Etikettarkiv: Skåne-Möllan

Ställ frågor till VD på Skåne-Möllan

Postat av
4

Vi kommer snart att ha en e-postintervju med VD på Skåne-Möllan, Anders Persson och tänkte att ni som är intresserade kan ställa en fråga. Behöver du lite inspiration så har vi skrivit några djupgående inlägg:

Skriv frågan nedan i kommentarsfältet eller maila till martin@aktiefokus.se. Ni har till på tisdag nästa vecka (förtydligande: alltså tisdag den 27:e november) på er att skriva en eller flera frågor.

Skåne-Möllan: Kommentarer på nyemissionen

Postat av
6

Innan nyemissionen behandlas tycker jag att du ska läsa på om årets skörd. Jag har svårt att förstå hur det påverkar oss som investerare, men spontant verkar det som att årets kvalité på spannmålet är bra och nästa års pris kommer att vara högt då många bönder prissäkrat till ett pris som är högre än genomsnittspriset p.g.a. torkan i USA. Eftersom Skåne-Möllan sista tiden varit dåliga på att slussa högre vetepriser till slutkunderna är det här lite oroande. Kanske är det därför deras årsprognos som presenterades i Q2-rapporten var mindre bra?

Nyemission

Det gick förra måndagen ut ett pressmeddelande där det stod att det faktiskt händer saker i Skåne-Möllan. Spontant är jag nyfiken på vad som händer, men inte direkt positiv. Gustav har skrivit några ord och han är mer positiv än vad jag generellt är.

Skåne-Möllan gör en riktad nyemission på 36 miljoner SEK till den norska kvarnen Norgesmøllene. Dessa köper även aktier av storägarna så att man kommer upp till 18 % av aktierna. Förutsättning är att affären går igenom på den extra bolagsstämman den 4:e oktober. Tyvärr mitt i bokslutet för min egen del så jag kommer inte kunna resa ned och delta. Dock kommer inget spännande ske då de tre storägarna behåller över 50 % av aktierna.

Lite om Norgesmøllene

Skåne-Möllan och Norgesmøllene är båda ägare i det danska bolaget Melcompagniet som man sålde tre procent av förra året och nu äger 17 % i. Varför man sålde vet vi inte, utan det bara gjordes. Vi vet inte heller om det var Norgesmøllene som köpte, men reavinsten var ca 1,2 miljoner SEK. Övrig aktieägare i Melcompagniet är det tyska bolaget Flechtorfer Mühle.

Enligt Norgesmøllenes webbsida ägs de av Felleskjøpet Agri BA och Stiftelsen Fritt Ord. Det första är ett bondekooperativ och det andra är en stiftelse vars Wikipediasida säger det mesta om dem. Båda ägarna verkar ha djupa fickor vid en snabbgranskning.

Norgesmøllene är ungefär som Lantmännen/Kungsörnen är i Sverige. Enligt en presentation på norska, har de ca 60 % av mjölmarknaden i Norge. Det står även i presentationen följande:

Norgesmøllene har samarbeider med Skåne-möllan i Sverige, de har utviklet en prosess for å prekoke bygg – gjøre det både raskere og enklere for forbruker å ta bygg i bruk.

Min norska är långt ifrån bra, men enkelt sagt har man har tillsammans utvecklat en process för att förkoka korn. Det är intressant att Skåne-Möllan aldrig kommenterat detta själv.

Analys av pressmedelandet

Genom transaktionen tillförs Skåne-möllan en engagerad, kunnig och långsiktig ägare med betydande kunskap och erfarenhet i branschen. Beloppet som tillförs Skånemöllan genom den riktade nyemissionen stärker bolagets finansiella och strategiska position samt skapar förutsättningar för fortsatt tillväxt och utveckling av bolagets erbjudande.

Vi får förutsätta att Norgesmøllene är allt detta. De har stor kompetens om Norge och säkerligen liknar mjölmarknaden varandra i Norden. Dessutom bör styrelsen veta om hur pass bra de är då man samarbetat tidigare med ägarfrågor i det danska intressebolaget samt genom samarbetet med kornprocessen. Däremot förstår jag inte vad Skåne-Möllan tjänar på att få in en norsk storägare när man exporterar sina produkter dit. Man missar möjligheten att aktivt kunna etablera sig där. Sedan bör jag tillägga att Skåne-Möllan inte haft tillväxt på några år, utan det skulle produkten MWT stå för.

Genom att Skåne-möllan tillförs 36 miljoner kronor i kapital får bolaget en stark finansiell plattform för framtiden. Med denna plattform möjliggörs fortsatta offensiva investeringar i specialprodukter för vår hemmamarknad och för exportmarknader. Med Norgesmøllene som ny delägare i Skåne-möllan tillförs styrelsen ytterligare kompetens inom den nordiska kvarnbranschen, säger Skåne-möllans VD Anders Persson.

Sedan när har inte Skåne-Möllan haft för stor kassa? Man har en nettokassa och stabila kassaflöden i ca tio år. Första meningen ovan verkar därför som en efterhandskonstruktion, men jag antar att man kommer att bygga något nytt för en investering i Skåne-Möllans fall måste nästan vara en kvarn eller liknande.

Norgesmøllene ser investeringen i Skåne-möllan som långsiktig och industriell. Detta görs också för att utveckla nya produkter och teknologier, och vi ser Skåne-möllans satsning på sin nya Havremölla som speciellt intressant. Med den goda utvecklingen som bolaget har haft på senare år kommer vi tillsammans också utveckla våra nordiska relationer, samt utveckla marknadssidan vidare, säger Norgesmøllenes VD Björn Gjethammer.

Här tycker jag att man säger att man ska samarbeta med att utveckla nya teknologier. Det är nog bra med tanke på att jag i analysen av Skåne-Möllan skrev att en av riskerna i bolaget är att medelåldern är hög. Sedan är frågan vem som kommer dra det längsta stråt av dem. Norgesmøllene som kan komma åt patenten i Skåne-Möllan eller Skåne-Möllan som kan rädda sin affär när pensionerna kommer?

Skälen till den avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt som den riktade nyemissionen medför är att styrelsen i Skåne-möllan anser det vara fördelaktigt för bolaget och aktieägarna att bredda ägarbasen och tillvarata möjligheten att på för bolaget attraktiva villkor tillföra nytt kapital från en stark och branschkompetent investerare. Styrelsen anser sammantaget att nyemissionen bidrar till att skapa värde för Skåne-möllan och för bolagets samtliga aktieägare. Teckningskursen i nyemissionen har fastställts baserat på marknadspriset för Skåne-möllans aktie på NASDAQ OMX First North samt efter förhandlingar med Norgesmøllene och anses vara marknadsmässig.

Nyemissionen kommer att vara på 360 SEK per aktie och storägarna säljer för 340 SEK per aktie. Jag tror man gör en emission så här genom att man vill snabba på processen och eftersom de tre storägarna har sådan löjlig kontroll över Skåne-Möllan är det ingen idé att inte bara få det överstökat. Sedan kan man nog motivera det lite som man själv vill.

Spekulationer och sammanfattning

Befintliga storägare kommer att fortsätta att ha majoriteten i bolaget och de har skött sitt arbete bra. Det kommer nog även att innebära att utdelningarna kvarstår och affären kommer att fortsätta rulla som den gjort under en lång tid.

Norgemarknaden kommer säkerligen att skötas av Norgesmøllene. Skåne-Möllans vinstmarginal kommer att minska i Norge och kvarnen går nästan på full fart så jag förstår inte varför det är en bra affär.

För pengarna som kommer in kommer man att antingen köpa upp ett bolag eller bygga en ytterligare kvarn. Om den kvarnen man nu har går nära maximal kapacitet så är det nog troligast att man bygger ytterligare en kvarn. Personligen hade jag nog velat se den i Tyskland så att man kan etablera sig där.

Tyvärr späds min utdelning och det är faktiskt en stor anledning till att jag inte gillar den här affären, i kombination med att man tar in pengar till ett lågt pris och man behöver inte pengarna för vad jag kan se i dagsläget. Om de behövs, varför inte skriva i klarspråk vad man planerar? Sedan utannonseringen har det inte skett en enda affär så svårt att säga vad marknaden tycker. Större omsättning i aktien kommer det dock inte att bli.

Jag måste kommentera att jag sökt VD Anders Persson per telefon och epost. Tyvärr har våra scheman inte gått hand i hand. Han är mycket svår att få tag på, men jag kommer att fortsätta försöka. Som ni märker så är det många frågor som är obesvarade och det är synd och skam att jag inte kan vara i Skåne till stämman.

Skåne-Möllan: Kommentar Q2-2012

Postat av
3

Första kvartalet för Skåne-Möllan var uppenbarligen kämpigt. Man hade, för första gången, missat totalt med att kunna slussa vidare högre kostnader på spannmålet till kunderna och resultatet var beklämmande dåligt. Man hade enkelt kommenterat det som följande:

Rörelseresultatet blev under första kvartalet 2012 4,7 Mkr (7,5 Mkr).
Det lägre rörelseresultatet beror bl.a på ökade kostnader för spannmålsråvaran och ökade exportsatsningar under första kvartalet 2012.

Mer information kommer inte från Skåne-Möllan och det är ärligt talat beklämmande. De måste bli bättre på kommunikationen och jag tror det enda sättet att de ska bli det är att man aktivt mailar och ringer dem för att få reda på hur det kunde gå så pass fel.

Något som också är mycket intressant är hur de klassificerar sina ”exportsatsningar” i sin resultaträkning. I mitt tyckte borde det hamna i kategorin ”Försäljningskostnader”, men de har inte ökat. Kostnad för sålda varor är ju direkta kostnader och i den kategorin borde det väl bara vara inköp av spannmål, samt kostnaden för att producera mjölet? Är det någon av våra läsare som vet?

Resultatet för andra kvartalet var i linje med förra året. Det var skönt att se att man inte hade gjort samma fadäs som första kvartalet. Några kommentarer har de faktiskt skrivit i den här rapporten. De är ganska korta så jag har försökt förklara vad man menar med dem.

Volymen kvarnprodukter och TTT är högre jämfört med föregående år på grund av ökad export.

Eftersom resultatet inte ökat betyder det här att man inte har lika bra marginaler som förra året. Det är alltså en tilltagande prispress.

MWT-produkter från specialfabriken utvecklas planenligt.

Synd att de inte kommunicerat vad som är planen. Det låter dock positivt.

Den skånska spannmålsskörden är inne på sin andra vecka. Skördearbetet har gått snabbt i bra väderlek och merparten av den nordvästskånska skörden är bärgad till bra kvaliteter. Extrem torka i USA samt en lägre beräknad skördevolym även i Ryssland har drivit upp världsmarknadspriserna på spannmål kraftigt under sommaren.

Det här innebär att även om skörden i Sverige har varit god får man betala mer för den. Priserna sätts internationellt men levereras lokalt. Dock är det bra att man hittar spannmålen lokalt för eventuella transporter är dyra och nu kommer man slippa dem.

Slutligen undrar man varför investeringarna är så höga, de har nämligen fördubblats från föregående år och så undrar man varför deras prognos är så pass låg emot föregående år.

Resultatet för helåret före skatt bedöms att bli 22 Mkr (30,3 Mkr) motsvarande  16,3 kr ( 22,4 kr) per aktie efter skatt.

Det här är för mycket mycket svårt att förstå. Före skatt ligger man efter två kvartal bara under 2011 med 3 miljoner. Hur kan det bli så illa om 8 miljoner sämre? Personligen har jag inget bra svar på det och hoppas att de gjort en Apple. Satt ett mål som man säkerligen kommer att överträffa.

Priset på aktien tycker jag fortfarande är för högt för att det ska räknas som ett köpläge. Det är inte heller några större avslut i aktien för köparna vill ”fynda” och säljarna vill sälja ”dyrt”. Det kommer nog fortsätta vara så om det inte bli en ny, extrem, frossa på börsmarknaderna, eller om Q3 blir en katastrof/succé. Min gissning är att det kommer att vara i linje med föregående år.

Analys av Skåne-Möllan

Postat av
9

Sedan genomgången av kvarnbranschen har det dykt upp lite analyser om Skåne-Möllan och därför kan detta inlägg kännas som en upprepning av dessa. Du kan läsa analysen från länkgrannarna 4020, Gustavs Aktieblogg och Smålänningen.

Bolaget

I Tågarp, som ligger i västra Skåne, finns både kvarn och huvudkontor där sammanlagt 26 anställda arbetar. Skåne-Möllan startades i början av 1970-talet, i Skåne, av Sten Persson (och han är fortfarande aktiv) och två personer till. Bolaget startades för att man ville bryta det oligopol som fanns på kvarnmarknaden och förenklat sett så genom en sväng i Midway Holding är man sedan 1998 noterad på First North. Sten är även far till den nuvarande VD:n Anders Persson som haft den positionen sedan maj 2005. Innan dess var han säljare inom Skåne-Möllan och har så vitt jag ingen annan arbetserfarenhet.

Affärsidé

Skåne-Möllans affärsidé är följande:

”Skåne-möllan ska leverera mjöl och spannmålsprodukter som svarar mot våra kunders behov.”

Skåne-Möllan kallar sin affärsidé enkel och det är den sannerligen. Problemet som uppstår med den här förenklade affärsidén är att den inte presenterar framtidsvisionen och presenterar inte heller de uppsatta målen. Det här leder också till att man har svårt att förutsäga hur de ska fortsätta växa. Vi återkommer dock om detta.

Styrelse & ägarbild

Ur senaste årsrapporten kan man läsa:

Sten K. Johnsson direkt och via bolag, Sten Persson via bolag och Jan Bengtsson direkt svarar tillsammans för drygt 75 % av aktier och röster.

Sten K. Johnsson, den skånska industrimannen och styrelseordförande i Midway Holding är ordförande i Skåne-Möllan och varit så sedan 1994. Sten Persson är som tidigare nämnt, en av grundarna och f.d. VD för Skåne-Möllan. Jan Bengtsson sitter med i styrelsen i Midway och har varit i Skåne-Möllans styrelse sedan 1998.

Produkter

Skåne-möllan har samlat sina produkter under varumärket ”Möllarens Mjöl” som säljs till både privatpersoner samt till livsmedelsindustrin, bagerier och andra former av storkök. Man har i dagsläget alla möjliga former av mjöl, gjort på de fyra sädesslagen, men 90 % av det man mal är vete.

Sortimentet är alltså brett och man har även ett fåtal olika ekologiska mjölsorter. Jag saknar dinkelmjöl eller något mer exotiskt så som majsmjöl eller annan sort som inte är traditionell för Sverige. Detta är dock något som jag skulle kalla för nischmarknader i Sverige.

Det Skåne-möllan huvudsakligen producerar är standard för alla kvarnar inom Sverige, men det som särskiljer Skåne-Möllan mot alla andra mjölbolag är deras mjölsorter som går under benämningen TTT. De tre T:na står för tid, temperatur och tryck och innebär att i en tryckkammare, under en viss tid, värmer man upp spannmålet med mikrovågor. Det hela resulterar i är att mjölet klarar av att binda mer vatten och brödet man bakar är mjukare längre utan tillsatser. Man kan då även i vissa fall ersätta mjölk i bröd som gör dem mer fluffiga.

Fördelen med TTT ur ett affärsperspektiv är det högre förädlingsvärdet och genom det kan man ha bättre marginaler på sina produkter. Bagaren gillar TTT eftersom man får en produkt som ger brödet längre hållbarhet, utan att behöva skriva till E-ämnen i innehållsförteckningen. Problemet med TTT-behandlingen är dock att mjölet inte är lika nyttigt, då man förstör en del näringsämnen. Det är ett känt faktum att mikrovågor bland annat förstör vitaminer och vill man läsa mer om det på hobbynivå rekommenderas boken ”Döden i grytan”.

Skåne-Möllans priser är troligtvis pressade på det vanliga mjölet eftersom konkurrensen är riktigt hård, främst genom att Lantmännens stora marknadsposition. Skåne-Möllan säger att man har riktat in sig främst på Sverige som försäljningsområde, även om huvuddelen är koncentrerad på södra delen av landet. Man har självklart säljare som täcker in övriga delar av landet samt bitar av Danmark och Tyskland.

MWT är den senaste produkten i sortimentet. Det står för Micro Wave Technology och går ut på att ta fram gryner genom mikrovågor. Detta för att ge grynen speciella egenskaper så som att fästa bättre på brödet. Enligt Skåne-Möllan är det en stark trend att bröden ska se väldigt nyttiga ut och det är troligtvis som så att det här ska ge mer tillväxt för Skåne-Möllan.

En sista kommentar om produkterna är att Skåne-Möllan skriver att de fokuserar på kvalitén på sina produkter. Då brukar BRC-certifiering nämnas, men detta ska ses som standard inom mjölbranschen och därför ska inte allt för stor vikt läggas vid det. Man skriver också att de föredrar närproducerat spannmål och att man försöker köpa in från skånska gårdar. Det gör man också, fast främst genom intressebolaget Vallåkra Lantmannaaffär. Visst spannmål är importerat eftersom det råder ibland brist på det. Närproducerat vill de ha för att det är förhållandevis dyrt att flytta spannmålet.

Övriga intressebolag

Skåne-Möllan har under en lång tid ägt ca 20 procent i två olika bolag. Det ena är ett säljbolag i Danmark som heter Mel-Compagniet ApS, där man nyligen avyttrade 3 % för ett värde av 1,5 MSEK samt en stor butik inriktad på bönder som heter Vallåkra Lantmannaaffär AB.

En ytterligare investering skedde i början av januari 2012 och innebar att 5,8 % av aktierna i United Pancakes AB förvärvades för 500 000 kronor. Pannkakstillverkningen värderas alltså för 8,6 MSEK och det är i mitt tycke en udda investering och tyvärr har Skåne-Möllan inte kommenterat den när man nyligen rapporterade sitt första kvartal 2012. Sedan har jag personligen ytterst svårt att se nyttan med färdig pannkakssmet när det är enkelt att göra själv.

Kunder

Skåne-Möllan verkar ha funnit sin nisch på kvarnmarknaden och har uttalat att man säljer 50 % till industrikunder så som exempelvis Nestlé. Det här är vad jag har förstått ganska unikt eftersom man som mjölproducent brukar rikta in sig på bagerierna så som jag beskrev i inlägget om kvarnbranschen. Risken är självklart att man bara har några få kunder, fast så ser det generellt ut inom hela mjölmarknaden.

SWOT

  • Styrkor
    • TTT/MWT är ett unikt koncept på den europeiska mjölmarknaden
    • Stabil och långsiktig ägarstruktur som varit väldigt aktieägarvänlig
    • Fantastisk finansiell historik
  • Svagheter
    • Historiskt sett varit svaga på att slussa högre råvarukostnader vidare till kunderna
    • Svårigheter att expandera på en redan mättad marknad
    • Trender i Sverige som just nu som inte förespråkar mjöl (t.ex. LCHF)
  • Möjligheter
    • Den nya fabriken kan leverera en ny produkt och förhoppningsvis innebär det även högre marginaler
    • Utlandsexpansion, kanske genom uppköp av en ny kvarn?
    • Man hittar ett mindre intressebolag som kan driva tillväxten
  • Hot
    • Prischock på spannmålspriserna och då även dåliga terminsavtal
    • Peak Oil och transportkostnader vid expansion
    • Brand eller liknande som förstör kvarnen
    • Nyckelpersonal till åren och man undrar hur en föryngring ska se ut
    • Finns det kompetens för vidare expansion?

Analys av nyckeltal

Skåne-Möllan har en funktionsindelad resultaträkning vilket gör dem något besvärliga att analysera jämfört med andra bolag. Jag har sammanställt årsredovisningar från 1996 och har därigenom försökt hitta bra nyckeltal att följa. Du hittar all data i ett Google Spreadsheet och alla siffror som används nedan kan du hitta där i.

Balansräkning

Skåne-Möllan har en väldigt stark balansräkning. Bolaget har ökat sin soliditet från 36 % 1996 till ca 80 % som man haft från 2003. Balanslikviditeten har varit över 300 % de senaste åtta åren och balansräkningen har varit skuldfri i över 10 år och detta till trots att man byggt en helt ny fabrik som blev klar förra året. Det enda som ser lite negativt ut är att varulagret har ökat de senaste åren men det är inte på någon oroväckande nivå.

Resultaträkning

Eftersom balansräkningen är så stark och varit så i tio år är den inte det mest spännande med Skåne-Möllan, utan det är självklart resultaträkningen. Det som gör det här företaget speciellt är att man inte kan gå på hur hög omsättningen är, utan förhållandet mellan omsättningen och kostnad för såld vara eftersom råvarupriset varierar ordentligt. Det man vill se som aktieägare är självklart att slutkonsumenten ska betala prisvariationerna.

Som vi ser på den gröna linjen i grafen ovan har Skåne-Möllan sedan 2009 blivit bättre på att slussa vidare kostnaderna vidare till slutkonsument. Det är betryggande att marginalen håller sig bra fast TTT-produkten varit på marknaden ett tag.

Om vi därefter ser på resultatet per aktie i grafen under finner vi att vinsten har ökat ganska stadigt, även om de sista åren legat något mera still och vi vet att 2011 var dopad med en aktieförsäljning. Att den stagnerat senaste åren tyder på att man inte kan sälja lika mycket TTT-mjöl eller med samma marginal.

Eftersom balansräkningen är stark och skuldfri är det svårt att få till en hög räntabilitet på det egna kapitalet. Dock är det en faktor 10 emot bankkontot (alltså ca 18 %) och nästan 21 % på totalt kapital.

Kassaflöde

Det man ser tydligt i kassaflödet är att Skåne-Möllan inte har nämnvärt mycket reserver i sin bokföring, utan man får in pengarna för sina fordringar och betalar sina skulder. 2009 och 2010 betalade man för att bygga den nya fabriken, men däremot blev 2011 mer av ett normalår. Inte minst om man jämför med åren innan fabriksbyggandet.

Som det var förra året hade man ett så pass bra kassaflöde att man hade kunnat dela ut det dubbla. En del av de pengarna kom dock från försäljningen av 3 % i ett av intressebolagen. Jag tror dock att vi kommer att se hälsosamma, fast fortsatt aktieägarvänliga, utdelningar ett tag till, men det kräver att man får snurr på den nya fabriken.

Slutligen kan man kommentera att ca 40 % av kassaflödet från den löpande verksamheten går till investeringar. 2011 var det dock bara 12 % vilket tyder på att man 2011 höll ganska hårt i plånboken. Antagligen för att det blivit stora investerat i den nya fabriken, men den gamla får självklart inte bli eftersatt.

Andra nyckeltal

Personligen tittar jag mycket på hur omsättningen minus kostnad sålda varor har utvecklats per ton malt mjöl. Det säger nämligen om man lyckas slussa vidare kostnaderna för spannmålet till kunderna. De senaste åren har man tydligt kunnat ta bra betalt emot mitten av 2000-talet, även om ökningen procentuellt senaste åren varit i mitt tycke klen. Man kan även kolla på bruttomarginalen som dock legat klistrad på 24-28 % under en längre tid.

Värdering av aktien

Jag försöker värdera aktier enligt Peter Lynchs klassificering av bolag och Skåne-Möllan måste klassas som en trogen jätte, även om de knappast kan kallas för jätte. I den kategorin ska resultatet växa med 12 % om året och då även ha ett rimligt P/E på 10 till 14. Snabbväxande har nog bolaget kunnat klassas som innan, fast då ska resultatet växa 20-25 % och ett motiverat P/E på 14 till 20.

Skåne-Möllan värderades vid årsskiftet till P/E 16, vid kursen 360. Så lågt har aktien inte värderats till sedan 2003. Vid en kurs vid 400 är dock P/E uppe vid 18 och så pass fort växer inte Skåne-Möllan. Det som talar för en premiumvärdering som Skåne-Möllan har är att lågkonjunkturer inte verkar bita på mjölbranschen. Det är en så pass mogen bransch och en sådan basvara att vi fortsätter köpa mjölbaserade produkter även när det är ont om pengar.

Trogna jättar ska man köpa vid låga P/E-tal och vad är då ett lågt P/E-tal i detta fall? Jag har köpt in mina aktier för 380 och jämför man P/E-tal är det ganska högt emot andra livsmedelsbolag så som Axfood (14,5) och AarhusKarlshamn (15,3). Sedan kan jag tillägga att Skåne-Möllan har godkänd direktavkastning på ca 3 % och utdelningstillväxten har historiskt sett varit riktigt imponerande.

Slutligen ska jag tillägga att omsättningen i aktien är katastrofdålig. Det är ca 4-5 avslut i veckan och därför är det svårt att få aktie till ett bra pris och än svårare att sälja aktierna. Man behöver därför ha is i magen och med lite tur säljer/köper man till ett bra pris. Eftersom omsättningen är så dålig blir det ännu viktigare att aktierna köps till ett vettigt pris för man kan mycket väl bli sittande med aktien, om man inte känner för att dumpa innehavet.

Slutsats

Skåne-Möllans ekonomiska strategi har varit mycket lyckosam. Genom flera år av god utveckling har man fokuserat på att få balansräkningen skuldfri och därigenom skapa ett större handlingsutrymme. Genom detta kunde man bygga ut för att producera grynen.

Man har även så pass starka kassaflöden att man hade kunnat låna upp till 300 miljoner för att göra ett förvärv. Som aktieägare hade jag velat se Skåne-Möllan köpa upp en tysk kvarn och utnyttja att man har möjlighet att producera TTT-mjöl. Dock betvivlar jag att kompetensen för detta finns. Jag ser även en möjlighet att man hade kunnat licensiera ut sin TTT-teknik till andra kvarnar runt om i Europa och tjäna pengar på den vägen.

Skåne-Möllan har avslöjat i en tidning att man har flera andra patent på gång. Det känns tryggt som aktieägare, fast att personalen börjar bli till åren. Det krävs nog några år för att kunna få in någon som verkligen kan ta vid rent tekniskt där Skåne-Möllan är idag.

Jag känner även att jag behöver lägga till en kommentar om deras senaste kvartalsrapport som var riktigt dålig där man uppenbarligen missat markant att köpa in spannmål till rätt pris. Det belyser även att man kan göra ordentliga misstag på detta område. Om det fortsätter kommer jag definitivt reagera starkare.

Så sammantaget är aktien dyr, men tror man att grynfabriken kommer att generera pengar kommer Skåne-Möllan nog kunna ta fart igen. Så som det ser ut idag är det dock en snabbväxare som saktat in och som försöker hitta nya områden att växa inom. Tack och lov är det dock ingen större divärrifiering utan strategin känns solid och logisk. Tyvärr är kommunikationen från bolaget mot marknaden en katastrof så vi lär inte få veta något mer för än vid nästa kvartalsrapport.

Skåne-Möllan: Kvarnbranschen

Postat av
4

Hur kommer det sig att ett skånskt, litet mjölbolag som höjt utdelningen från 1,5 SEK till 12 SEK på tio år inte har en enda aktieanalys på Internet? Vi gör slag i saken och publicerar en analys i två delar. Den första delen beskriver kvarnmarknaden och den andra kommer att fokusera på Skåne-Möllan.

Kvarnbranschen

Det är svårt för någon från utsidan att ta reda på hur den här branschen fungerar utan kommunikation med någon som arbetar inom den. Det är inte heller något jag har inom mitt kontaktnät. Jag har dock pratat med ordföranden i Svenska kvarnföreningen, Niklas Svensson, men måste ändå lyfta ett varningens finger för det jag skriver eftersom jag inte har någon möjlighet att föra en bra källkritik. Feedback är därför ordentligt uppskattat i kommentarerna!

Marknaden

Mjölmarknaden i Sverige har under de senaste åren legat över 600 000 ton processat mjöl per år. Då räknas inte gryner eller andra besläktade produkter in. Mjölmarknaden kan självklart beskrivas som en väldigt mogen marknad och att den växer i takt med befolkningsökningen, även om invandringen till Sverige spelar roll eftersom svenskars kostvanor inte innehåller lika mycket bröd som utlandsfödda svenskars.

På senare år har det även varit en tydlig trend för low-carb, vilket är en mycket starkare trend än surdegstrenden (som snarare ersatt kanelbullarna hemmamammorna lagade förr i tiden). Detta innebär att svenskarna äter allt mindre kolhydrater och då även mindre mjöl. Hur detta påverkar statistiken är svårt eftersom de senaste siffrorna som är offentliga är från 2009.

Aktörer inom branschen

Kvarnbranschen består i Sverige huvudsakligen av en enda dominant på marknaden, Lantmännens Cerealia/Nord Mills. De har kvarnar som är flertalet gånger så stora som Skåne-Möllans kvarn och kan därför processa helt andra volymer. Nedan finner ni lite statistik, men det enda jag är fullständigt säker på är Skåne-Möllans siffror.

Den informationen jag fick från Svenska Kvarnföreningen var att Nordmills har runt halva marknaden, Lilla Harriet/Farina har ca 15 % och övriga aktörer har runt 5 % var. Skåne-Möllan säger sig ha en knappt tiondel av marknaden, vilket gör att sanningen nog är däremellan.

Skåne-Möllan Lantmännen Cerealia Farina/Lilla Harrie Valskvarn Frebaco Kvarn Strängnäs Valskvarn Berte Qvarn Saltå Kvarn
Antal ton processat [tusental 2009] 52 330 105 55 66 36 5
Omsättning [TSEK] 177 667 1 915 549 273 141 252 924 125 337 111 989 150 898
Vinstmarginal efter skatt 16,18% 5,88% 18,14% 4,05% 0,26% 11,29% -0,63%

(All information kommer från Allabolag.se samt varje kvarns enskilda webbsida och gäller 2009)

Tabellen ovan ger tyvärr inte hela sanningen utan är endast en indikation på hur marknaden ser ut. Finax har jag t.ex. inte tagit med eftersom de ägs och ingår i en utländsk koncern och då går det inte att ge en rättvis bild utav dem emot de andra. Tabellen tar inte heller hänsyn till att kvarnarna fokuserar på olika områden genom att mala olika slags sädesslag och att vissa uppger bara sin dagsproduktion (och då är det uträknat med att kvarnen körs 300 dagar per år även om man i teorin hade kunnat köra den varje dag).

Mjöl är en lågförädlad produkt och kräver därför ordentliga volymer för att få en god avkastning (som ska ge en god eftersmak till alla aktieägare). De flesta kvarnar försöker alltså hitta alternativa förädlingssätt och då ger det upphov till att vissa av dem bakar bröd, gör pasta eller någon annan förädling.

Det är faktiskt nästan ingen av dem som enbart riktat in sig på mjöl. Skåne-Möllan har ett speciellt mjöl kallat TTT, Frebasco har mycket müslisorter m.m., Saltå Kvarn profilerar sig mot dagligvaruhandeln med sidoprodukter och Lantmännen gör praktiskt taget allt man kan med spannmål.

Råvaror

Prissättningen i världen på vete sätts globalt, men man handlar det lokalt. Det här kan låta lite konstigt vid en första anblick, men faktum är att transportkostnaderna är så pass höga emot förädlingsvärdet på lasten. Det krävs därför att kvarnar köper in från lokala producenter.

Om priset hade varit högre på den lokala marknaden än den globala, hade det lönat sig att köpa in det från en extern aktör. Då skulle priset sjunka på den lokala marknaden och på så vis skapas det globala priset som man handlar med. Sedan är mjöl inget du i slutändan heller transporterar långt och försäljningen sker även då hyfsat regionalt.

Den viktigaste spannmålssorten för kvarnarna är vete. Enligt branschorganisationen så står vete för nästan 50 % av den svenska spannmålsskörden 2009. Priset på vete och alla andra spannmålssorter sätts naturligtvis av utbud och efterfrågan, men även kvalitén på grödan. Det krävs en viss nivå på spannmålet för att man ska vilja göra mjöl på det och kvalitén bestäms av inköparen och inte bonden.

Om man ser långsiktigt på vetepriserna (datakälla Index Mundi) ser vi att priserna under de senaste 30 åren först under 2000-talet börjat variera kraftigt. Även om 2008 var ett extremår så ser man samma typ av tendenser för 2010. På svenska Agronomics kan man se att brödvete/kvarnvete-priset har fallit under 2011 från tidigare toppnivåer. Anledningen till dessa prisvariationer finns det många teorier om och är nog något man får dyka in i om man själv ska handla med vete.

Det är idag troligtvis standard för alla kvarnar att prissäkra en större del av det kommande behovet man har. Detta gäller för övrigt inom de flesta branscher, eftersom man anser sig inte spekulera på marknaderna, utan prissäkrar sitt behov och får därigenom en annan stabilitet när det gäller kostnaderna. Historiskt sett verkar dock prisvariationen i slutändan slå direkt mot slutkonsument.

Sedan ska det tilläggas att Lantmännen i sin årsredovisning, samt Berte Qvarns webbplats, skrev att man i dagsläget har svårt att täcka upp behovet av spannmål genom odlingar i Sverige och därför importeras en del. Det är stämmer dock inte enligt kvarnföreningen, utan Sverige har en överproduktion av vete under ett normalt år. Det man kan ha brist på är dock det proteinrika vårvetet som i slutändan ger bättre bakegenskaper på mjölet.

Kunderna

Varje kvarn har kunder inom bagerier, storkök, grossister samt butikernas egna märken. Generellt sett står de stora bagerierna för ca 80 % av intäkterna och övriga för 20 %. Därför blir prispressen hård från de stora bagerierna. Farina är ett tydligt exempel som är ett dotterbolag till Pågen. Pågen står för 35 % av allt mjukt bröd, men Farina står bara för 10-15 % av mjölmarknaden.

Man kan tycka att om mjukbröd bara står för ca 30 % av att mjöl så skulle det finnas ett överskott på mjöl. Dock används mjöl självklart även inom segment som kakor, hårt bröd, bullar, privatpersoner och naturligtvis fler områden som kräver mjöl. Tyvärr har jag inte hittat någon mer exakt statistik för hur mjölet fördelas.

Slutsatser

Kvarnmarknaden känns som en förutsägbar bransch. Det går ut på att hålla priset nere på råvaran och sedan sälja det dyrare när man malt det. Sedan går det trender i vad människor äter, men dessa är generellt övergående.

I slutändan gäller det att de bagerierna går bra så kvarnarna har kvar sina största kunder. I dagsläget verkar det som om utbud och efterfrågan är ganska jämn så att både bagerier och kvarnar kan visa vinst. Det tordes alltså inte finnas en tydlig trend som kommer pressa mjölproducenterna till en lägre marginal eller den omvända att marginalen på mjöl kommer stiga för att det finns en stor efterfrågan.