Reserveringar, återvinningar och konstaterade kreditförluster för tre danska banker (Nordjyske, Lollands och Nordfyns)

Tags , , , Posted on 18 mars, 2013Categories Lollands bank, Nordfyns bank, Nordjyske bank

14 thoughts on “Reserveringar, återvinningar och konstaterade kreditförluster för tre danska banker (Nordjyske, Lollands och Nordfyns)”

  1. Hur ser det ut med räntesänkningar för att ”rädda” lån?

    Med tanke på Nordjyskes inriktning på jordbruk känns det som att en del av Nordjyskes reserveringar kan bero på att man skrivit ned räntesatsen på lån för att inte knäcka jordbrukarna vilket skulle leda till en avskrivning. Vet du hur reglerna ser ut för den typen av aktiviteter?

  2. Aktieingenjören,
    Det redovisas i analysen av de tre bolagen som publicerades för någon vecka sedan. Det ser ungefär likadant ut som för reserveringarna kan man väl säga (samma trend men lägre nivå). Jag vet tyvärr inte om nedsatt ränta medför om lånet måste reserveras eller inte. Det kanske framgår av någon årsredovisning, jag ska gräva lite vid tillfälle.

  3. Grattis!
    Jag är imponerad. Du har lyft bolagsanalyser i bloguniversum, till en högre och ny nivå.

  4. Om man måste nedsatta tidigare bestämd räntebetalningar, måste man också skriva ned lån (värdet av lån har minskat).

    Från NordJyskes årsrapport:

    ”The need to write down is calculated individually when there is objective indication at the individual level for value reduction.”

    Och:

    ”An individually valued loan or a group of loans will be considered of reduced value if – and only if – there is objective indication for value reduction as a result of one or more events which has/have occurred after the first inclusion of the loan, and this event or these events affect the expected future payment flows which can be estimated reliably. ”

    Man kan hitta mer detalj från ”Financial business act”.

  5. John,
    Tack för förtydligande!

    Kalle och Andreas,
    Kul att ni gillar analyserna! Det är via läsarkommentarer som jag har fått uppslagen till djupdykningarna och inspirationen ökar dessutom i och med att jag redan har köpt in mig i de tre bankerna; mest i Nordjyske, lite mindre i Nordfyns och minst i Lollands. Vi får se om det blir lyckat och jag kommer att följa upp kvartals-, halvårs- och/eller årsrapporter framöver.

  6. Ja. Det är svårt att motivera sig till grundligare analyser om man inte åtminstone köper på sig en mindre post. Började själv köpa sista veckan i April 2012, men ökade sedan stegvis fram till min roadtripp i nordjylland, därefter vart det lite tyngre köp.

    Din analys idag satte fart på Sydbank igen. :-)

  7. Jag vill inte tro att mina inlägg triggar några uppgångar, men däremot är jag nöjd om aktierna går upp eftersom jag inte har tänkt köpa mer av bankerna, utan sälja när (om) kurserna har stigit tillräckligt!

  8. Återigen världsklass på denna bloggen. Sällan har jag läst så grundliga offentliga analyser av aktier på svenska… dessutom helt gratis. Stort tack!

  9. Riktigt intressant. Riktigt bra skrivet!

    Lägg gärna in din analys under analyser på http://www.diforum.se. Det är ett nytt toppenforum där många gamla aktierävar sitter på. Det går att lägga upp bilder så lägg gärna upp ditt material.
    Länka gärna till din blogg så fler där inne kan följa dig!
    Mvh En följare.

  10. Fantastisk blogging! Du løfter aksjebloggingen til nye høyder!

    Det er nesten utrolig å se hvordan Nordjyske har steget fra 80 kr til 91 kr på få dager. Jeg skulle bare ha kjøpt mange flere aksjer! Men slik er det alltid :-)

  11. Köpte in mig stort (relativt portföljen) i nordjyske efter egen analys. Namnet och iden dök dock först upp hos ägamintid.
    Jag måste säga att jag nästan skäms över min egen analys som verkar tunn jämfört med din! Dock såg jag såg ganska snabbt bort från de andra bankerna pga. de stora kvalitetsbristerna, dessutom gillar jag nordjyskes storlek, är van vid den typen relativt små bolag men som ändå uppvisar stabilitet jämfört de mindre danska bankerna.
    Jag fokuserade snabbt på nordjyske som har en konservativ företagsanda (som sig bör i en bank) och såg det fina förhållandet mellan risk/reward.

    Måste dock säga att jag inte räknat alls med några återvinningar, där har vi en potential som icke bör föraktas!
    Men hur påverkar återvinningar kassaflödet och det egna kapitalet?

  12. AndreasR och Per,
    kul att ni gillar bloggen :-)

    Legenden,
    Ett syfte med bloggen är ju att få kommentarer och en diskussion här och materialet behåller vi här på sidan. Vi brukar inte marknadsföra oss genom att lägga ut länkar i forum (utom i undantagsfall, men nu var det länge sedan), men om någon tycker att vi skriver något läsvärt så blir vi naturligtvis glada för en länk! Inkommande länkar brukar vi märka av och om det visar sig att en analys diskuteras på ett forum så kan vi förstås ge oss in i diskussionen!

    Finansnovis,
    Samma här… idén via ägamintid och därefter egen analys, ganska tungt inköp för att därefter göra en ännu tyngre analys (för att se om jag hittar något jag missade, eller kanske för att övertyga mig själv vilket är farligt…).

    De mindre bankerna har sämre kvalitet som du säger. Nordjyske har ännu inte konstaterat dessa brister (eftersom de konstaterade kreditförlusterna fortfarande är mycket små) och som du märker om du läser analyserna i kronologisk ordning så har jag heller inte tagit hänsyn till återvinningar men ser ändå stora värden i bankerna. Potentialen med återvinningarna är dock enorm! Vi talar ju ett antal års normal intjäningsförmåga (som i sin tur är ungefär dubbla 2012 års vinst) och kan man återvinna bara delar av det så kommer det att ge stort genomslag i resultaträkningen.

    Men kassaflöde och balansräkning då, undrar du? Med reservation för att vara ute och cykla (det här är första gången jag analyserar banker) så borde kassaflödet ännu inte ha påverkats av reserveringar (förutom lån med nedsatt ränta där kassaflödet minskar). Kassaflöde tycker jag är svårtolkat för finansbolag.

    När det gäller balansräkningen (sid 35 i årsredovisning 2012) så förstår jag det som att ”Loans and other receivables at amortised cost price” (en tillgång) minskar då reserveringarna ökar. Ett annat sätt att se det är att reserveringarna påverkar vinsten, som (om den inte delas ut) går in i det egna kapitalet. Återvinningar borde alltså slå igenom i balansräkningen, som redan är mycket stark. Hoppas någon rättar mig om jag har fel här :-)

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *