ericsson eller Telia. När alternativen är så mycket bättre.

    – Om jag tror på en aktie utifrån min analys, så skulle jag nog börja tveka på min modell om jag såg aktien rasa 50%. Och visst i en björnmarknad faller 3 av 4 aktier, men mitt val borde inte falla mest. Dessutom är det självklart svårt att tajma exakt topp eller botten, men att ha viss koll på trenden för att undvika de värsta fallen är knappast omöjligt även för oss amatörer.

  11. Aktieräven,
    Tack för din kommentar! Jag tror att olika strategier är hela förklaringen till våra olika synsätt.

    Dina resonemang utgår från att pris och värde är samma sak. Om man gör en någorlunda korrekt analys av en akties värde ska det inte spela någon roll hur priset rör sig. Egentligen ska jag kunna köpa en aktie, lägga in en säljorder på den kurs jag vill sälja vid (en högre kurs) och åka på semester och komma hem igen när aktien har blivit såld. Om den har åkt bergochdalbana eller gått upp spikrakt är oväsentligt.

    Om jag skulle lita på marknadens bedömningar eller tveka på mina bedömningar/modeller så skulle det inte finnas några skäl att analysera aktier överhuvudtaget, utan då skulle jag börja med indexfonder istället. De senaste veckorna är bara ett exempel i mängden på marknadens galenskaper. Ytterst få bolag minskade med 25 % i värde, men de minskade 25 % i pris. Perfekt köpläge tycker jag. Många som glömde bort skillnaden på pris och värde, alternativt har någon annan strategi, sålde i panik istället. Följer man trender ska man väl gå ur marknaden och tajma inträdet igen. Några lyckas säkert, medan många misslyckas och förstör sin avkastning istället.

    Ericsson och Telia är två exempel där man som köpare gjorde fel analys från början. När missbedömningen väl har kommit upp i ljuset är det nog bättre att sälja och gå vidare till något bättre, där är vi överens :-)

    Eftersom jag fokuserar på småbolag så räknar jag med att mina aktier hör till de som faller mest när börsen faller. Så var det i denna dipp och så kommer det säkert bli i nästa också. Det är starka krafter som sätts i rullning när paniken tar fart i bolag med dålig likviditet. Dålig likviditet är för övrigt ett skäl till att jag vill ha en liten kassa – även om jag kan sälja ett innehav och byta mot ett annat kan det vara svårt i bolagen med lägst likviditet när det skakar som värst.

  12. Tack för intressanta inlägg! Lite orolig över många som spenderar sina pengar på amerikanska aktier, det finns faktiskt även där en politisk risk. Vidare verkar många tro att bolag inte kan gå i konkurs. utan stirrar sig blinda på gamla nivåer och utdelningar. Preferensaktier är ingen garanti heller, se på Eniro som var på gränsen att falla.
    Knutte

  13. Knut Karlsson,
    Hur menar du med politisk risk i USA? Det är väl det land där äganderätten är mest utvidgad och allra heligast. Ska möjligen vara om de hittar på någon lag mot utländskt ägande men då kommer nog alla andra länder i världen först. Den politiska risken i Sverige borde vara mycket högre.

    Konkurs, preffar, gamla nivåer och utdelningar håller jag med dig om. Fascinationen för preffar i skräpbolag förstår jag inte. SAS Pref skulle jag aldrig röra med tång och Eniro är tveksamt även om jag inte är säker på att stormen som just nu pågår är så allvarlig som det verkar med tanke på att Eniro är ett lönsamt bolag även om de verkar på en döende marknad.

    Men mer fokus på nedsidan skulle nog många må bättre av!

  14. I praktiken blir det en viss grad av marknadstiming att hålla en kassa hur man än vrider och vänder på det, men jag håller med dig om de stora fördelarna med detta. Det blir en “värderingsjusterad”, opportunistisk tvist på marknadstiming där man ser till att kunna utnyttja Mr Markets extrema irrationalitet under korta tidsperioder som aldrig kan förutses.

    Jag hade 20% kassa i nästan ett år och förespråkade verkligen detta för ca 1,5+ år sedan. Jag tycker fortfarande att det är en mycket bra idé men har vridit mig lite mot mer fullinvestering för min egen del. Detta beror på att jag inte är helt konsekvent och att jag har mycket svårt för att hålla mig bort från en investering när jag tycker den är rimligt värderad. Dessutom har jag i princip inget inflöde till portföljen och detta gör att jag har ännu svårare att hålla fingrarna borta när jag ser ett attraktivt bolag inom räckhåll. Det kanske blir något inlägg i framtiden om alla de psykologiska och praktiska fördelarna med att ha ett jämnt inflöde till portföljen, men det blir senare.. De är stora iallafall!

  15. Det är rätt trevligt för nerverna sitta på belåningsmöjligheter när det blåser friskt och samtidigt kan man vara all in utan sakna krut i kristider.
    Men för nyttja belåning kräver jag mycket högre avkastningskrav än vid kontanter. Precis som du resonerar för dina sista kontantprocent. Först skulle nyttja en rimlig belåningsgrad mot bostaden och efter en rejäl nedgång (säg 40% eller så) skulle jag även kunna tänka mig belåna portföljen.

  16. Eller ja, det är ju inte procentuella nedgången i ngt index som är intressant, utan vad man tror sig få i avkastning som bestämmer reglerna

  17. Finansnovis,
    Nja, tajmingmomentet består bara i att vänta på att rätt prisläge uppstår. Det är klart att det hänger ihop med tajming men det är “pris lägre än X” som triggar köp, inget annat. När prisläget väl är rätt finns det inget tajmingmoment i övrigt, jag kommer inte leta efter bottnar eller huvud och skuldror.

    Jag har också haft ett halvtaskigt inflöde under några år av föräldraledighet m.m. och visst blir det enklare när det finns ett kontinuerligt inflöde av betydelse! Snart är jag ur föräldraledighetsperioden och då kommer det att bli enklare med inflöden, men även om det hade funnits ett inflöde hade man missat den här tvåveckorsdippen eftersom börsen naturligtvis hade återhämtat sig när lönen kom :-) Så att ha en multipel av månadsinflödet som kassa tror jag det också finns stora psykologiska fördelar med, åtminstone för min egen skull.

    Jag har också insett vikten av att sätta upp lite regler och begränsningar. Det är kanske inte optimalt, men nödvändigt.

    Ernesto,
    Det är en bra början :-))

    S&U,
    Ja, bra att du lyfter belåningskortet. Det finns som ett alternativ även för mig men jag äger inte min bostad och har tyvärr inte den möjligheten än. Det ser nog annorlunda ut om några år.

    För att belåna min portfölj ska det till en rejäl börskrasch och den belåningen blir väldigt modest. Jag har skrivit om detta tidigare i något inlägg vet jag. Om jag skulle kunna låna riktigt billigt på portföljen skulle jag kunna ligga fullinvesterad jämt och köra belåning i ett läge som de senaste två veckorna för att därefter beta av den lilla skulden, men nu kostar belåning av värdepapper 6-8 % nånting och det ska till betydligt bättre möjligheter för att jag ska dra det kortet. Typ ett läge där index sjunker kraftigt så att det uppstår rejält bra möjligheter bland småbolagen. för visst är det vad man tror sig få i avkastning som bestämmer och ingenting annat, men det hänger ju ihop.

  18. Man skulle kanske kunna optimera belåningen lite, säg man köper på sig aktier som ingår i avanzas superlån när börsen backar kraftigt, dom har högt belåningsvärde till låg ränta. Sen nyttja den ytterligare belåningen till köpa annat :)

  19. Vidhåller att det innebär en viss grad av marknadstiming att hålla en kassa :) Eftersom man har pengarna i en suboptimal sparform (avkastningsmässigt) så blir det oavsett hur man resonerar en vadslagning om att börsen eller enskilda aktier ska gå ned. Givet att det finns alternativa investeringar (till sparkontot/räntefonder) som uppfyller ens avkastningskrav så spekulerar man då i framtida, lägre kurser.

    Med det sagt försöker jag inte motargumentera mot modellen, som jag tror är mycket bra. Men det finns olika sidor av myntet och jag kan se stora fördelar i en Lundaluppen-liknande approach där man alltid är fullinvesterad, så länge man hittar attraktiva investeringar. Jag tror det är kritiskt (över tid) att ha ett mekaniskt och regelstyrt system för att hålla kontanter om man vill göra detta, och därför tror jag att din/Pabrais modell är mycket klok. Det kan såklart erbjuda enorma fördelar.

  20. S&U,
    Jo jag har tänkt något liknande. Avanza Zero är en höjdare om man vill ha belåning också. Index kan vara tryggare än många enskilda aktier efter en större nedgång. Det var bland annat därför jag valde Avanza Zero tidigare när jag ägde en del indexfond i min portfölj, men nackdelen att köpa index jämfört med att välja enskilda aktier överväger nog. Att köpa något för att det är en bas för belåning är knappast optimalt.

    Finansnovis,
    …men det jag gör är att ändra avkastningskravet efter hur mycket kassa som finns kvar, alltså är det inte tajming utan pricing ;-) Man kan klyva hår, men låt oss istället konstatera att det gäller att göra något som passar en själv oavsett om det är optimalt eller inte! Det var en av de stora aha-upplevelserna jag fick när jag läste Spiers bok. Strunta i vad som är optimalt (utan att för den sakens skull göra några idiotgrejer förstås), inse dina begränsningar och brister och agera därefter. Det är det jag försöker göra. Jag kommer också att diversifiera mer framöver även om jag inte tror att det är optimalt. Men det blir lite mer fokus på att begränsa nedsidan än att optimera uppsidan.

