Moderna Försäkringar – en byggsten i Vardia

Warren Buffett och Prem Watsa brukar ofta tala om vikten av att ha en kompetent ledning i sina respektive försäkringsbolag. Därför kan det vara läge att ta sig en titt på Moderna Försäkringar, eftersom stora delar av Vardias ledning har sin bakgrund där.

Grunden till Moderna försäkringar (se Wikipedia) lades redan 1916 men bolaget i dess moderna skepnad grundades 1999. Bolaget ägdes då av Kinnevikkoncernen men såldes 2007 till ett isländskt bolag. Moderna försäkringar blev kortlivade under isländsk ägo eftersom bolaget såldes 2009 till danska Tryg.

Tryg, vars livboj icke ska förväxlas med Trygg-Hansas livbojar

Tryg, vars livboj icke ska förväxlas med Trygg-Hansas livbojar

Trygs förvärv av Moderna försäkringar visade sig bli ett förvärv av Moderna försäkringars kundportfölj eftersom stora delar av bolagets anställda lämnade Tryg (se ”Avhoppare dränerar Moderna Försäkringar” och ”Utbrytare från Moderna startar försäkringsbolag”). I princip hela den svenska ledningen slutade och gick så småningom över till det som idag är Vardia. Inte bara ledningen slutade, utan också många anställda. Enligt en av artiklarna ovan kom så många som 26 av 35 Vardia-anställda från Moderna försäkringar, inklusive den svenska ledningen och några personer från ledningen i Norge. Ett tag senare slutade även Andreas Önstorp, som blev VD för Vardia i Sverige.

Vad jag kan förstå av mina efterforskningar var det huvudsakligen kompetens inom försäljning och marknadsföring som flyttade över från Moderna till Vardia, men även kompetens inom underwriting och juridik. Lite av varje som krävs för att driva ett försäkringsbolag, alltså.

I samma veva slutade även ungefär 25 personer och började på ett annat konkurrerande försäkringsbolag, Svedea. Enligt allabolag.se hade Svedea vid bokslutet 2012 en omsättning på 42 miljoner och 42 anställda som ledde bolaget till en förlust på 45 miljoner. Tillväxten är inte lika snabb som för Vardia (som säljer försäkringar för ungefär 40 miljoner i månaden i Sverige), men Svedea har en stabil huvudägare i form av Inter Hannover (helägt dotterbolag till återförsäkringsbolaget Hannover Re) och bolagets framfart kan vara väl värd att följa.

Moderna försäkringar dränerades alltså på personal när den danska jätten klev in som huvudägare, men hur framgångsrikt var egentligen det bolag som Vardias (och Svedeas) nuvarande personal hade byggt upp?

Moderna försäkringar

Låt oss ta en titt på Moderna Försäkringars utveckling från starten 1999 till det sista hela året som eget bolag, 2008.

Bruttopremierna utvecklades på följande vis.

modfor_gwp

Det gick trögt i starten men därefter tog det fart. Tillväxten i GWP var 12 % per år från starten eller 20 % per år om man räknar från 2001. Oavsett hur man räknar handlar det om en kraftig tillväxt. Mellan 2008 och 2009 växte GWP för övrigt med ytterligare 13 % (se årsredovisning 2009).

Vardia hade 2013 ett GWP på ungefär 570 miljoner norska kronor och tillväxttakten är hög. Bara under Q1 2014 såldes försäkringar för drygt 250 miljoner. Snart är Vardia alltså uppe i samma storlek som Moderna Försäkringar anno 2008.

Omsättning är en sak och lönsamhet en annan. Hur såg då Moderna Försäkringars lönsamhet ut? Vi kan börja med att betrakta skadeprocenten jämfört med Sverigesnittet.

modfor_skadeproc

Netto (efter återförsäkring) hade Moderna försäkringar lägre skadeprocent än branschen under hela 2000-talet! I början skickade Moderna vidare 40-60 % av premierna till återförsäkring (jämfört med Vardias 75 %) för att efter tid växla ned mot 20-30 %.

Även bruttoskadeprocenten var lägre än branschen. De sista åren låg skadeprocenten brutto och netto kring 70 % vilket kan jämföras med Vardias 88 % netto och 85 % brutto för de senaste tolv månaderna. Man kan dock notera att skadeprocenten sjönk kraftigt de första åren för Moderna Försäkringar och så förväntar jag mig även att det kommer se ut för Vardia.

Slutsatserna man kan dra från betraktelsen av skadeprocenten är att Moderna Försäkringar hade koll på risk och prissättning av premier samt villkor med återförsäkringsbolag.

Kostnaderna då? Moderna Försäkringar var ett ganska litet bolag, vilket borde leda till höga kostnader på grund av avsaknad av stordriftsfördelar.

modfor_kostnadsproc

Allt eftersom bolaget växte kröp man ned mot branschsnittet. Eftersom Moderna Försäkringar var ett ganska litet bolag (2002-2004 var de ungefär lika stora som Vardia är nu mätt med GWP) uppnådde man aldrig samma stordriftsfördelar som de stora jättarna.

Driftskostnadsprocenten kom mot slutet ned till omkring 20 % (netto) vilket kan jämföras med Vardias 33 % brutto och 74 % netto. Här har Vardia en bit kvar, men kostnaderna är höga på grund av den kraftiga tillväxten. Tillväxt kostar, speciellt när tillväxttakten är så hög som storleksordningen hundra procent per år. Om man vill kan man roa sig med räkneövningar där man beräknar omkostnadsprocenten rensat för tillväxt. Det blir ett hypotetiskt, men intressant, räkneexempel som jag rekommenderar er läsare att göra.

Summan av driftskostnadsprocent och skadeprocent blir totalkostnadsprocent och såg ut på följande vis för Moderna jämfört med Sverigesnittet.

modfor_combined

Modernas totalkostnadsprocent följde branschen väl trots att bolaget inte var särskilt stort. En god riskhantering vägde alltså upp de något högre kostnaderna.

Slutsatser

Stora delar av Vardias svenska ledning har varit med förr i Moderna Försäkringar i diverse ledande roller. De har med andra ord varit med om att:

  • växa fort, 10-20 % år i ökade bruttopremieinkomster (GWP)
  • vara lönsamma trots små volymer…
  • …tack vare en god riskhantering med lägre skadeprocent än branschsnittet
  • hålla nästan samma kostnadsnivå (driftskostnadsprocent) som branschsnittet trots mindre storlek

Det finns med andra ord ett hyggligt track record bakom spakarna i den svenska delen av Vardia och om det skulle saknas kunnande finns det nog i den norska koncernledningen.

Moderna Försäkringars resa slutade när bolaget förvärvades för drygt 1,2 miljarder vilket motsvarade P/GWP 1,0 eller P/B 4,6. Vardia värderas just nu till P/GWP 1,1 eller P/B 1,9 vid ett börsvärde på 790 miljoner (börskurs 24,7 kr). Det finns en del kvar att bevisa för Vardia men om Q2 bjuder på sjunkande driftskostnadsprocent och skadeprocent, vilket jag förväntar mig på grund av ökade premieinkomster och en mognande kundportfölj, så ser det lovande ut inför framtiden.

Insiders härjar i Protector, Vardia, Nordjyske och Lollands

Min aktieportfölj är koncentrerad. I princip har jag fem betydande innehav. Det är därför ganska spektakulärt att insiders i fyra av bolagen den senaste tiden har härjat omkring och köpt aktier (jag har inte koll på sådan information om Posco så det kanske lika gärna är alla fem). Låt oss ta en titt på vad som har hänt och vilka slutsatser man kan dra av det.

Nordjyske bank

I Nordjyske bank har det blivit mängder med köp på sistone efter den superba Q1-rapporten den 20 maj:

Totalt köpte insiders under perioden 2014-05-21 — 2014-06-17 nästan 11000 aktier för ca 1,3 MDKK. Vad kan man då dra för slutsatser av detta?

Otroligt positiva signaler, förstås! Q1-rapporten var riktigt bra och dessa insiderköp stärker tron om att den stora vändningen är på väg för Nordjyske bank eller att något annat stort som t.ex. förvärv eller fusion, är på väg att hända. Just nu är det roligt att vara Nordjyske-ägare.

Lollands bank

Irene Jensen, styrelsemedlem i Lollands bank, köpte aktier för 40 000 DKK i mars. Inget jätteköp, men alltid något :-)

Protector forsikring

Protector släppte en brutalt stark Q1-rapport den 9 maj (se t.ex. Finansnovis eller ägamintid). Därefter har två insiders köpt aktier:

I min värld är en stark rapport följd av stora insiderköp något positivt.

sverre

Vardia Insurance Group

Nu över till de mest intressanta händelserna, som har inträffat i Vardia på sistone.

Vardia släppte en kanonrapport för första kvartalet 2014 den 22 maj (nästan alla mina bolag verkar visst släppa kanonrapporter nu för tiden). Strax därefter köpte VD Ivar S. Williksen 15000 aktier för 23,75 NOK/aktie (totalt ungefär 350 000 NOK).

Den 10 juni kom fina försäljningssiffror för maj och därefter har några insidertransationer som har gett mig huvudbry inträffat:

Om jag har begripit vad ett forward contract är för något så är det ett avtal om att köpa en aktie vid en viss tidpunkt. Det är alltså inte en option om att köpa som man kan avstå från att utnyttja om det inte passar, utan i juni 2016 kommer de tre grundarna att köpa 149 000 aktier för ungefär 3,6 MNOK i sitt gemensamma holdingbolag BPR Invest.

Insiderköp är förstås lika positivt i Vardia som i Protector, Nordjyske eller Lollands.

Manövern ger mig dock huvudbry. Varför skapar grundarna ett gemensamt bolag att äga aktier i? Går det inte lika bra att äga aktierna själva eller i egna holdingbolag, som de har gjort tidigare och som de till viss del fortfarande gör?

Jag ser några möjliga orsaker och jag hoppas att ni kloka läsare har några bra tankar när midsommarfirandet är över:

  1. Bolaget är skapat för att underlätta utställandet av forward contracts. Det skulle kunna vara så att det är krångligt eller dyrt att ingå forward contracts så att det underlättar kraftigt om tre personer går ihop och gör det tillsammans i ett gemensamt holdingbolag istället för separat i tre separata holdingbolag. Det känns dock som en avlägsen förklaring.
  2. Det är skattemässigt fördelaktigt att äga aktier i ett gemensamt holdingbolagJag är inte alls insatt i norska skatteregler, men det kanske något läsare är? De tre grundarna ägde sedan tidigare aktier i privata holdingbolag men för nu över aktierna till ett gemensamt holdingbolag. Blir det någon skillnad?
  3. Bolaget behöver inte rapportera insidertransaktioner. Jag har svårt att tänka mig att ett bolag ägt av tre insiders inte skulle behöva rapportera insidertransaktioner, men det kanske finns någon regel att tänja på för att kringgå skyldigheten att rapportera insynshandel? Jag vet inte. Dessutom har de precis tecknat avtal om att köpa aktier.
  4. Maktbolag. BPR Invest äger ungefär 750 000 aktier i Vardia vilket motsvarar 2,3 % av totala antalet aktier. Dessutom äger grundarna ytterligare 6,6 % av bolaget. Kanske är det gemensamma bolaget ett försök till att få mer makt i Vardia eller sända en signal om att grundarna är de som bestämmer om det finns någon intern konflikt kring makten? Det är dock oklart vad som ändras bara för att de går ihop i ett gemensamt bolag, men signalvärdet skulle kunna vara en rimlig förklaring.
  5. Något helt annat. Har du någon annan rimlig förklaring?

Grundarnas manöver i Vardia ger mig alltså huvudbry och jag förstår inte riktigt vad de håller på med, men i grund och botten har de köpt aktier vilket är svårt att tolka negativt.

Avslutningsvis

Summa summarum, sexton sardiner. Vi har fått se insiders i fyra bolag köpa aktier. I Nordjyske har det köpts på bred front och även i Protector ser det otroligt bra ut. I Lollands var köpet egentligen inte så betydelsefullt. I Vardia ger grundarnas manöver mig huvudbry även om det är positivt att de köper aktier.

Hur mycket vikt lägger du vid insiderköp och vad håller Vardias grundare egentligen på med?

Himmel eller pannkaka för Nordjyske och Lollands?

Som ni läsare har märkt har jag en förmåga att snöa in på olika områden. Nu är det norska försäkringsbolag som det mesta handlar om, men för ett år sedan var jag helt insnöad på danska banker. Min portfölj består till ungefär en tredjedel av två stycken danska banker, men de är inne i den fasen att jag knappast köper mer utan väntar på att vinsterna ska utvecklas så som jag har förväntat mig. Det är alltså dags att följa upp Nordjyske bank och Lollands bank, som har släppt sina Q1-rapporter.

Lollands bank går mot ett mellanår präglat av fusionen

lolb

Lollands bank och Vordingborg bank fusionerade i slutet av 2014, så Q1-rapporten är den första för den fusionerade banken. För jämförelsens skull hade det varit intressant med en pro forma-jämförelse, men på Lolland får man ingenting serverat på silverfat. I kvartalsrapporten jämförs en fusionerad banks Q1-14 med en icke-fusionerad banks Q1-13, vilket innebär att alla jämförelsesiffror är helt meningslösa. Tyvärr har jag inte tillgång till Vordingborgs Q1:a från förra året, så det blir inga detaljer. Rapporten visar med önskvärd tydlighet utvecklingen ändå.

Vid fusionen späddes Lollands aktieägare ut med ungefär 18 % genom att Lollands aktieägare fick 85 % av den fusionerade banken. Basintjäningen Q1-14 jämfört med Q1-13 ökade med 40 % vilket illustrerar hur fusionen kan bli bra för Lollands aktieägare. Basintjäningen för 2014 förväntas bli 60 miljoner vilket kan jämföras med börsvärdet på 230 miljoner.

Det stora minuset i Q1-rapporten var jättenedskrivningar på 25 miljoner vilket kan jämföras med 29 miljoner för hela 2013. Stora positiva värdeförändringar är det som räddar resultatet från att hamna på minus. 2014 ser därmed ut att bli ett mellanår med fortsatt höga nedskrivningar. Dessutom har det börjat tillkomma kostnader för fusionen på resultaträkningen, vilket var väntat. Det handlar om lite avgångsvederlag och andra fusionskostnader.

Nedskrivningarna kom huvudsakligen från några stora kunder, så det borde vara från gamla Lollands bank nedskrivningarna härrör. Finanstilsynet granskade 75 % av Vordingborgs utlåning strax innan fusionen klubbades och rimligen granskades de största lånen. Det kan dock vara så att verksamheterna har utvecklats riktigt dåligt det senaste kvartalet så att lånen måste skrivas ned, men det verkar troligare att det handlar om lån till stora företag från gamla Lollands bank. Att jättenedskrivningarna kommer just i Q1, precis efter fusionen har genomförts, kan få den konspiratoriskt lagde Vordingborgaren att mutta lite.

Det positiva är att besparingarna till följd av fusionen ser ut att bli större än vad som tidigare var väntat. Ursprungligen talade ledningen om besparingar på minst 10 miljoner men nu talas det om besparingar på mer konkreta 15-20 miljoner. Den optimistiskt lagde kan lägga in det i kalkylen, men jag räknar fortsatt på en normal intjäningsförmåga efter skatt på 33 miljoner (vilket alltså ökar med ca 4-8 miljoner efter skatt om de nya kostnadsbesparingarna realiseras). Besparingarna kommer att slå igenom med full kraft under 2015.

Kostnadsbesparingarna kommer bland annat från stängningen av fyra filialer, som har genomförts under Q1.

Annars finns inte mycket mer spännande att säga om Q1-rapporten. Utlåningen minskade marginellt jämfört med Q4-13 men det egna kapitalet ökade något till 358 miljoner. Vid ett börsvärde på 230 miljoner handlas Lollands bank därmed till ett P/B på drygt 0,6 och ett P/E på 7 på min bedömda normala intjäningsförmåga.

När jag ändå är igång kan jag väl presentera hur resultatet skulle kunna se ut om ledningens besparingar faller ut väl och nedskrivningarna faller till omkring 0,5 % av utlåningen, vilket inte bör vara orimligt under en högkonjunktur:

Basintjäning 60 MDKK
Kostnadsbesparingar 15-20 MDKK
Förbättrat räntenetto 3 MDKK
Nedskrivningar 10 MDKK
(Värdeförändringar 0 MDKK)
Skatt 17-18 MDKK
Vinst efter skatt 51-55 MDKK

Det är efter ett sådant år jag hoppas kunna sälja Lollands bank.

Återbetalning av statligt hybridkapital

På Sveriges nationaldag passade Lollands bank på att betala tillbaks 32 miljoner i statligt hybridkapital. Det var Vordingborg bank som tog upp lånet 2009 till en ränta på 9 % och i nuläget är det faktiskt mer passande att låna pengar från kunderna till en ränta på 0,5 % istället. Det är också en tydlig signal om att krisen är över. Nu finns bara ett dyrt lån på 25 miljoner kvar som en kvarleva från Vordingborg och det får leva kvar några år till (återbetalning kan ske tidigast 2018). Det lånet är taget av Nykredit och räntan är 3-månaders CIBOR plus 7,5 %.

Fördelen med återbetalningen är att räntenettot kommer att förbättras. 9 % ränta på ett lån på 32 miljoner blir i runda slängar en besparing på 3 miljoner per år.

Nackdelen med återbetalningen är att Lollands finansiella ställning försvagas. Kapitaltäckningsgraden sjunker till 16,4 % vilket dock fortfarande innebär en betryggande marginal till det individuella kravet på 12,3 %. Ingen utdelning för året är att vänta, men om 2015 blir ett år då den danska ekonomin har förbättrats ytterligare samtidigt som Lollands drar nytta av besparingarna från fusionen och från återbetalningen av hybridkapitalet kan man förvänta sig ett bra resultat och en utdelning för 2015.

Nordjyske går mot ett bra år och kassakistan är överfull

Medan Lollands hankar sig fram ser 2014 ut att bli det år då Nordjyske får lite luft under vingarna, eller vad sägs om en förbättring av resultatet före skatt med hela 67 %?

Intjäningen är dock under press. Basintjäningen minskade 9 % till 52 miljoner vilket kan jämföras med ledningens prognos för helåret på 175-210 miljoner. En ganska konservativ prognos om året fortsätter som det har börjat. K/I-talet ökade till 58 % från 55 %.

Höjdpunkten, som är kärnan i en investering i alla danska banker, var att nedskrivningarna minskade med 23 % till 23 miljoner. Resultatet före nedskrivningar och värdeförändringar ökade därmed med 9 % till 25 miljoner. Värdeförändringarna var, precis som för Lollands, betydande vilket ger en enorm hävstång på resultatet före skatt som alltså ökade med hela 67 % till 46 miljoner.

Lantbruket står för ungefär en fjärdedel av utlåningen men för nästan 60 % av nedskrivningarna. Lantbruket är alltså fortsatt pressat men kanske ljusnar det lite. För privatpersoner gäller det omvända förhållandet; privatpersoner står för 40 % av utlåningen men bara 20 % av nedskrivningarna.

Banken är också fortsatt överkapitaliserad. Kapitaltäckningsgraden är nu uppe på 20,0 % jämfört med det individuella kravet på 12 % eller bankens egen målsättning på 16 %. Ökad utdelning, återköp eller förvärv är att vänta. Som jag har skrivit om i tidigare inlägg är bankmarknaden på kring Nordjylland väldigt fragmenterad och jag skulle gärna se att Nordjyske förvärvar eller fusionerar med en annan bank. Jag har fått uppfattningen att Nordjyske prioriterar att positionera sig inför framtiden snarare än att skifta ut värden till aktieägarna.

Återköp till P/B under 1 är annars en helt okej lösning det med, men även om återköp tidigare har genomförts verkar inte ledningen vara så sugen på det. Min bästa gissning är att vi ”bara” får se en utdelningshöjning i år igen, kanske en dubbling till 4 kr/aktie vilket ger en medioker direktavkastning på dryga 3 %.

Sammanfattningsvis

Nordjyske bank är på rätt väg medan Lollands bank samlar krafterna inför 2015. Det finns fortfarande en hygglig uppsida i båda bankerna, men som framgår av min bevakningslista är det bara Lollands som jag ser som köpvärd för tillfället och det är dessutom gränsfall. Jag tycker att det finns mer intressanta investeringar i nuläget.

Jag har ägt aktier i båda bankerna sedan februari 2013 och kommer att vänta till tidigast februari 2016 innan jag säljer, om inte aktierna skulle dubblas i pris innan dess. Vid det laget har vi förhoppningsvis fått se ett danskt lantbruk som är i mindre kris än det är idag och dessutom kanske vi har fått se ännu fler fusioner nere kring Lolland.

The Richest Man in Babylon av George S. Clason

richestmaninbabylon

Bra böcker ska ha ostiga omslag!

Det var länge sedan vi skrev om en bok, fast nu är det sommar så det börjar bli hög tid att gå igenom några. Det här är boken att läsa när man är lite grönare på investeringar och privatekonomi. En av mina absoluta favoriter är denna och den argumenterar på en nivå som är nästan oslagbar. Boken är ”The Richest Man in Babylon”, eller som den så vackert heter i den svenska översättningen, ”Rikaste mannen i Babylon”.

Vi måste börja med att påpeka att det inte finns några verkliga referenser till några historiska verk eller liknande, utan alla berättelser om Babylon är helt påhittade. Därför blir det ytterst pinsamt när andra faktiskt tror motsatsen. Sedan är boken uppdelad i små berättelser som gör ekonomi väldigt enkelt att ta till sig och det är därför är det den första boken jag rekommenderar någon att läsa som ska ge sig i kast med sin privatekonomi. Att boken är från 1926 gör den dessutom evigt bra. Det är svårt att hitta en modern, motsvarande bok som kommer klara 100 år (har den överlevt i 90 år så lever den tio till).

Berättelserna är ganska charmiga men med en ganska stapplande, kruttorr dialog. Det blir ganska humoristiskt när en vagntillverkare och murare i Babylon diskuterar på fem-sju rader om livets utmaningar och därför tänkte jag inte gå in på alla småsaker, utan berätta om vilka råd som boken mynnar ut i.

Det rådet som uppkommer flest gånger och som även jag anser är viktigast är att du ska betala dig själv 10 % av allt du tjänar och inte leva från lön till lön. När det här är en vana kommer det inte vara ett problem för dig och du kommer inte märka att du lägger undan pengar. Dessa pengar ska du sedan förränta eftersom ränta på ränta-effekten är så ohyggligt kraftfull.

När det kommer till placering av pengarna, säger boken, att dessa bör placeras hos någon som jobbar med det. I boken var det en snickare som skulle åka och köpa diamanter. Det blev ingen succé, utan ett bättre alternativ var att ge sköldtillverkaren pengar för att kunna tillverka fler sköldar. Boken säger lite skämtsamt att murare ger väldigt bra råd om hur man murar. Du ska också investera med försiktighet så att du inte förlorar dina pengar. Alltså ska du vara säker på att din placering kommer att generera pengar framöver. Dessutom ska du inte tro att det är lätt att bli rik snabbt utan det tar tid. Boken säger att straffet för risk är förlust.

Ett annat bra råd är att man ska ha koll på hur mycket man spenderar. Detta eftersom kostnader kommer smygandes och det är lätt att levnadskostnaderna ökar i samma takt som lönen. Alltså ska du planera dina utgifter så att du alltid, i vått och torrt, spar dina 10 %. Boken säger även att du borde ha ett motto som
är något i stil med att få ut 100 % uppskattning av varje spenderad krona. Som alla Günther Mårder-fans vet så är den bästa kronan, den sparade kronan.

En liten skön utläggning i boken går även in på familjen och lite hur man bör tänka där. För vem har sagt att ekonomiböcker inte täcker hela familjen? För att göra mark mer värdefull bör man bygga ett hus på marken. Detta eftersom det blir lite av en 1+1=3-effekt. Boken tycker dessutom att det är bättre att betala av sitt lån än att behöva betala en hyresvärd och därför bör man äga sitt boende. Tror dock inte hyresvärdarna hade stordriftsfördelar på samma sätt som idag.

Sedan ska du vara en person som tar hand om din familj och du ska ha medlidande för de sjuka så att folk pratar gott om dig. Det står (tack och lov) dock inte om hur man tjänar pengar på det. Utan meningen är att du ska vara en bra person som inte blir allt för girig, eftersom det vanligtvis kommer tillbaka och biter dig i svansen.  Det finns lite fler tips om hur du ska agera som människa och just agera är en viktig punkt. De personer som agerar tenderar att ha mer tur och just att skjuta upp saker kan mycket väl leda till att man mister tillfället.

Det är två regler till sedan som är väldigt konservativa och den första regeln handlar om försäkringar. Du ska ha försäkringar som täcker olycka så att du undviker att hamna i en situation där du hamnar i finansiell knipa och tyvärr är det ju oftast som så att en olycka sällan kommer ensam. Min personliga syn på försäkringar är att antingen så sätter man av pengar i en buffert som är en försäkring på sådana saker man har råd att täcka själv eller förlora eller så köper man den försäkringen som täcker absolut bredast eftersom priset spelar mindre roll den dagen man måste använda den. Jag betalar därför mer i försäkringsavgifter än motsvarande personer men jag har också ett bredare skydd.

Andra konservativa regeln är om amortering av lån och jag tror den moderna läsningen av det är konsumtionslån. Om man nu ens har dem ska man bli av med dem genom att lägga undan 10 % av nettolönen till sig själv och 20 % ska gå till amortering. Det här beskrivs som en enorm uppoffring i boken, men jag vill hävda att så inte är fallet. Det krävs lite planering, inställning och att man tillsammans med sin partner är ett team och har tillsammans beslutat sig om detta. Då är det fullt görbart utan större påverkan på ens normala vardag.

Om man ska kritisera boken är huvudanledningen att det inte finns en diskussion kring vad ens risknivå ligger på. Boken är nästan på en extrem nivå av säkerhet, men jag tycker man ska se förbi det här. Anledningen är att genom finansiell trygghet och ett bra buffertsparande så kommer du kunna ta en större livsrisk. Det kan vara att förverkliga drömmen om att bli entreprenör (och jobba dygnet runt), göra finansiella placeringar där risken är hög eller bara att kunna köpa ett hus som egentligen är lite för dyrt. Därför ska du anpassa allt du läser, alltid, till att du sover gott om natten.

Sammantaget har ni redan förstått att det bara är att köpa boken för en hundring och läsa den långa utläggningen av det som jag här har sammanfattat. Vad tycker ni som läst den? Bra men stel? För konservativ?

Försäkringsbolagens resultaträkning: Vardia som exempel

Under de år jag har läst andra bloggar har det slagit mig att många undviker finansbolag av olika skäl. Ett skäl som brukar nämnas är att redovisningen är svår att förstå sig på. Själv tror jag mest att det handlar om att ta sig över en liten barriär, så därför tänkte jag i detta inlägg gå igenom resultaträkningen för försäkringsbolag och som exempel kan Vardia Insurance Group passa bra. Resultaträkningen i Protector forsikring är snarlik, så detta inlägg passar utmärkt för att förstå den resultaträkningen också.

I ett kommande inlägg tänkte jag spinna vidare på detta inlägg och gå igenom några vanliga nyckeltal och hur de beräknas utifrån resultaträkningen.

De små försäkringsbolagen tillämpar ganska mycket återförsäkring vilket betyder att en del av försäkringsbolaget premieinkomster slussas vidare till ett återförsäkringsbolag (=ett försäkringsbolag som försäkrar försäkringsbolag) och i gengäld täcker återförsäkringsbolaget en del av försäkringsbolagets skador. Detta är en stor skillnad mot de stora försäkringsbolagen som med sin av naturen större riskspridning inte behöver återförsäkring (något förenklat) utan sprider riskerna genom sin storlek istället.

En sida som rekommenderas och vars terminologi jag har försökt anamma är Svensk Försäkring – gemensamma nyckeltal i försäkringsbolagens årsredovisningar – skadeförsäkringsbolag.

Resultaträkningen

Det är lätt att hamna i begreppsförvirring då vissa uttryck är snarlika. I denna genomgång används uttrycken till en början både på svenska och engelska. Det är framförallt bland intäkterna man kan bli snurrig av de olika uttrycken både på svenska och engelska.

Vi går igenom resultaträkningen uppifrån och ned. Resultaträkningen är identisk med den som är redovisad i Vardias årsredovisning 2013 med undantag för grå rutor som är beräknade värden som jag har lagt till.

Ett försäkringsbolags resultat består av dels det tekniska resultatet och dels det icke-tekniska resultatet. Summan av dessa blir resultatet före skatt. Vi börjar med det tekniska resultatet, som motsvarar ungefär rörelseresultatet för ett icke-finansiellt bolag.

Det tekniska resultatet

Intäkter

Vi börjar bland intäkterna.
forsakring_rr_intakter_uppdaterad

Delar av bruttopremieinkomsterna (gross written premiums, GWP) avges alltså till återförsäkringsbolag och återstoden blir nettopremieinkomster, eller premieinkomster för egen räkning (premiums written for own account). I Vardias fall avsätts 75 % av GWP till återförsäkringsbolagen. Protector avsätter ungefär 25 %.

Från premierna tecknade för egen räkning ska avsättningar göras för de premier som inte hänför sig till redovisningsperioden (t.ex. en försäkring tecknad i april som är förbetald i ett år). Dessa redovisas under posten förändringar i avsättningar för ej intjänade premier (changes in unearned premium reserves gross).

Skillnaden mellan premier tecknade för egen räkning och avsättningar blir premieintäkter för egen räkning (premiums earned for own account).

Det är alltså en viktig skillnad mellan premieinkomster, tecknade premier och premieintäkter.

Den uppmärksamme läsaren noterade att bruttopremieintäkter aldrig kom med. Bruttopremieintäkter är bruttopremieinkomster plus förändringar i avsättningar.

Avslutningsvis på intäktssidan kommer några märkliga rader.

vardia_rr_2

Allokerad investeringsavkastning överförd från det icke-tekniska resultatet är en finansiell intäkt som är uppflyttad från finansnettot. Längre ned bland de finansiella posterna finns alltså motsvarande utgift. Vad är då detta? Jo, eftersom premier betalas in före ersättningar betalas ut får försäkringsbolaget ränta på pengarna under tiden. Denna post är en uppskattning av den ränteintäkt som försäkringsbolaget får innan ersättningar har betalats ut. Ränteintäkten baseras på en rimlig kalkylränta, typiskt en statslåneränta, och regleras i Norge av Finanstilsynet. 2013 var räntan 1,6 %.

Andra försäkringsrelaterade intäkter är intäkter från främst agenturverksamhet i Vardia Agencies.

Kostnader, det tekniska resultatet

En stor andel av kostnaderna är försäkringsersättningar, alltså utbetald ersättning för inträffade skador.
forsakring_rr_ersattningar_uppdaterad

Den första posten, Försäkringsersättningar före förändringar i avsättningar, brutto (gross claims paid) är en term som jag har hittat på själv i då jag inte har hittat någon svensk benämning. Det är hur som helst det som har betalats ut till kunderna under perioden.

Därefter händer det en del på vägen för att komma till vad som faktiskt belastar försäkringsbolaget i form av försäkringsersättningar för egen räkning (claims incurred for own account). För att komma dit måste man gå via återförsäkrarens andel av försäkringsersättningar samt förändringar i avsättningar från både försäkringsbolag och återförsäkringsbolag. Notervärt är att försäkringsersättningar, brutto alltså innefattar förändringar av avsättningar.

Avsättningar görs för att täcka framtida sannolika försäkringsersättningar. Dessa är alltså inte bekräftade, utan sannolika, så statistiken säger att det kommer att uppstå kostnader för dessa avsättningar som avser perioden i fråga. Återförsäkringsbolaget tar en del av avsättningarna medan försäkringsbolaget tar sin del. Eftersom avsättningar är sannolika kostnader och inte bekräftade kostnader finns det en möjlighet för att avsättningarna kan återföras. I ett kraftigt växande försäkringsbolag kommer dock avsättningarna öka i takt med att premierna ökar.

Sedan har vi kostnader som alla bolag har, dvs. kostnader för försäljning, administration osv.
vardia_rr_4

I Vardias fall är försäljningskostnader missvisande eftersom bara ”övriga försäljningskostnader” innefattas där. Kostnader relaterade till försäljning finns istället inbakade i försäkringsrelaterade administrationskostnader, vilket framgår om man läser noterna (not 12 i ÅR 2013).

Erhållen provision är provision som Vardia får från återförsäkringsbolagen. Provisionen är en ersättning för att man har slussat vidare premier till återförsäkringsbolaget där risknivån på kunderna bakom premierna har varit tillfredsställande enligt villkoren bolagen emellan.

Summan av alla rörelsekostnader och erhållen provision (som alltså är en intäkt) blir rörelsekostnader för egen räkning. När man beräknar nyckeltalet driftskostnadsprocent (cost ratio) är det rörelsekostnader för egen räkning som man utgår från. Provisionen från återförsäkringsbolagen påverkar alltså driftskostnadsprocenten netto, men inte brutto. Nettodriftskostnadsprocenten kan alltså bli mycket låg eller rent av negativ i vissa fall. Till exempel hade Protector negativ driftskostnadsprocent (netto) 2005.

Så kan man summera det tekniska resultatet före förändringar av säkerhetsavsättningar etc. Innan man kommer fram till det tekniska resultatet ska förändringar av säkerhetsavsättningar göras. Säkerhetsavsättningar görs enligt krav från norska Finanstilsynet.

vardia_rr_5

Slutligen når man då fram till det tekniska resultatet. I ett icke-finansiellt bolag skulle detta alltså motsvara ungefär rörelseresultat före räntor och skatter (EBIT).

Det icke-tekniska resultatet

Det icke-tekniska resultatet motsvarar ungefär finansnettot hos andra bolag. Det är de pengar som försäkringsbolaget tjänar på sina investeringar, om man bortser från den lilla del som har förts över till det tekniska resultatet.

Först kommer ett slags klassiskt finansnetto:

vardia_rr6

Därefter saknas bara en post som vi tidigare har stött på, nämligen allokerad avkastning från investeringar överfört till det tekniska resultatet. Det är en summa som flyttas från det icke-tekniska resultatet till det tekniska resultatet.

vardia_rr7

För mogna försäkringsbolag är det icke-tekniska resultatet betydande. För t.ex. Protector är typiskt det icke-tekniska resultatet större än det tekniska. För Vardia är det icke-tekniska resultatet alltså obetydligt, ja till och med negativt (än så länge), eftersom bolaget ännu inte har hunnit bygga upp någon investeringsportfölj att tala om.

Slutligen kan man så summera det tekniska resultatet och det icke-tekniska resultatet till resultatet före skatt. Därefter dras skatt och slutligen är vi framme vid resultatet efter skatt. De tre sista struntar jag i att visa i tabellform eftersom det ser ut precis som i vilket bolag som helst.

Försäkringsredovisning är inte så krångligt som det kan verka och jag hoppas att detta inlägg har lyckats förklara helheten eller några detaljer utan att krångla till det. Försäkringsverksamhet är i grund och botten en ganska enkel och okomplicerad verksamhet även om det krävs mycket skicklighet och disciplin från ledningens sida för att prissättningen av risker inte ska bli felaktig och leda till förluster.