The Elements of Investing av Burton G. Malkiel & Charles D. Ellis

The Elements of InvestingIbland är det bra med repetition och en personlig favorit är att läsa kortfattade och grundläggande böcker. Det här är typiskt en sådan bok som antingen anses som repetition eller som en bra första bok om du är nybörjare. Varför är då repetition viktigt inom investeringar? Jo, investeringar är ett område där det är lätt att man slutar bry sig som sina principer och hur man planerat att man ska spara. Det är ett psykologiskt spel och där du konstant jämför dig mot ett index och privat konsumtionshetsas du av att grannen köpt en ny bil och polaren en splitterny ifåne.  När du investerar skjuter du upp din framtida konsumtion och som vi alla vet är det kortsiktigt sett väldigt tråkigt. Lycka till med sparandet!

I just det här fallet har jag hittat en bok av två författare som båda skrivit en uppsättning populära investeringsböcker. Den mest kända av dem är ”Random walk on Wall Street”. Vi har lyft den boken förut och både Kenny och jag har tagit sig till den och sedan försökt omformulera den till att passa oss själva. Hur som helst, över till boken i rubriken!

Tips för privatekonomi

Första segmentet i boken är sparande. Det mest uppenbara är att det spelar ingen roll om du lyckas få 5 eller 10 % om du inte har något sparkapital att få avkastningen på. Självklart är spartipsen i boken inte i ”Günther Mårder-klass”, men de börjar med det mest uppenbara amerikanska problemet. Man ska inte ha kreditkortsskulder. Därefter är det att tid är pengar. Ränta på ränta slår kraftigast på slutet så man ska börja spara tidigt.

Jag tror det finns ett citat i boken som kan få en del personer som lever från lön till lön att omvändas till att börja spara och det går i stil med att något av det mest sorgliga som finns är att säga ”jag hade verkligen velat göra…”. Lite lagom djupt, men som du förstår kan du alltså göra roligare saker i framtiden, än de som du kortsiktigt nu gör.  Detta under förutsättning att du tror att du kommer att leva några år. De säger också att det aldrig är för sent att börja spara och det är nog faktiskt sant.

En annan sak de tycker är att man ska äga sitt eget boende, eftersom det ger familjen en större chans att vara lyckliga och ränteavdraget gör den redan låga räntan på huset mer förmånligt. Jag är tveksam till en del av det eftersom man måste ha omdöme att inte belåna sig så pass högt att man inte kan fortsätta spara samt ha en livsstil som gör familjen lycklig.

Hur du bör spara

Nästa segment i boken är Lundaluppens favorit (försök till sarkasm) och det är att man ska spara regelbundet i indexfonder med låga avgifter. Detta eftersom man inte kan veta när det är en topp och när det är en botten. Sedan när det gäller transaktionsavgifter så blir det här lite svårt att förstå, men, alla aktier måste ha en ägare och om så är fallet så kommer inte alla professionella investerare, som ett kollektiv, kunna överträffa index eftersom de äger 90 % av alla aktier. Sedan är det som så att de kommer att gå sämre än marknaden, eftersom de har transaktionsavgifter som äter upp resultat från nollsummespelet kring index.

Sedan finns det inte någon person eller formel som konsekvent och upprepade gånger kunnat peka ut fonder eller aktier som kommer att överträffa index. Författarna är övertygade om att vi kommer att se fler Warren Buffetts, som lyckats slå index under en väldigt lång tid, men att peka ut dem i förväg är omöjligt.

Tredje segmentet är diversifiering, eller som Kenny och jag ibland kallar det efter att ha läst för mycket Peter Lynch, divärrifiering. Man ska sprida riskerna och därmed basta. Det är verkligen få bolag som historiskt lyckas att hålla uppe lönsamhet m.m. för om de lyckades att konsekvent växa med 10 % om året skulle de snabbt bli världens största företag! Istället finns det alldeles för många exempel på bolag som snarare precis överlever, där ett tydligt exempel är General Motors, eller går i konkurs där ett tydligt exempel är Kodak.

Du ska också diversifiera dig över tiden vilket innebär att du ska spara regelbundet! Detta är något av det viktigaste man kan göra som investerare så därför finner jag det skönt att återigen få läsa det. Boken tar även upp fall då detta har på en relativt stillastående marknad givit goda resultat. Däremot säger de också att en nedgång som 2008 finns det inget skydd för. Du kommer alltså inte alltid kunna få en stadig avkastning.

Slutligen tycker författarna också att man årligen ska balansera om sin portfölj så att den avspeglar den fördelningen man vill ha i sin portfölj. T.ex. om börsen gått kraftigt upp, balanserar man om det till räntefonder och på så vis blir det en hyfsat bra krockkudde vid sättningar. Dock är den ekonomiska fördelen av detta begränsad, utan det är mer en psykologisk påverkan om att minska risken. Dock finns det alltid exempel då det varit mycket lyckat (men som jag skrev innan, inte konsekvent).

Övriga tips

Fjärde segmentet är att man ska undvika misstag. Min investering i Miris Holing ser just nu ut att ha varit ett riktigt bottennapp och boken tar upp lite olika exempel på hur. Vi är nämligen våra värsta egna fiender och vi är inte rationella när vi investerar. Det finns mängder av fall, men kontentan är att man besparar sig oro, tid och pengar på att ignorera prognoser om framtiden och försöka parera sådant.

Boken avslutas med lite ekonomiska tips, sammanfattning och vilka fonder/ETF:er man ska investera i och om man plockar russinen ur kakan så är det att man ska hålla sin investeringsfilosofi enkel. De drar det urvattnade uttrycket ”Kiss” (Keep it simple, sweetheart) och med detta syftar de på att alla lite exotiska produkter ska bort, försök inte göra något svårt för dig som att parera kursrörelser. Månadsspara istället i breda indexfonder med låga avgifter och balansera om bara en gång om året. De ekonomiska tipsen är att du ska ha försäkringar som kostar så lite som möjligt.

Slutligen är det hur man ska fördela sitt sparande mellan fonder och räntor. Det är egentligen omöjligt att säga och det är ungefär vad de också säger då det beror på din ålder, när du tänker gå i pension, hur mycket du tjänar per månad och om du har något annat skäl att minska på volatiliteten i ditt sparande. Nu tycker författarna lite olika, men om man hårddrar det så är det egentligen nästan inget räntesparande upp till 30-35 års ålder för att sedan öka med 1 % per år till du når pension. Dock tycker de att du ska ha en buffert på 6 månader samt att du ska ha bra, men billiga försäkringar.

Avslutning

Nu har jag inte lagt in några egna kommentarer ovan, eftersom jag håller med författarna om att en person som inte har speciellt mycket intresse av ekonomi faktiskt ska följa dessa råd utan större avvikelser. Det kommer att ge en helt okej avkastning och man kommer definitivt att slå den stora massan. Två år i rad har Avanza gått ut med att majoriteten av deras kunder som sparar i aktier inte slår index. Det är självklart så det alltid kommer att vara, men genom det här sparsättet som beskrivs i boken tror jag många hade fått en bättre avkastning än vad de har idag.

Boken som sådan är kort, lättläst och väldigt översiktlig. Det känns verkligen mer som en sammanfattning än som en bok. Jag tror man ska kunna lite finansiella termer på engelska för annars blir det jobbigt, men annars är språket lätt och du läser ut boken på runt två timmar. Vad jag kommer ta med mig från boken är att ändra mitt PPM-sparande samt att jag kommer att fortsätta att sakteliga bygga upp en bas i portföljen av indexfonder. Det bli en bra riskspridning och i slutändan slår nog den även mina egna aktieaffärer.

Uppdaterad översikt av min portfölj

Det här inlägget innehåller faktiskt inget köp eller försäljning utan jag tänkte dela med mig av min portfölj eftersom översiktsbilden förra gången var så pass mager och ordentligt utdaterad. Ni bjuds även på en liten rad kring varje innehav och varför jag har dem.

Portföljens utveckling

Utvecklingen är per den sista juli och som ni ser har utvecklingen för mina aktier varit strålande och en avkastning på 17 % är riktigt bra. Jag började året med bara Japan Tobacco, men sakta men säkert har jag fyllt på portföljen. Som ni ser är posten i Japan Tobacco nu bara 17 % av den aktuella portföljen och totalen har avkastat ca 17 %. Lyckade köp i några få aktier (Axon Kids, Starbreeze och Protector) har varit drivande. De två fonderna jag äger agerar sänken, fast jag tror inte de skulle falla lika kraftigt som övriga portföljen om det blir en sämre period på börsen.

Innehaven i portföljen

portfolj-martin-20140731

Miris Holding har jag eftersom jag tror att deras teknik är värd mer än bolagsvärdet. Ren chansning och därför är posten liten. Jag ser det här mer som lotto än som en investering.

Med Protector Forsikring har jag tagit rygg på Kenny. Jag förstår att bolaget är billigt emot vinsttillväxten, men jag förstår inte riskerna. Säljer Kenny så säljer jag. Vardia Insurance Group är samma sak, men med den skillnaden att jag tycker bättre om affärsidén eftersom jag förstår den bättre. Abonnemangsformer av affärsmodeller till privatpersoner påminner mig om mitt eget yrke och därför är det tilltalande.

Starbreeze har kommit och gått i min portfölj över tidens lopp. Har kursrusat sista månaden efter att Avanza-forumiter har gått i spinn på en nedräkning på en officiell hemsida. Jag tycker det bara är konstigt (inte minst för att datumet är satt till ett år efter succén Payday 2) och tycker det är ett bra, kortsiktigt, läge att sälja. Dock ser jag mer potential i bolaget på lång sikt och kommer behålla det ett bra tag till. Jag tror att en hållbar vinst för Starbreeze kommer att ligga runt en krona och då är det ca 15kr den ska upp till för en eventuell vinsthemtagning.

Japan Tobacco är det enda tobaksbolaget med en stabil balansräkning. Jag tror inte det kommer vara ett bolag som är bättre än index i högkonjunkturstider, men bättre när det kommer svaja. Övervärderat med ca 20 % idag och kommer nog sälja när det närmar sig 50-60 %, vilket är ett P/E på ca 20 (och det är högt för tobaksbolag).

AQ Group är det senaste tillskottet. Jag älskar att bolagets grundare är kvar och att de är sunda människor med bra värderingar. Det är cykliskt, men grundarna har fått det att gå riktigt bra under en lång tid och jag tror det kommer att fortsätta. Så även om vinsten egentligen skulle behöva stiga i år för att försvara värderingen så tycker jag att bolaget är köpvärt på sina P/E 12 för förra årets vinst.

Fonderna har jag motiverat i min investeringsfilosofi.

Framtida köp och utveckling

Jag vill att alla ska vara medvetna om att det här är en volatil portfölj. Jag har dock svårt att se volatilitet som ett mått på risk, men med det sagt så är bolagen små och därmed mer känsliga för eventuella bolagsrisker samt att mindre bolag brukar sjunka mer vid eventuella börsras. Det som dock kommer ske med tiden är att de båda indexfonderna borde ta närmare 25 % var av portföljen. Vi får se hur allt utvecklas!

Försäkringsbolagens nyckeltal

Det finns många begrepp och nyckeltal som är unika för försäkringsbolag. Medan det talas om bruttomarginal och rörelsemarginal i exempelvis industriföretag och handelsföretag talas det istället om diverse procenter (ratios) i försäkringsbolag. Ju lägre procent, desto bättre.

Detta inlägg går igenom hur de olika nyckeltalen egentligen beräknas och vad de säger samt lite tankar kring detta och inflikningar kring Protector och Vardia.

Se tidigare inlägg om försäkringsbolagens resultaträkning för en förklaring av alla termer. En sida som rekommenderas och vars terminologi jag har försökt anamma är Svensk Försäkring – gemensamma nyckeltal i försäkringsbolagens årsredovisningar – skadeförsäkringsbolag.

Vi går igenom de viktigaste nyckeltalen:

  • Skadeprocent, brutto och netto
  • Driftskostnadsprocent, brutto och netto
  • Totalkostnadsprocent, brutto och netto

Ytterligare två nyckeltal nämns kort:

  • Provisionskostnadsprocent, brutto och netto
  • Omkostnadsprocent, brutto och netto

Skadeprocent (claims ratio, loss ratio eller risk ratio)

Skadeprocent, brutto = försäkringsersättningar i förhållande till premieintäkter.

Skadeprocent, netto = försäkringsersättningar för egen räkning i förhållande till premieintäkter för egen räkning.

Skadeprocenten visar hur mycket ett försäkringsbolag betalar ut i försäkringsersättningar i förhållande till de premieintäkter man har. En låg skadeprocent kan alltså erhållas på två sätt; genom att ta ut höga priser för premier eller genom att ha små utbetalningar. I praktiken handlar det förstås om en kombination.

I försäkringsersättningarna ingår kostnader för att hantera skador, medan övriga kostnader ligger under driftskostnader. Därför sticker Protector ut en del på försäkringsersättningar eftersom de har en hel stab av jurister som sitter i rättsprocesser vilket drar upp skadeprocenten.

Det finns en skillnad mellan skadeprocent brutto och netto om försäkringsbolaget tillämpar återförsäkring mot stora skador (surplus eller excedentåterförsäkring). Mindre försäkringsbolag som Protector och Vardia skyddar sig mot stora skador genom att försäkra dem hos ett återförsäkringsbolag (försäkringsbolag åt försäkringsbolag). Återförsäkringsbolagen är vinstdrivande och i genomsnitt lönsamma vilket innebär att försäkringsbolagets skadeprocent kommer att bli högre netto än brutto. Enstaka år kan det bli tvärtom och då är det återförsäkringsbolaget som får betala istället, men över tid borde netto vara högre än brutto.

Intressant är också hur skadeprocenten beräknas. I försäkringsersättningar (både brutto och netto) ingår som vi såg i det tidigare inlägget dels faktiska utbetalningar och dels förväntade utbetalningar (förändringar i avsättningar). Det betyder att försäkringsersättningarna beror på antaganden om framtiden via avsättningarna.

Här bör man vara vaksam som investerare. Om ett bolag gör för små avsättningar nu på grund av felaktiga antaganden om framtiden kommer det att ge en artificiellt låg skadeprocent nu. Efter ett tag kommer uteblivna avsättningar dock att slå tillbaka och komma som en utbetalning istället. Den avsättning som redan har gjorts kostar inte pengar senare.

Det omvända gäller också. Om ett försäkringsbolag tar i alldeles för mycket med sina avsättningar nu kan man istället minska avsättningarna i framtiden eller till och med göra återvinningar. Det fungerar ungefär som nedskrivningar av lån som banker gör, där man brukar se ökade nedskrivningar i lågkonjunktur men nettoåtervinningar (alltså negativa nedskrivningar) i högkonjunktur.

Här ska det dock nämnas att det finns regelverk som styr vilka minimiavsättningar som ska göras. Efterlevnaden av regelverket övervakas av tillsynsmyndigheter, så det finns begränsat utrymme för att fiffla med avsättningarna.

Nedanstående figur visar hur skadeprocenten har utvecklats i de Skandinaviska länderna sedan 1996. De tio senaste åren har branschsnittet legat kring 70-80 %.

nordiska_forsakringsbolag_lr

Driftskostnadsprocent (cost ratio)

Driftskostnadsprocent, brutto = driftskostnader i försäkringsrörelsen i förhållande till premieintäkter.

Driftskostnadsprocent, netto = driftskostnader i försäkringsrörelsen – netto i förhållande till premieintäkter för egen räkning.

Driftskostnadsprocenten visar vilka driftskostnader ett försäkringsbolag har i förhållande till premieintäkterna. En låg driftkostnadsprocent kan alltså erhållas på två sätt; genom att ta ut höga priser för premier eller genom att ha låga driftskostnader. I praktiken handlar det förstås om en kombination, men genom att hålla låga kostnader kan man konkurrera genom pris vilket exempelvis Protector gör.

Driftskostnaderna består i princip av administrationskostnader (här ingår t.ex. hyra, lön och avskrivningar) och säljkostnader.

Här finns en betydande skillnad mellan brutto och netto; nämligen kvotåterförsäkring. Både Protector och Vardia skickar vidare en del av sina premier till ett återförsäkringsbolag som därmed täcker en del av inträffade skador (kvotåterförsäkring). Återförsäkringsbolaget betalar dessutom provision på en viss procent av premierna (kick-back). Denna provision bokförs sedan som en intäkt under driftskostnaderna för försäkringsbolaget, vilket betyder att driftskostnadsprocenten (netto) minskar tack vare återförsäkringen. Detta kan ha mycket stor betydelse vilket illustreras av Protector några stycken ned i inlägget.

Vore det inte mer logiskt att bokföra provision från återförsäkring bland försäkringsersättningarna så att provisionen påverkar skadeprocenten istället? Någon insatt får gärna förklara varför det ser ut som det gör.

Hursomhelst; för att jämföra olika bolags kostnadsnivåer är driftskostnadsprocent brutto mer intressant än netto eftersom återförsäkring annars förvränger kostnadsbilden. Dock är det nettot som i slutändan är försäkringsbolagets faktiska kostnader, så om man ska kika på brutto eller netto beror på vad man är ute efter.

Driftskostnadsprocenten har utvecklats på följande vis i de Skandinaviska länderna sedan 1996. En effektivisering har skett och nuförtiden ligger driftskostnadsprocenten under 20 %.

nordiska_forsakringsbolag_costr

Om man istället kollar på Protector, som är lite speciella så ser bilden ut på följande vis.

protector_nyckeltal_2013

Netto har Protector extremt låg driftskostnadsprocent  (netto) på 4,1 % jämfört med branschsnittet kring 17-20 %. Det beror delvis på provision från återförsäkring eftersom bruttodriftskostnadsprocenten är högre; 8,8 %. Även bruttodriftskostnadsprocenten är dock mycket låg.

Tabellen visar också påverkan från ägarbytesförsäkringarna där Protector har ungefär 50 % av den norska marknaden. Ägarbytesförsäkringarna har i princip ingen säljkostnad, men en mycket hög skadehanteringskostnad i form av rättsprocesser. Detta leder till hög skadeprocent men låg kostnadsprocent. Om man justerar för dessa kostnader (kolumerna ”justerat” i tabellen) ser Protector plötsligt ut mer som ett vanligt försäkringsbolag. För att jämföra med andra försäkringsbolag är det kolumnen med justerade siffror, brutto som är lämpligast. Då har Protector skadeprocent på ungefär 75 % och driftskostnadsprocent på 14 %. Det är fortfarande mycket bra men sticker inte ut lika mycket som man kan tro vid en första anblick genom att betrakta nettosiffrorna.

Totalkostnadsprocenten (combined ratio) är i princip alltid en siffra som går bra att jämföra mellan olika försäkringsbolag och här är Protector också bättre än branschsnittet som visas nedan när totalkostnadsprocenten gås igenom.

Totalkostnadsprocent (combined ratio)

Totalkostnadsprocent, brutto = summan av skadeprocent, brutto och driftskostnadsprocent, brutto.

Totalkostnadsprocent, netto = summan av skadeprocent, netto och driftskostnadsprocent, netto.

Totalkostnadsprocenten visar vad försäkringsbolaget tjänar på sin försäkringsrörelse och är därmed ett mycket intressant nyckeltal att följa över tid. Nyckeltalet är ungefär vad rörelsemarginalen är för andra typer av bolag.

Skillnaden mellan brutto och netto för totalkostnadsprocenten är inte lika väsentlig som skillnaden mellan brutto och netto för driftskostnadsprocenten. Anledningen är att medan skadeprocenten generellt sett är högre netto än brutto så gäller det motsatta för driftskostnadsprocenten. Skillnaderna tar alltså ut varandra relativt väl.

För Protector har totalkostnadsprocenten brutto och netto avvikit ungefär 1-2 procentenheter de senaste åren. Skillnaden är större för Vardia, men bolaget är inne i en kraftig tillväxtfas.

Totalkostnadsprocenten har sett ut på följande vis i Skandinavien sedan 1996.

nordiska_forsakringsbolag_cr

De senaste tio åren har branschen som helhet legat under 100 % med variation från knappt 90 % till knappt 100 %.

Provisionsprocent

Provisionsprocent, brutto = provisioner och vinstandelar i mottagen återförsäkring i förhållande till premieintäkter.

Provisionsprocent, netto = provisioner och vinstandelar i återförsäkring – netto i förhållande till premieintäkter för egen räkning.

Det här är ett nyckeltal jag inte har sett användas i årsredovisningar bland de försäkringsbolag jag har läst om, men provisionsprocenten visar hur mycket provision från återförsäkringen som erhålls i förhållande till premieintäkterna. Jag ser inte riktigt nyttan med nyckeltalet eftersom man får fram ungefär samma information genom att jämföra driftskostnadsprocent brutto och netto, där skillnaden i princip beror på provision från återförsäkring.

Omkostnadsprocent

Omkostnadsprocent, brutto = driftskostnader i försäkringsrörelsen med avdrag för provisioner och vinstandelar i mottagen återförsäkring i förhållande till premieintäkter.

Omkostnadsprocent, netto = driftskostnader i försäkringsrörelsen med avdrag för provisioner och vinstandelar i återförsäkring – netto i förhållande till premieintäkter för egen räkning.

Omkostnadsprocent är summan av driftskostnadsprocent och provisionsprocent.

Ett bolag som inte tillämpar kvotåterförsäkring har ingen större skillnad mellan omkostnadsprocent och driftskostnadsprocent. Ett bolag med mycket provision från återförsäkring får dock en lägre driftskostnadsprocent vilket innebär att omkostnadsprocenten snarare speglar ”rörelsekostnaderna”.

Även omkostnadsprocent ser jag som ett ganska meningslöst nyckeltal, precis som provisionsprocent, eftersom man kan få ut i princip samma information genom att betrakta driftskostnadsprocent brutto och netto.

Det är alltså skillnad mellan omkostnadsprocent och driftskostnadsprocent. Jag har tidigare haft lite begreppsförvirring och använt mig av uttrycket omkostnadsprocent när jag egentligen har menat driftskostnadsprocent. Gamla inlägg är rättade och framöver ska ingen begreppsförvirring råda!

Avslutningsvis

I detta inlägg har de tre viktigaste nyckeltalen för försäkringsbolag diskuterats; skadeprocent, driftskostnadsprocent och totalkostnadsprocent. Dessutom har skillnader mellan brutto och netto diskuterats. Brutto är före återförsäkring och netto är efter återförsäkring.

Det finns väsentliga skillnader mellan skadeprocenten, brutto och netto. Det finns också väsentliga skillnader mellan driftskostnadsprocenten, brutto och netto. Man bör välja brutto eller netto med omsorg beroende på vad man vill visa eller jämföra. Man tar dock igen på gungorna vad man har förlorat på karusellen, så totalkostnadsprocentens brutto och netto har inte en lika stor skillnad och är mer eller mindre direkt jämförbara både med varandra och med andra bolags totalkostnadsprocent.

Slutfusionerat för Lollands bank?

Jag har tidigare resonerat kring att Lollands bank och Møns bank borde gå ihop i en fusion vilket Lollands ledning också har flaggat för. Bankerna är geografiskt närbelägna varandra nere kring Lolland-Falster-Møn-Sydsjälland och skulle komplettera varann väl. Dessutom är båda bankerna så pass små att det uppenbart skulle finnas stordriftsfördelar att hämta.

Figuren nedan visar kontorsnäten för Lollands bank och Møns bank, där de röda kontoren nu är stängda.

LB_MB

Lollands bank har tidigare tagit upp att de på längre sikt vill etablera sig i Prästø (där Møns bank redan finns) och Næstved (en stor stad på Sydsjälland med Lollands mått mätt).

Nu i veckan gick Lollands bank ut och friade till Möns bank (tv2east.dk). Svaret var avvisande och i Finanswatch var den avvisande tonen ganska skarp. Møns banks VD Flemming Jensen nämner att de håller på att etablera en filial i Næstved och att de dessutom kan tänka sig att gå på kollisionskurs med Lollands bank genom att öppna filial i Vordingborg. Det är tidigare uttalat att Møns bank ska ”intensifiera marknadsfokuset i Vordingborg-området” (se Q1-rapporten) och att öppna kontor antar jag är en typisk ”intensifiering av marknadsfokus”.

Istället för fusion kan det alltså bli fråga om ökad konkurrens mellan småbankerna framöver.

Tack till läsaren Zen för nyhetstipset.

Reflektioner

Jag hade inte räknat med någon fusion när jag investerade i Lollands bank i början av 2013, men efter hand har det verkat allt sannolikare. Nu när det verkar som att det istället blir fråga om hårdare konkurrens tycker jag förstås att det är synd.

På lång sikt är det förmodligen inte bra varken för Lollands bank eller Møns bank att två småbanker slåss mer än nödvändigt. De har nog med problem att slåss mot storbankerna. Lollands bank har sex kontor och Møns bank är på väg att öppna sitt sjätte om de öppnar i Næstved, så det är små banker vi talar om och nere på den här skalan bör det vara lätt att hitta stordriftsfördelar genom att slå ihop befintliga småbanker för att kunna skala bort onödiga dubbla funktioner inom ledning och administration.

Av vad som gick att läsa i Finanswatch lät det som att Møns bank verkligen gav kalla handen till Lollands invit, men samtidigt vet man inte riktigt vad som hör till spelet och vad som förstärks av pressen. I den första artikeln från tv2east.dk nämndes bara att Møns banks ambitioner är att vara en självständig bank även i fortsättningen. Kanske är detta inte slutet, men om en fusion ska bli av får nog Lollands bank bjuda till med bättre villkor än de skamliga villkoren i fusionen med Vordingborg bank, när man fick Vordingborg bank mer eller mindre gratis (mot att man räddade dem från konkurs).

Jag tycker också att det är ett högt spel av Møns bank, som inte är en lika sund bank som Lollands bank. Både lönsamhet och finansiell ställning är sämre i Møns bank.

Lollands bank har inte gått med förlust sedan krisen bröt ut omkring 2007-2008 medan Møns bank har två förlustår (2011 och 2013). Vad gäller finansiell styrka så hade Lollands bank en kapitaltäckningsgrad på 18,0 % vid Q1 (preliminärt 16,4 % efter återbetalning av statligt hybridkapital) medan Møns bank har en kapitaltäckningsgrad på 14,5 % där det också finns en del hybridkapital som nyligen är upptaget efter förlusten förra året.

För oss som har investerat i eller tänker investera i Lollands bank tar detta bort en av osäkerheterna som har funnits. Fokus för banken kommer nu ligga på att uppnå ordentlig lönsamhet efter den redan genomförda fusionen med Vordingborg bank. 2014 kommer att bli ett mellanår präglat av fusionen med diverse omkostnader för samkörning av IT-system, nedläggningar av några kontor, avgångsvederlag till personal som har fått sluta osv., men kommande år ska synergierna hämtas hem. Synergierna räknar ledningen nu ska uppgå till 15-20 MDKK vilket är betydande summor. Som jämförelse var resultatet efter skatt 23 MDKK under 2013.

Min egna tidshorisont på investeringen i Lollands bank har varit att sälja inom 3-5 år (från februari 2013). Jag vill alltså sälja senast i början av 2018, så det vill till att antingen 2015 eller 2016 blir ett bra år då kostnadsbesparingarna har slagit igenom ordentligt samtidigt som nedskrivningarna börjar avta ordentligt. Hyggliga år 2015 och 2016 och ett bra 2017 kan också fungera.

Mitt eget fokus är nu att sälja Lollands bank till ett bra pris. Om Lollands bank gör ett bra resultat kan resultatet hamna omkring 50-55 MDKK eller högre. Till nuvarande värdering på 235 MDKK (ca 220 DKK/aktie) är det fortfarande billigt. En P/E-multipel på 8-10 är rimlig givet att avkastningen på det egna kapitalet kan komma upp till omkring 8-10 % (detta motsvarar då ett P/B-tal på 0,8-1,0). Det skulle betyda en börskurs på åtminstone 350 DKK och det är där jag hoppas kunna sälja Lollands bank så snart som möjligt, men senast i början av 2018. När och hur jag i praktiken säljer återstår att se, men vilka alternativa investeringar som finns kommer också att ha betydelse.

Köpt AQ Group, ökat i Starbreeze, Vardia Insurance Group och indexfonder samt sålt Axon Kids

Innan jag går in på månadens (och förra månadens) transaktioner måste jag ge lite uppdatering kring bolaget Miris Holding som skedde för en månad sedan. Som ni säkert vet går de med förlust, men mitt case bygger på att tekniken i bolaget är värt mer än vad bolaget värderas till. Det som har skett är att man bytt VD och där den gamle nu är vice VD, vilket på ett bolag med nio anställda bör innebära att han avvecklas eller används som konsult (då han har några andra projekt vid sidan om). Vice VDn har även sålt sina aktier. Kursen har fallit ca 20 % sedan jag köpte in mig så än så länge har Aktieingenjören rätt!

Jag ser det dock inte som enbart negativt, utan jag förstår att man anser sig behöva städa kortfristiga lån (vilket innebär leverantörsskulder) emot ett lån ”på marknadsmässiga villkor” till ett antal av huvudägarna. Motiveringen till marknaden är att nya VDn ska kunna få lite handlingsutrymme, så man kan ju hoppas han kan få fram något bra! Det positiva är alltså att storägarna tar en risk i bolaget, medan det negativa är att detta sker istället för en nyemission.

Aktieköpet i juni blev Starbreeze. Jag har en köpkurs upp till 7kr så jag tyckte att aktien var fortsatt attraktiv då. Sedan köpet har den dock rusat lite. Jag har även ökat i Vardia Insurance Group för julis månadssparande och ärligt talat tar jag bara rygg på Kenny därför att jag har inte har någon ork eller lust att grotta ner mig i något nytt just nu.

Köp skedde även i indexfonderna som vanligt. Det är faktiskt tur att man läst så pass mycket om indexfonder och att jag vet att jag inte kan tajma marknaden. Det känns så högt värderat nu att fallhöjden också borde vara ordentlig, men jag vet att det kan fortsätta så här i några år till utan kursras och då skulle jag missa den uppgången. Med andra ord känns det bara bra och jag vet varför jag gör som jag gör, vilket minskar en av de största riskerna med indexfonder som är att sälja i panik.

Slutligen ska jag berätta om lite småproblem jag hade med att få in Axon Kids-aktierna i mitt ISK. Problemet var att aktierna registrerades i min vanliga depå hos Nordnet och därefter var jag tvungen att flytta in dem. Detta till trots att jag skrev ISK-depå-numret till Aktietorget. Jag vet inte varför, men klart irriterande är det med onödig administration.

Axon-aktien har dessutom gått hur starkt som helst efter introduktionen. Så även om det går emot min uttalade filosofi att jag vill hålla aktierna länge så har jag lagt in en säljorder i etapper. Första utlöstes på 8,3 (upp från introduktionskursen 6 kr) och en till vid 9. Det är 50 % upp från introduktionskursen och min köpkurs. Faller den tillbaka eller vi får lite fler siffror på dem kommer jag troligtvis justera mina riktkurser.

Aktier med dålig likviditet, som är fallet med Axon Kids, brukar stiga mycket mer än befogat p.g.a. att stora poster inte finns att tillgå när börsklimatet är hett. Fenomenet är emot en om man verkligen vill ut ur aktien när det är sämre börsklimat.

Pengarna för Axon Kids gick faktiskt inte till högen som är tanken, utan jag köpte in mig i AQ Group efter att den föll p.g.a. en rapport som inte föll marknaden i smaken. P/E 12 och allmänt fint bolag gör att jag törs köpa dem fast det är högkonjunktur och historiskt har de varit väldigt cykliska. Kenny har skrivit en hel del om dem tidigare ifall ni vill läsa på om dem.

En nu lite gammal uppdatering av portföljen visar att det går bra nu. Den är från 5:e juli. Portföljen hade för en månad sedan ökat med 12 % och kapitalet i portföljen har ökat gradvis (ca 400 %) vilket gör att jag är riktigt nöjd med min avkastning.

portfolj-martin-20140705