    Enda skillnaden mellan Luppens och Pabrais kassahantering är ju att Pabrai ändrar avkastningskravet i steg när kassan är under 25 % av portföljen. Luppen kör med rakt avkastningskrav. Smaksak :-)

  21. Det har du rätt i :) Intressant tema är det oavsett, och ett väldigt individuellt sådant. Har ju också att göra med tidshorisont, vilken typ av investeringar man normalt gör etc. Om man bara investerade i net-nets kanske det skulle motivera en större kassa, medans en Lundaluppen-filosofi där man eftersträvar buy and hold kräver en mindre?

  22. Jag klarar ekonomiskt en nedgång på aktieportföljen då jag inte behöver använda den i mitt vardagsliv. Psykologiskt hoppas jag det men eftersom man loggar in varje dag tror jag att det blir påfrestande.

    Lösningen där borde vara att logga in mer sällan och följa utvecklingen med mindre engagemang. Enligt tesen att det ska vara tråkigt att investera.

    Jag kommer inte att bygga kassa för dåliga dagar. Däremot om hela aktielistan är över motiverat pris kommer jag att spara i räntepapper.

    Genom att ha diversifiering i portföljen med aktier i olika länder och branscher tror jag att man ändå kan till viss del snappa upp riktigt bra erbjudanden när de kommer genom att sälja den dyraste och köpa den billigaste. Bara för att börsen backar 50% betyder det inte att varje enskilt bolag gör det.

  23. Jag tror precis som Ingenjorliv kommenterar ovan att många av oss klarar av en ekonomisk nedgång på 50% mer mer utan att det påverkar vardagsekonomin. Psykologiskt är det värre – det är trist att gå hem från jobbet och konstatera att en månadslön har gått upp i rök även om det egentligen inte har någon påverkan på min vardagsekonomi.

    När det gäller krigskassa så har jag ingen alls och är alltid fullt investerad då jag lever efter devisen “Far more money has been lost by investors preparing for corrections or trying to anticipate corrections than has been lost in corrections themselves.” – Peter Lynch.

    Om det kommer en rejäl korrigering nedåt så har jag inga bekymmer att belåna aktiedepån för nya inköp under rådande ränteläge.

  24. Finansnovis,
    Precis, strategin påverkar också. Med net-nets eller andra case som man håller en kortare tid kan man idealt rulla runt ett bolag i månaden eller så och få loss pengar men lite buffert kan nog vara bra om man vill ta en lite större position även där!

    Ingenjorsliv och Chansar mest,
    Jag skriver det nog aldrig men jag själv skulle aldrig köpa aktier för pengar som jag inte har råd att förlora eller avvara minst fem år. Om man behöver pengarna om två och och chansar på börsuppgång så är man illa ute och dömd att misslyckas eftersom man säljer vid panik vid minsta börsnedgång. Så det är det psykologiska som blir jobbigt, men det kan vara jobbigt nog att se månadslönerna försvinna.

    Att logga in på depån mer sällan är en annan bra grej. Jag har som mål att kolla en gång i veckan nu, från att precis som alla andra kolla dagligen. Har tagit bort alla aktier från “Aktier”-appen på telefonen också så att jag inte kan kolla.

    Diversifiering kan till viss del göra att man kan omallokera om man får möjlighet. Det krävs dock att aktierna är likvida. Några av de aktier som jag äger hade jag inte kunnat sälja utan att dumpa priset kraftigt bara vid den senaste nedgången!

    Jag lever också efter Lynchs devis men ser att hålla en mindre kassa för ännu bättre köplägen som något helt annat än att vänta på en nedgång. Belåning är också aktuellt även om jag i nuläget inte har något bra att belåna till så låga räntor men det ska nog gå att ordna… :)

  25. Stridskassa = Marknadstajming precis som flera redan varit inne pa. Sen haller jag med om att man kan motivera det anda av psykologiska skal. Man far ju givetvis ett jamnare resultat over tiden om man kan kopa i nedgangar.

    Baserat pa ovanstaende kommentarer sa kommer du dels att aga ditt boende om “nagra ar”, dels inte investera pengar du inte kan avvara i 5 ar och dels inte investera med belaning. Det sager mig alltsa att du sitter pa en kassa med varde av ett boende. Hade du inte kunnat lana av den under foregaende veckas dipp?

    -HiTeq

    ps. Ber om ursakt for saknade svenska bokstaver, ar exilsvensk.

  26. HiTeq,
    Jag skulle ha lånat av de pengarna som jag egentligen inte ska röra om det inte hade varit för att jag redan hade lånat lite av dem :-) Jag vet ungefär när vi kommer att köpa ett boende, några år fram i tiden, och lånar lite av de besparingarna men inte mer än att jag med säkerhet kan täcka upp det med kassaflöden från lönen. Samtidigt är det lite svajigt också att tulla på de vattentäta skotten för man vet aldrig vad som händer. Plötsligt kraschar börsen samtidigt som jag blir arbetslös eller sjuk och då blir det pannkaka. Jag försöker köra med hängslen, men kanske utan livrem :)

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *