Försäkringsbolagens nyckeltal

Det finns många begrepp och nyckeltal som är unika för försäkringsbolag. Medan det talas om bruttomarginal och rörelsemarginal i exempelvis industriföretag och handelsföretag talas det istället om diverse procenter (ratios) i försäkringsbolag. Ju lägre procent, desto bättre.

Detta inlägg går igenom hur de olika nyckeltalen egentligen beräknas och vad de säger samt lite tankar kring detta och inflikningar kring Protector och Vardia.

Se tidigare inlägg om försäkringsbolagens resultaträkning för en förklaring av alla termer. En sida som rekommenderas och vars terminologi jag har försökt anamma är Svensk Försäkring – gemensamma nyckeltal i försäkringsbolagens årsredovisningar – skadeförsäkringsbolag.

Vi går igenom de viktigaste nyckeltalen:

• Skadeprocent, brutto och netto
• Driftskostnadsprocent, brutto och netto
• Totalkostnadsprocent, brutto och netto

Ytterligare två nyckeltal nämns kort:

• Provisionskostnadsprocent, brutto och netto
• Omkostnadsprocent, brutto och netto

Skadeprocent (claims ratio, loss ratio eller risk ratio)

Skadeprocent, brutto = försäkringsersättningar i förhållande till premieintäkter.

Skadeprocent, netto = försäkringsersättningar för egen räkning i förhållande till premieintäkter för egen räkning.

Skadeprocenten visar hur mycket ett försäkringsbolag betalar ut i försäkringsersättningar i förhållande till de premieintäkter man har. En låg skadeprocent kan alltså erhållas på två sätt; genom att ta ut höga priser för premier eller genom att ha små utbetalningar. I praktiken handlar det förstås om en kombination.

I försäkringsersättningarna ingår kostnader för att hantera skador, medan övriga kostnader ligger under driftskostnader. Därför sticker Protector ut en del på försäkringsersättningar eftersom de har en hel stab av jurister som sitter i rättsprocesser vilket drar upp skadeprocenten.

Det finns en skillnad mellan skadeprocent brutto och netto om försäkringsbolaget tillämpar återförsäkring mot stora skador (surplus eller excedentåterförsäkring). Mindre försäkringsbolag som Protector och Vardia skyddar sig mot stora skador genom att försäkra dem hos ett återförsäkringsbolag (försäkringsbolag åt försäkringsbolag). Återförsäkringsbolagen är vinstdrivande och i genomsnitt lönsamma vilket innebär att försäkringsbolagets skadeprocent kommer att bli högre netto än brutto. Enstaka år kan det bli tvärtom och då är det återförsäkringsbolaget som får betala istället, men över tid borde netto vara högre än brutto.

Intressant är också hur skadeprocenten beräknas. I försäkringsersättningar (både brutto och netto) ingår som vi såg i det tidigare inlägget dels faktiska utbetalningar och dels förväntade utbetalningar (förändringar i avsättningar). Det betyder att försäkringsersättningarna beror på antaganden om framtiden via avsättningarna.

Här bör man vara vaksam som investerare. Om ett bolag gör för små avsättningar nu på grund av felaktiga antaganden om framtiden kommer det att ge en artificiellt låg skadeprocent nu. Efter ett tag kommer uteblivna avsättningar dock att slå tillbaka och komma som en utbetalning istället. Den avsättning som redan har gjorts kostar inte pengar senare.

Det omvända gäller också. Om ett försäkringsbolag tar i alldeles för mycket med sina avsättningar nu kan man istället minska avsättningarna i framtiden eller till och med göra återvinningar. Det fungerar ungefär som nedskrivningar av lån som banker gör, där man brukar se ökade nedskrivningar i lågkonjunktur men nettoåtervinningar (alltså negativa nedskrivningar) i högkonjunktur.

Här ska det dock nämnas att det finns regelverk som styr vilka minimiavsättningar som ska göras. Efterlevnaden av regelverket övervakas av tillsynsmyndigheter, så det finns begränsat utrymme för att fiffla med avsättningarna.

Nedanstående figur visar hur skadeprocenten har utvecklats i de Skandinaviska länderna sedan 1996. De tio senaste åren har branschsnittet legat kring 70-80 %.

Driftskostnadsprocent (cost ratio)

Driftskostnadsprocent, brutto = driftskostnader i försäkringsrörelsen i förhållande till premieintäkter.

Driftskostnadsprocent, netto = driftskostnader i försäkringsrörelsen – netto i förhållande till premieintäkter för egen räkning.

Driftskostnadsprocenten visar vilka driftskostnader ett försäkringsbolag har i förhållande till premieintäkterna. En låg driftkostnadsprocent kan alltså erhållas på två sätt; genom att ta ut höga priser för premier eller genom att ha låga driftskostnader. I praktiken handlar det förstås om en kombination, men genom att hålla låga kostnader kan man konkurrera genom pris vilket exempelvis Protector gör.

Driftskostnaderna består i princip av administrationskostnader (här ingår t.ex. hyra, lön och avskrivningar) och säljkostnader.

Här finns en betydande skillnad mellan brutto och netto; nämligen kvotåterförsäkring. Både Protector och Vardia skickar vidare en del av sina premier till ett återförsäkringsbolag som därmed täcker en del av inträffade skador (kvotåterförsäkring). Återförsäkringsbolaget betalar dessutom provision på en viss procent av premierna (kick-back). Denna provision bokförs sedan som en intäkt under driftskostnaderna för försäkringsbolaget, vilket betyder att driftskostnadsprocenten (netto) minskar tack vare återförsäkringen. Detta kan ha mycket stor betydelse vilket illustreras av Protector några stycken ned i inlägget.

Vore det inte mer logiskt att bokföra provision från återförsäkring bland försäkringsersättningarna så att provisionen påverkar skadeprocenten istället? Någon insatt får gärna förklara varför det ser ut som det gör.

Hursomhelst; för att jämföra olika bolags kostnadsnivåer är driftskostnadsprocent brutto mer intressant än netto eftersom återförsäkring annars förvränger kostnadsbilden. Dock är det nettot som i slutändan är försäkringsbolagets faktiska kostnader, så om man ska kika på brutto eller netto beror på vad man är ute efter.

Driftskostnadsprocenten har utvecklats på följande vis i de Skandinaviska länderna sedan 1996. En effektivisering har skett och nuförtiden ligger driftskostnadsprocenten under 20 %.

Om man istället kollar på Protector, som är lite speciella så ser bilden ut på följande vis.

Netto har Protector extremt låg driftskostnadsprocent  (netto) på 4,1 % jämfört med branschsnittet kring 17-20 %. Det beror delvis på provision från återförsäkring eftersom bruttodriftskostnadsprocenten är högre; 8,8 %. Även bruttodriftskostnadsprocenten är dock mycket låg.

Tabellen visar också påverkan från ägarbytesförsäkringarna där Protector har ungefär 50 % av den norska marknaden. Ägarbytesförsäkringarna har i princip ingen säljkostnad, men en mycket hög skadehanteringskostnad i form av rättsprocesser. Detta leder till hög skadeprocent men låg kostnadsprocent. Om man justerar för dessa kostnader (kolumerna ”justerat” i tabellen) ser Protector plötsligt ut mer som ett vanligt försäkringsbolag. För att jämföra med andra försäkringsbolag är det kolumnen med justerade siffror, brutto som är lämpligast. Då har Protector skadeprocent på ungefär 75 % och driftskostnadsprocent på 14 %. Det är fortfarande mycket bra men sticker inte ut lika mycket som man kan tro vid en första anblick genom att betrakta nettosiffrorna.

Totalkostnadsprocenten (combined ratio) är i princip alltid en siffra som går bra att jämföra mellan olika försäkringsbolag och här är Protector också bättre än branschsnittet som visas nedan när totalkostnadsprocenten gås igenom.

Totalkostnadsprocent (combined ratio)

Totalkostnadsprocent, brutto = summan av skadeprocent, brutto och driftskostnadsprocent, brutto.

Totalkostnadsprocent, netto = summan av skadeprocent, netto och driftskostnadsprocent, netto.

Totalkostnadsprocenten visar vad försäkringsbolaget tjänar på sin försäkringsrörelse och är därmed ett mycket intressant nyckeltal att följa över tid. Nyckeltalet är ungefär vad rörelsemarginalen är för andra typer av bolag.

Skillnaden mellan brutto och netto för totalkostnadsprocenten är inte lika väsentlig som skillnaden mellan brutto och netto för driftskostnadsprocenten. Anledningen är att medan skadeprocenten generellt sett är högre netto än brutto så gäller det motsatta för driftskostnadsprocenten. Skillnaderna tar alltså ut varandra relativt väl.

För Protector har totalkostnadsprocenten brutto och netto avvikit ungefär 1-2 procentenheter de senaste åren. Skillnaden är större för Vardia, men bolaget är inne i en kraftig tillväxtfas.

Totalkostnadsprocenten har sett ut på följande vis i Skandinavien sedan 1996.

De senaste tio åren har branschen som helhet legat under 100 % med variation från knappt 90 % till knappt 100 %.

Provisionsprocent

Provisionsprocent, brutto = provisioner och vinstandelar i mottagen återförsäkring i förhållande till premieintäkter.

Provisionsprocent, netto = provisioner och vinstandelar i återförsäkring – netto i förhållande till premieintäkter för egen räkning.

Det här är ett nyckeltal jag inte har sett användas i årsredovisningar bland de försäkringsbolag jag har läst om, men provisionsprocenten visar hur mycket provision från återförsäkringen som erhålls i förhållande till premieintäkterna. Jag ser inte riktigt nyttan med nyckeltalet eftersom man får fram ungefär samma information genom att jämföra driftskostnadsprocent brutto och netto, där skillnaden i princip beror på provision från återförsäkring.

Omkostnadsprocent

Omkostnadsprocent, brutto = driftskostnader i försäkringsrörelsen med avdrag för provisioner och vinstandelar i mottagen återförsäkring i förhållande till premieintäkter.

Omkostnadsprocent, netto = driftskostnader i försäkringsrörelsen med avdrag för provisioner och vinstandelar i återförsäkring – netto i förhållande till premieintäkter för egen räkning.

Omkostnadsprocent är summan av driftskostnadsprocent och provisionsprocent.

Ett bolag som inte tillämpar kvotåterförsäkring har ingen större skillnad mellan omkostnadsprocent och driftskostnadsprocent. Ett bolag med mycket provision från återförsäkring får dock en lägre driftskostnadsprocent vilket innebär att omkostnadsprocenten snarare speglar ”rörelsekostnaderna”.

Även omkostnadsprocent ser jag som ett ganska meningslöst nyckeltal, precis som provisionsprocent, eftersom man kan få ut i princip samma information genom att betrakta driftskostnadsprocent brutto och netto.

Det är alltså skillnad mellan omkostnadsprocent och driftskostnadsprocent. Jag har tidigare haft lite begreppsförvirring och använt mig av uttrycket omkostnadsprocent när jag egentligen har menat driftskostnadsprocent. Gamla inlägg är rättade och framöver ska ingen begreppsförvirring råda!

Avslutningsvis

I detta inlägg har de tre viktigaste nyckeltalen för försäkringsbolag diskuterats; skadeprocent, driftskostnadsprocent och totalkostnadsprocent. Dessutom har skillnader mellan brutto och netto diskuterats. Brutto är före återförsäkring och netto är efter återförsäkring.

Det finns väsentliga skillnader mellan skadeprocenten, brutto och netto. Det finns också väsentliga skillnader mellan driftskostnadsprocenten, brutto och netto. Man bör välja brutto eller netto med omsorg beroende på vad man vill visa eller jämföra. Man tar dock igen på gungorna vad man har förlorat på karusellen, så totalkostnadsprocentens brutto och netto har inte en lika stor skillnad och är mer eller mindre direkt jämförbara både med varandra och med andra bolags totalkostnadsprocent.