Common Stocks and Uncommon Profits av Philip A. Fisher

Tags , , Posted on 8 juli, 2013Categories Böcker

10 thoughts on “Common Stocks and Uncommon Profits av Philip A. Fisher”

  1. Tack för en mycket bra recension. Älskar att du väver in dina egna tankar i recensionen. Känns som att jag nu slipper läsa Fisher som annars var på min sommarläsningslista :)

  2. Citatet gällande 85 % Graham och 15 % Fisher är rätt så gammalt, tror det kommer från slutet av sextiotalet. Nu för tiden skulle jag säga att hans investeringsstil är mycket mer besläktad med Fisher än Graham; ”Great companies at fair prices”, koncentrerad portfölj, fokus på konkurransfördelar och företagsanalys m.m. är inte klassisk Graham utan Fisher.

    Problemet med detta, som du mycket riktigt påpekar, är att det kräver oerhört mycket kunskap och tid. Personligen tror jag tyvärr att det är svårt att modulera sin investeringsstil för mycket efter Buffett. Som mindre investerare tror jag mer på Grahams metodik, med hårt fokus på pris och nedsida. Nackdelen är förstås att man ibland nästan måste hålla för näsan när man tittar på sin portfölj.

  3. Erik J,
    Kul att du gillar recensionen! Det finns ju många som, tvärtemot vad jag tycker, gillar Fishers bok men om du köper min syn på boken så kan du spara ett par timmar och läsa något annat istället! Tre böcker som jag har tyckt varit mycket bättre är Competition demystified, The little book that builds wealth och faktiskt Peter Lynchs klassiker One Up on Wall Street även om jag tycker att den sistnämnda skriker lite väl mycket ”det glada 1980-talet” ibland.

  4. Aktieinvesteringar,
    Ja, det är sant vad gäller Buffetts investeringar idag. Klassisk Graham-metodik är ganska fyrkantig och världen ser annorlunda ut idag än på Grahams tid, så man bör nog plocka ut andemeningen ur Grahams filosofi och tillåta sig viss flexibilitet. Graham förespråkar ju faktiskt en motsvarighet till indexfond i The Intelligent Investor; en produkt som inte fanns på hans tid.

    Själv gör jag ungefär ”en flexibel Graham” och kombinerar med en analys av konkurrensfördelar samt fokuserar på värderingen när jag analyserar bolag. Jag är inte riktigt övertygad om att Buffetts ”wonderful company at a fair price” verkligen är det bästa om man inte har en stor hävstång i ryggen och en oändligt lång tidshorisont, som Buffett har.

  5. Bra genomgång av boken! Var ett tag sedan jag själv läste den men uppfräschningen gjorde att en del kom tillbaka.

    Var bara tvungen att lägga till:
    Punch-linen ”wonderful company at a fair price” kan vara nog så tilltalande men ack så svår att applicera på ett fördelaktigt sätt för den vanliga investeraren. Att förstå andemeningen bakom uttalandet tror jag ingen har några problem med. Vad jag menar är svårt med det förhållningssättet är att förutom hävstång och oändlig placeringshorisont som du nämner är att: vad är ”wonderful” och vad är ”fair”? Det är lite som att svara på frågan ”hur långt är ett snöre” multiplicerat med 2. Vilket kräver enorm känsla och talang för att förstå ett företags värdeskapande förmåga.

    Glorifierade citat och one-liners i all ära men Buffetts (och många andra) investeringsfilosofi är långt ifrån så enkel som den först ser ut att vara.

    /Analysakademin

  6. Jag har länge haft på todo-listan att skriva en recension av boken, men jag tycker den är så otroligt ojämn. Fisher har på flera sätt rätt, men hans råd blir ändå nästintill helt oanvändbara. Ta exempelvis nummer fyra på hans lista: ”Does the company have an above-average sales organization?”

    Hur många i din och min läsekrets kan göra den bedömningen? Jag känner ett antal VD:ar som tycks tro att deras egen säljorganisation är bättre än medel när den i själva verket inte alls möter upp mot deras produktpotential.

    ”Does the company have depth to its management?” – Om man på allvar tror man kan svara på en sådan fråga utan att ha spenderat några månader i företaget så har man problem med sina perspektiv. Jag tycker det är bättre att mäta det som går att mäta och försöka skaffa en mer indirekt uppfattning i denna typ av frågor.

  7. Analysakademin,
    Ja, jag håller med. Med andra ord är teorin väldigt enkel, men svår att omsätta i praktiken då det kräver extremt mycket kunskap, disciplin och tålamod av investeraren!

    Lundaluppen,
    Ja, jag håller med även dig! :-)

    Utan att under- eller överskatta läsekretsen så kan jag ju i alla fall säga att jag själv inte skulle kunna göra den bedömningen. När det gäller en ”över medel-säljorganisation” bör man med andra ord både vara mycket insatt i bolagets organisation, men också i konkurrenternas. Kanske kan man få tillräcklig kunskap inom en enstaka bransch när man har tillräckligt lång erfarenhet, men det borde ändå vara svårt att göra korrekta ”mjuka” bedömningar. Enklare är att se till hårda siffror.

    Vad gäller ”depth to its management” som bland annat syftar till återväxt av chefer inom företaget (har jag för mig) kan man ju till viss del se på historik, men då får man sannolikt ändå bara ett ytligt svar på frågan.

    Jag tänkte ge mig på att analysera ett par bolag enligt Fishers filosofi strax efter jag hade läst boken, men jag gav upp när jag insåg att jag inte hade någon chans att besvara vissa av frågorna på ett vettigt sätt. Om man tillämpar ”hellre fria än fälla” när det gäller aktieinvesteringar kan det nog bli galet.

  8. Läsvärd bok men som redan avhandlats ovan så är det svårt att applicera utan att lägga ned en heltid på ”Scuttlebutt” förfarandet. Om man kan nå likvärdiga resultat genom en mer Graham-lik approach så känns det mer överkomligt då årsredovisningar etc känns mer överkomligt.

    Å andra sidan så om man kan nå bra resultat över tid med indexfonder och dollar cost averaging så är väl det det absolut mest tidseffektiva.

  9. Spartacus,
    Mmm, månadssparande i indexfonder kommer man ganska långt med och man slipper göra bort sig. Och som sagt förespråkade Graham i princip något motsvarande.

    Som jag ser det kan man kan ägna tid åt analyserande av två skäl:

    1) Försöka slå ovan nämnda index
    2) Hobby, intresse, det är roligt etc.

    Själv tillämpar jag 1+2, men om det visar sig om några år att jag presterar bedrövligt jämfört med index så kommer jag nog att öka innehav i indexfonder och se ett minskande aktiesparande som del av nr. 2) ovan!

  10. Ja jag håller med. Man lär sig otroligt mycket och det är stimulerande i sig samt en stor anledning till varför direktägande kan fungera väl som komplement till t.ex. indexfonder.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *