Uppdatering om 25 börsnoterade danska banker

17 av 25 börsnoterade danska banker har i skrivande stund lämnat sina kvartalsrapporter för det första kvartalet 2013. Jag följer rapporterna med stort intresse för att se hur intäkter och nedskrivningar utvecklar sig i krisens Danmark och speciellt intresse riktas mot vissa av bankerna, framförallt de som ingår i min portfölj av danska banker.

Nedan följer en uppdaterad variant av den tabell som tidigare har publicerats i en jämförelse mellan 25 börsnoterade danska banker. Utöver en ren uppdatering har även räntenettots, nedskrivningarnas och utlåningens utveckling Q1 2013 jämfört med Q1 2012 lagts in. Räntenettot är den viktigaste intäktskällan för de flesta bankerna, även om det också finns fler intäktskällor via provisionsnetto m.m. Ett kvartal är kort tid att dra några långtgående slutsatser från, men det säger alltid något.

Den danska bankmarknaden är fragmenterad, där de börsnoterade bankernas storlek mätt med börsvärde ser ut som följer:

  • > 10 GEUR: En (Danske bank)
  • 1 GEUR – 10 GEUR: Två (Jyske bank och Sydbank)
  • 500 MEUR – 1 GEUR: Två (Spar Nord Bank och Ringkjøbing Landbobank)
  • 50 MEUR – 150 MEUR: Nio
  • 10 MEUR – 50 MEUR: Nio
  • < 10 MEUR: Två

Data för finansiell styrka och finansiell hävstång har hämtats från årsbokslut respektive kvartalsrapport medan värdering, lönsamhet och börsvärde har huvudsakligen hämtats från Financial Times Global Equity Screener (där jag har gått in och gjort stickprover när jag har märkt att något inte stämmer).

I tabellen har varje parameter rangordnats och markerats med fem färger för att åskådliggöra hur de olika parametrarna ser ut för de olika bolagen. Skalan är mörkgrön-ljusgrön-gul-orange-röd där mörkgrön är bäst och röd är sämst:

  • För kapitaltäckningsgrad, primärkapitalrelation, utlåning/EK, ROE och ROE (5 år) har de fem bolagen med bäst rang fått mörkgrön, nästföljande fem fått ljusgrön osv. ned till mörkröd.Om två banker har samma värde på någon parameter så får båda den bättre färgen. För ROE-måtten har alla negativa värden satts röda.
  • För P/B har bolag med P/B under 0,5 fått mörkgrön, P/B mellan 0,5 och 0,75 ljusgrön, P/B mellan 0,75 och 1 gul, P/B mellan 1 och 1,5 orange och P/B över 1,5 röd.
  • För P/E har bolag med P/E under 10 fått mörkgrön, P/E mellan 10 och 15 ljusgrön, P/E mellan 15 och 20 gul, P/E över 20 orange och bolag med negativt P/E (”N/A”) fått rött.
  • För förändring av räntenetto Q1-13 vs. Q1-12 har förändringar över 10 % fått mörkgrön, 0 % till 9 % ljusgrön, -5 % till -1 % gul, -6 % till -10 % orange och lägre än -10 % röd.
  • För förändring av nedskrivningar Q1-13 vs. Q1-12 har förändringar lägre än -33 % fått mörkgrön, -32 % till -1 % ljusgrön, 0 % till 10 % gul, 11 % till 33 % orange och över 33 % röd.
  • För förändring av utlåning Q1-13 vs. Q1-12 har förändringar lägre än -10 % fått röd, -5 % till -10 % orange, -1 % till -4 % gul, 0 % till 3 % ljusgrön och över 3 % mörkgrön. Här ses en ökning som positiv, men samtidigt ska man komma ihåg att en för kraftig ökning också kan vara ett varningstecken.

Tabellen är uppdaterad 2013-05-08 med kvartalsrapporter från samtliga bolag som dittills hade rapporterat och är rangordnad efter marknadsvärde. I princip så gäller att fler gröna fält innebär högre kvalitet och fler röda fält innebär sämre.

Klicka på bilden för att få den förstorad.

25_danska_banker_130508

Generellt sett minskar utlåningen och räntenettot (som i de flesta fall går hand i hand). Nedskrivningarna har generellt sett minskat något även om det finns banker där de har ökat kraftigt. De banker som jag av ett eller annat skäl finner intressanta kommenteras kort nedan.

Danske bank, Danmarks storbank som dominerar den danska bankmarknaden, gjorde en halvtaskig kvartalsrapport men som ändå är i linje med många av de andra mindre bankernas. Nedskrivningarna minskar kraftigt, vilket är positivt, men räntenettot minskar liksom bankens övriga intäkter. Finanserna ser starka ut för att vara en storbank (se diskussion om bankers finansiella styrka) och värderingen är låg sett till P/B.

Jyske bank och Sydbank, Danmarks Large cap-banker utöver Danske, rapporterade ungefär i linje med Danske bank sett till räntenetto men sämre respektive mycket sämre sett till nedskrivningar. Båda bankernas räntenetto minskar ungefär lika mycket, trots att Sydbanks utlåning är oförändrad medan Jyske banks utlåning ökar.

Spar Nord Bank lämnade en riktigt imponerande Q1-rapport med kraftigt stigande räntenetto och i princip oförändrade nedskrivningar. Här är kostnadsläget fortsatt förhöjt på grund av kostnader som hänförs till fusionen med Sparbank, som förväntas ge synergieffekter på sikt. Denna rapport fick mig att höja på ögonbrynen eftersom den visar på en dansk bank som går riktigt bra.

Djurslands bank, är en bank med stor utlåning till jordbruk precis som Nordjyske bank. Banken tvingades göra ganska kraftiga nedskrivningsökningar på utlåning till jordbruk vilket är ett oroväckande tecken för andra banker med hög utlåning till högbelånade jordbruk. Räntenettot har försämrats mycket mer än utlåningen har minskat vilket kan tyda på att räntan har sänkts till utsatta kunder för att förhindra konkurser.

Vestjysk bank lämnade en blandad rapport, som ändå var positiv om man ser genom de historiska glasögonen. Resultatet blev positiv efter fjolårets brakförlust, men räntenettot faller och nedskrivningarna ökar jämfört med Q1 förra året (även om de minskar jämfört med Q4). Banken har farligt svaga finanser, även om de säkert klarar sig undan konkurs om inga tillkommande stora bakslag kommer. Storägaren staten har annonserat att de vill sälja banken.

Läget är något annorlunda för en annan krisbank, Diba bank, som visserligen har en skaplig kapitaltäckningsgrad (inklusive hybridkapital), men där K/I-talet före nedskrivningar (K/I=kostnader i förhållande till intäkter) 2012 var 94 %. Det är helt ohållbart och om inte stora förbättringar sker så är Diba bank en given konkurskandidat, om inte banken blir uppköpt (fusionerad) först vilket det spekuleras kring.

Nordfyns bank lämnade en ganska medioker rapport (se separat inlägg) om man jämför med 2012, men då 2012 var ett mycket bra år så är början på 2013 inte så dum även om ökningen av nedskrivningar var hög.

Slutligen kan vi också ta och visa tabellen ännu en gång, den här gången sorterad på stigande P/B-tal.

25_danska_banker_130508_pb

Det som jag tycker sticker ut mest är, precis som jag tidigare har konstaterat, den mycket låga P/B-värderingen av Lollands bank som placerar sig mitt bland krisbankerna högst upp i tabellen trots att bolaget har gått med vinst genom hela krisen och att finanserna är mycket starka utan att ha behövt låna hybridkapital av danska staten vilket de svaga bankerna runtomkring i tabellen har. Lollands Q1-rapport ska därmed bli mycket intressant. Är det något med Lollands bank som jag missar eller är den bara väldigt felvärderad?

Bland de banker med P/B under 0,65 som hittills har rapporterat har samtliga lämnat någon form av besvikelse i form av sjunkande räntenetto eller ökade nedskrivningar och det återstår att se om så också blir fallet med Nordjyske och Lollands. Jag återkommer med rapporter om dessa så småningom och kommer även att uppdatera tabellen när samtliga danska banker har rapporterat. Om räntenettot för Nordjyske och Lollands sjunker med som mest kring 5 % och nedskrivningarna minskar jämfört med förra året så ser läget relativt den låga värderingen ut helt enligt förväntan.

Jämförelse mellan europeiska kraftbolag 2012

Så har det äntligen blivit dags för femårsjubileum av den årliga jämförelsen av europeiska kraftbolag som jag brukar bjuda på här på Aktiefokus! Tidigare jämförelser mellan europeiska kraftbolag som har gjorts är följande:

Årets jämförelse blir i form av en färgglad tabell (inspirerat av inlägget om 25 danska banker) istället för i figurform som tidigare år. Jag älskar tabeller med färger och tycker att de ger mycket information på en och samma gång, vilket trogna läsare säkert redan har förstått.

De flesta bolagen har rapporterat för länge sedan, men CEZ är långsamma och släppte inte sin årsredovisning förrän på valborgmässoafton trots att de inte har brutet räkenskapsår. CEZ, som tidigare har varit ett av de mest kvalitativa bolagen i jämförelsen, får inte utlämnas och har därför inväntats.

Årets jämförelse görs på data från respektive bolags årsredovisning 2012 och när det gäller alla data från balansräkningen så har goodwill exkluderats. Jag har upptäckt en större jämförelseförstörande post och det är Enel som har gjort nedskrivningar av spansk verksamhet men inga korrigeringar har gjorts som följd av detta.

Över till tabellen. Bolagen är sorterade på storlek (omsättning). Rutorna är därefter färgmarkerade för varje parameter. Färgerna är en ren rangordning där de tre bästa för respektive parameter är grön, de tre i mitten är gula och de tre sämsta är röda (därför kan även en direktavkastning på över 7 % vara rödmarkerad). 2012 ser resultatet ut som följer och ju grönare, desto bättre. Börskurser är från 2013-05-02.

europeiska_kraftbolag_2012

Det framträder snabbt en mycket tydlig bild av vilka bolag som vinner jämförelsen och har man läst de tidigare jämförelserna så har bilden inte ändrats nämnvärt.

Vinnarna: CEZ och Fortum

Det är de minsta bolagen i jämförelsen, CEZ och Fortum som sticker ut med att ha:

  • högst rörelsemarginaler,
  • lägst skulder,
  • högst räntetäckningsgrader,
  • högst räntabilitet på totalt kapital,
  • låga utdelningsandelar,
  • låga värderingar.

Man skulle kunna förvänta sig att de mest kvalitativa bolagen också är högst värderade, men det är precis tvärt om! Det låter nästan för bra för att vara sant. Direktavkastningen är dessutom rejält hög för båda bolagen, även om det finns mindre kvalitativa bolag med högre utdelning.

Nummer tre: Iberdrola

Iberdrola är det bolag som har något högre marginaler och lägre skuldsättning än de flesta av sina europeiska konkurrenter. Räntetäckningsgraden har sjunkit något de senaste åren och är nu nere på 3,4 vilket börjar bli väl lågt. ROA ex. goodwill är nästan dubbelt så högt som hos närmsta efterföljaren EON. Värderingen är fortfarande relativt låg jämfört med många konkurrenter, men jag skulle helst vilja se en lägre värdering av aktien.

Jag vill utfärda en varning för att utdelningen kan verka högre än vad den egentligen är eftersom Iberdrola tillämpar scrip dividend (läs mer om systemet här). Antingen får man kontant utdelning och får sitt innehav utspätt eller så får man nya aktier och ingen kontant utdelning.

Om Iberdrolas värdering sjunker framstår bolaget fortfarande som en bra kompromiss mellan kvalitet och pris bland de europeiska kraftbolagen.

Resten

Den första platsen utanför pallen får E.ON, som har lägre skuldsättning än bolagen lägre ned i rangordningen och en bra räntetäckningsgrad. Värderingen sett till P/E och P/B är godkänd och om man kan förlåta förlusten 2011 på grund av kärnkraftsnedskrivningarna så är E.ON nog det sista bolaget i denna jämförelse med tillräcklig kvalitet för att se intressant ut.

Resten av bolagen har rejält utmanande finanser, höga utdelningsandelar och till råga på allt också höga värderingar. Det vore möjligt att rangordna även resten men det kan lämnas som en övning åt den intresserade eller riskvillige läsaren.

Jämförelsen mellan europeiska kraftbolag 2012 leder således (liksom förra året) fram till slutsatsen att de två överlägset mest intressanta kraftbolagen ur investeringssyfte är CEZ och Fortum. På god tredje plats kommer Iberdrola, som dock bör handlas billigare än Fortum och CEZ på grund av lägre kvalitet. I nuläget är det tvärt om så att de bästa bolagen också är billigast.

Håller H&M på att bli ifrånsprungna av Inditex?

Bomullspris, väder och vind, eurokris, valutapåverkan och så vidare. Så har det låtit i H&M:s rapporter de senaste åren då det välsmorda maskineriet har tappat fart. Samtidigt verkar största konkurrenten Inditex inte ha några problem. Håller H&M på att bli ifrånsprungna av Inditex?

Sveriges bästa företag vs. Spaniens bästa företag

De båda bolagen har mycket gemensamt men också mycket som skiljer dem åt. Inditex (MCE:ITX) äger egna fabriker i Spanien medan H&M (STO:HM-B) inte äger några fabriker och istället köper produktion i Asien. Inditex är snabbfotade och fraktar kläder med flyg medan H&M väljer det långsammare och billigare alternativet båt. Inditex har en optimerad cash conversion cycle medan H&M betalar sina fakturor i tid och förvaltar relationerna med sina leverantörer. Inditex har en hel drös olika butiker utöver flaggskeppet Zara medan H&M är på väg åt samma håll. Vad fungerar då bäst?

Vi betraktar perioden 2004-2012 för att se om det går att få svar på min fråga. H&M:s siffror har räknats om från svenska kronor till spanska euro (genomsnittlig växelkurs under året har använts för respektive år). Data baseras på Inditex årsredovisningar och H&M:s årsredovisningar. Till att börja med så visas omsättningen i figuren nedan.

hm_inditex_omsattning

Inditex började från en marginellt lägre nivå 2004 och har ökat omsättningen något mer än H&M under perioden. Det kan noteras att Inditex har ungefär dubbelt så många butiker som H&M men endast något högre omsättning.

Mer intressant än omsättningen är vinsten efter skatt, som visas nedan.

hm_inditex_vinst_efter_skatt

H&M hade 25 % större vinst än Inditex i början av perioden men blev omsprungna 2011. 2012 hade Inditex 22 % högre vinst än H&M.

Vi kan också bryta ned siffrorna och visa förändringen av vinsten år för år. Siffran för ett visst år i tabellen nedan visar förändringen mellan året och året innan.

hm_inditex_forandring_av_vinsten

H&M gick bättre än Inditex under 2007-2009 medan Inditex har ryckt ifrån under de tre senaste åren. Under hela nioårsperioden har Inditex vuxit mer än dubbelt så mycket som H&M.

Sett till både omsättning och vinst efter skatt har alltså Inditex utklassat H&M under de senaste nio åren, men den största skillnaden har visat sig under de senaste tre åren. För att se vad detta kan tänkas bero på får vi undersöka några olika marginalmått.

Marginaler

Vi börjar med bruttomarginalen. Både H&M och Inditex är handelsbolag som har kostnader för sålda varor. Omsättning minus kostnader för sålda varor ger bruttoresultatet. Bruttomarginalen är bruttoresultatet dividerat med omsättningen och visas i figuren nedan. Notera att y-axeln inte börjar på noll.

hm_inditex_bruttomarginal

Fram till 2010 hade H&M högre bruttomarginal än Inditex och båda bolagen ökade sina bruttomarginaler. 2011 bröts H&M:s trend genom en kraftig bruttomarginalminskning, som även fortsatte in i 2012. Inditex å andra sidan ökade bruttomarginalen marginellt 2011 och gick om H&M 2012.

I princip alla omvärldsfaktorer påverkar omsättningen på samma sätt för H&M och Inditex (med reservation för att bolagen har sin försäljning på lite olika geografiska marknader, men här lär Inditex knappast gynnas med stora delar av omsättningen i Spanien). Detsamma gäller kostnaden för sålda varor, utom valutaändringar eftersom bolagen har sin produktion i olika länder. Rimligen gynnas Inditex av en svag euro då stora delar av produktionen är egenägd och baserad i Spanien. Euron har försvagats från i årsgenomsnitt 10,62 SEK/EUR 2009 till 8,70 EUR 2012, dvs. en försvagning om nästan 20 %.

Om vi antar att omsättningen är 100 och kostnaden för sålda varor är 38 så blir bruttoresultatet 62, motsvarande en bruttomarginal på 62 %. Givet en konstant omsättning och en ökad kostnad för sålda varor med 20 % på grund av dyrare valuta (om vi antar att H&M köper in i euro vilket inte är hela sanningen – USD är den mest betydelsefulla inköpsvalutan och EUR är nummer två) så blir kostnaden för sålda varor istället 46 vilket ger ett bruttoresultat på 54 och en bruttomarginal på 54 %. H&M:s bruttomarginal har försämrats från 61,6 % 2009 till 59,5 % 2012 vilket innebär att bolaget trots allt står emot valutaändringarna ganska väl. Om också bomullspriser med mera påverkar negativt så står H&M emot en ogynnsam omvärld förvånansvärt väl.

Jämfört med konkurrenter som GAP, Esprit och Marks & Spencer är både H&M och Inditex i topp sett till bruttomarginal. Numer är alltså Inditex nummer ett och H&M nummer två.

Bruttomarginalen är naturligtvis inte allt. Klädbolagen har också försäljningskostnader, administrationskostnader och finansiella kostnader. Både H&M och Inditex är skuldfria, vilket innebär att administration och försäljning står för rörelsekostnaderna.

Rörelseresultatet dividerat med omsättningen ger rörelsemarginalen. Denna visas i figuren nedan.

hm_inditex_rorelsemarginal

Rörelsemarginalen har inte ökat i samma utsträckning som bruttomarginalen för något av bolagen fram till ungefär 2009. H&H hade rekordhöga rörelsemarginaler under ett par år men har tappat 2011 och 2012. Inditex rörelsemarginal har nått rekordnivåer under 2010-2012, men bolaget har ännu en bit kvar till H&M:s rekordnivåer.

Inditex gick om H&M under 2012 också när det gäller rörelsemarginal, men bolaget var nära att gå om redan 2011. 2011 skilde sig bruttomarginalerna åt 1,3 % medan rörelsemarginalerna skilde sig 1,1 %, båda till H&M:s fördel. 2012 var skillnaden istället 0,5 % i bruttomarginal och 8 % i rörelsemarginal, båda till Inditex fördel! Siffrorna visar att Inditex är effektivare än H&M på försäljning och administration, vilket låter rimligt då Inditex är ett större företag och borde dra större nytta av stordriftsfördelar än H&M.

Finansiell ställning

Innan vi går över till lönsamhet tar vi en snabb titt på bolagens finansiella ställning. Vi börjar med soliditeten.

hm_inditex_soliditet

Båda bolagen har en mycket hög soliditet. H&M:s soliditet har under perioden minskat från 79 % till 73 % medan Inditex soliditet har ökat från drygt 56 % till 65 %.

Balanslikviditeten (omsättningstillgångar dividerat med kortfristiga skulder) visas nedan.

hm_inditex_balanslikviditet

Inditex har gått från en balanslikvidtet på drygt 1 till knappt 2, vilket innebär att finanserna nu är i princip Graham-starka. H&M har haft en betydligt högre balanslikviditet under hela perioden, förutom under 2008-2009 när balanslikviditeten faktiskt såg ansträngd ut!

Grahams andra kriterium för finansiell styrka är rörelsekapital dividerat med långfristiga skulder och visas nedan.

hm_inditex_rorelsekap_langfristiga_skulder

H&M hade negativt rörelsekapital under 2008-2009 men har under alla andra år uppfyllt Grahams kriterium (kvoten ska överstiga 1) med råge. Inditex uppfyller kriteriet sedan 2007.

H&M har haft större ränteintäkter än ränteutgifter under de tio senaste åren medan Inditex har haft motsvarande situation de fyra senaste åren.

Lönsamhet

Över till lönsamheten som här mäts med avkastning på eget kapital (ROE).

hm_inditex_roe

Avkastning på eget kapital är en av få punkter som H&M klår Inditex på. En del av förklaringen är sannolikt att Inditex binder mer kapital i egna fabriker, medan H&M istället delar ut i princip hela vinsten. H&M hade ROE på 38,5 % under 2012 vilket kan jämföras med 38,8 % under hela nioårsperioden. Motsvarande siffror för Inditex är 28,6 % under 2012 och 28,0 % under hela perioden. H&M går alltså historiskt dåligt medan Inditex går historiskt bra om man ser på lönsamheten under de senaste nio åren.

Värdering och avslutning

Värderingsmässigt så värderas Inditex vinst högre än H&M:s. H&M handlas till ett P/E-tal på 22,7 vid börskurs 231 kr medan Inditex handlas till P/E 27,1 vid börskurs 102,7 EUR.

Håller då H&M på att bli ifrånsprungna av Inditex? Ja! Åtminstone av de senaste åren att döma.

När det gäller omsättning och vinst så springer Inditex iväg, medan när det gäller marginaler så springer Inditex istället ifatt. Det är bara när det gäller den finansiella ställningen som H&M ser bättre ut än Inditex och där talar vi om petitesser eftersom båda bolagen har en mycket god finansiell ställning. Det är möjligt att H&M de senaste åren har missgynnats mer än Inditex av omvärldsfaktorer, men det verkar inte rimligt att det är hela förklaringen till att Inditex springer iväg. Förmodligen har Inditex helt enkelt varit bättre på att producera populära kläder de senaste åren.

Inditex närmar sig H&M:s gamla rekordnivåer när det gäller marginaler, men det kan fortfarande finnas lite mer att hämta. Vill det sig illa för H&M springer Inditex alltså iväg ytterligare.

En läsvärd artikel i Affärsvärlden har tidigare mer eller mindre formulerat det jag just har skrivit i ord istället för i siffror. En analytiker har i artikeln sammanfattat tveksamheterna kring H&M:s svaga sidovarumärken och internetbutiker med följande konstaterande:

H&M är lite sena på bollen

Kanske är det så. Häromdagen, i början av april 2013, var jag in i en H&M-butik och såg nya Gangnam Style-tröjor upphängda. Gangnam Style var en fluga som hette duga under hösten/vintern 2012, men i april 2013 så är H&M faktiskt riktigt sena på bollen. H&M har en del att bevisa under de kommande åren och en värdering på P/E över 20 ser i nuläget ganska ansträngd ut om bolaget inte lyckas börja öka vinsterna snart.

Personligen är jag trots denna jämförelse optimistisk till H&M eftersom det trots allt verkar vara världens näst bästa klädbolag. Inditex läggs dock till på min bevakningslista utifall börskursen skulle dyka på en dålig kvartalsrapport. Under P/E 20 skulle jag inte tveka att köpa Inditex.

25 börsnoterade danska bankers finansiella styrka, lönsamhet och värdering

Sedan 2008 har ett dussin danska banker tagits över av den danska finansinspektionen, Finanstilsynet, och ytterligare ett dussin har köpts upp av större konkurrenter. Detta inlägg syftar till att ge en bild av de danska börsnoterade bankerna för att se om det finns några kvalitetsbanker, vilka som står på ruinens brant och vilka som kan tänkas klara sig genom ytterligare några hårda år.

Det finns för tillfället 26 börsnoterade danska banker enligt Financial Times Global Equity Screener, men Møns bank meddelade den 11 februari ett sammangående med onoterade Kongsted Sparekasse och därmed finns bara 25 noterade banker kvar. Av de kvarvarande 25 bankerna är det sammanlagda börsvärdet ungefär 19,5 miljarder euro varav Danske bank står för 14,6 miljarder euro. Börsvärdet för de svenska bankerna SEB, Handelsbanken och Swedbank är också i storleksordningen 15 miljarder euro. Danske bank är alltså Danmarks riktiga storbank!

Fördelningen av bankerna uppdelat på storlek, illustrerat av börsvärdet är följande:

  • > 10 GEUR: En (Danske bank)
  • 1 GEUR – 10 GEUR: Två (Jyske bank och Sydbank)
  • 100 MEUR – 1 GEUR: Fem
  • 10 MEUR – 100 MEUR: 15
  • < 10 MEUR: Två

Marknaden består alltså av en storbank, ett par halvstora och resten små eller mycket små. En riktigt fragmenterad bankmarknad jämfört med vad vi har i Sverige med andra ord. Hela listan sorterad på storlek följer nedan:

25danskbanker_storlek

Sammanställning av data

Data har sammanställts och sorterats i en stor tabell som redovisas nedan. Data som ingår är följande:

  • Finansiell styrka: Kapitaltäckningsgrad och primärkapitalrelation
  • Finansiell hävstång: Utlåning/eget kapital
  • Värdering: P/B och P/E
  • Lönsamhet: ROE och ROE (5 år)
  • Börsvärde
  • Senaste rapport

Data för finansiell styrka och finansiell hävstång har hämtats från årsbokslut respektive kvartalsrapport medan värdering, lönsamhet och börsvärde har huvudsakligen hämtats från screenern (vilket gör att de senare nyckeltalen kan avvika något har jag märkt). I några fall har jag gjort stickprover och rättat fel då jag har upptäckt att nyckeltalen inte alls stämmer, vilket till exempel beror på att vissa banker (exempelvis Skjerns bank) redovisar märkliga nyckeltal som ”vinst per fem aktier” vilket kan lura både den ouppmärksamme, men framförallt FT-screenern. Om några nyckeltal inte stämmer så blir jag därmed inte förvånad, men förhoppningsvis ger tabellen ändå en bra bild. Det är inga nyckeltal som verkar helt uppåt väggarna efter att jag rättade Skjern bank som i screenern visas som P/B 0,03.

I tabellen har varje parameter rangordnats och markerats med fem färger för att åskådliggöra hur de olika parametrarna ser ut för de olika bolagen. Skalan är mörkgrön-ljusgrön-gul-orange-röd där mörkgrön är bäst och röd är sämst:

  • För kapitaltäckningsgrad, primärkapitalrelation, utlåning/EK, ROE och ROE (5 år) har de fem bolagen med bäst rang fått mörkgrön, nästföljande fem fått ljusgrön osv. ned till mörkröd.Om två banker har samma värde på någon parameter så får båda den bättre färgen. För ROE-måtten har alla negativa värden satts röda.
  • För P/B har bolag med P/B under 0,5 fått mörkgrön, P/B mellan 0,5 och 0,75 ljusgrön, P/B mellan 0,75 och 1 gul, P/B mellan 1 och 1,5 orange och P/B över 1,5 röd (inget bolag har fått röd).
  • För P/E har bolag med P/E under 10 fått mörkgrön, P/E mellan 10 och 15 ljusgrön, P/E mellan 15 och 20 gul, P/E över 20 orange och bolag med negativt P/E (”N/A”) fått rött.

Tabellen är uppdaterad 2013-03-03 (med årsbokslut från samtliga bolag som dittills har rapporterat) och är rangordnad efter kapitaltäckningsgrad. Klicka på bilden för att få den förstorad. I princip så gäller att fler gröna fält innebär högre kvalitet och fler röda fält innebär sämre:

25danskabanker_130303

Äldre tabeller finns längst ned i inlägget.

Tabellen visar att det finns tydliga skillnader mellan de danska bankerna och jag väljer att dela upp dem i ett antal grupper:

  • Krisbankerna
  • Bankerna som förmodligen härdar ut
  • Lönsamma banker med relativt ansträngd finansiell ställning
  • De ganska finansiellt starka och lönsamma bankerna
  • De finansiellt starka och lönsamma bankerna

Krisbankerna

Vestjyske bank och Hvidbjerg bank har ett riktigt ansträngt läge. Bankerna går med förlust, har svaga finanser och extremt hög hävstång i sin utlåning. Dessa två banker är de starkaste kandidaterna till övertagande av Finanstilsynet. Sparekassen Faaborg är kanske nästa kandidat på tur. Lönsamheten de fem senaste åren är svag och förlusterna under 2012 gigantiska vilket har medfört att finanserna är svaga. 

Salling bank har svaga finanser men gör små plusresultat och har så gjort under de senaste fem åren. Hävstången är stor och om kreditförlusterna ökar så ser det inte bra ut.

Danske andelskassers bank, Totalbanken och Diba bank går med förlust och har så gjort i genomsnitt under de senaste fem åren. Finanserna är bland de svagare bland de danska bankerna och en investering i dessa måste ses som mycket riskfylld.

Gemensamt för alla krisbankerna är att värderingen sett till P/B är mycket låg.

Bankerna som förmodligen härdar ut

Sparekassen Himmerland gjorde stora förluster 2010 och 2011 vilket visar sig i låg ROE (5 år). Den finansiella ställningen är dock stark vilket gör att banken säkert kan härda ut. Hävstången i utlåningen är låg vilket gör att bolaget är tåligt mot relativt stora kreditförluster.

Nordfyns bank gjorde förlust under 2008 (”på grund av bedrägeri mot banken” hävdar banken själva) och gjorde därefter några svaga år lönsamhetsmässigt. Nu har banken gjort en nyemission vilket har stärkt den finansiella ställningen något (även om den fortfarande är ganska svag jämfört med många andra danska banker). Däremot så är lönsamheten riktigt bra med ROE på 11,5 % under 2012 trots höga nedskrivningar.

Hävstången i utlåningen är inte extrem, utan prickar medianen för de danska bankerna. Värderingen är extremt låg vilket torde innebära att marknaden inte tror att den goda lönsamheten från 2012 kommer att bestå. Eftersom hävstången i utlåningen ständigt har minskat sedan 2008 så tål banken större kreditförluster idag än tidigare (som andel av lånestocken) vilket ger stöd för att banken kommer att klara sig. Till dagens värdering ser Nordfyns bank riktigt billig ut.

Skjern bank har genomsnittlig ROE som är negativ under de senaste fem åren på grund av stora förluster under 2008 och 2009. Utlåningen har också minskat fem år i rad, men banken har gått med vinst de tre senaste åren och dessutom genomfört en nyemission under 2012 vilket innebär att den finansiella ställningen är god och värderingen är extremt låg. Hävstången i utlåningen är något högre än genomsnittet och det verkar som att banken har en del dåliga lån då 4-5 % av lånestocken har haft reducerad ränta sedan 2008. Skjern bank är ett lite mer spekulativt turn-around case än Nordfyns då lönsamheten är svagare, lånen verkar vara av sämre kvalitet och hävstången i utlåningen är högre.

Bland bankerna som förmodligen härdar ut vill jag också klämma in storbanken Danske bank. Storbanken har inte gått med förlust under något av de senaste åren men har haft dålig lönsamhet och genomförde en oväntad nyemission under förra året vilket innebär att finanserna nu ser relativt starka ut. Hävstången i utlåningen kan verka hög jämfört med alla småbanker, men det är ingenting som sticker ut jämfört med andra banker i samma storlek då utlåningen är mycket mer diversifierad än småbankernas utlåning. Värderingen är hög jämfört med småbankerna.

Lönsamma banker med relativt ansträngd finansiell ställning

BankNordik (se analys) har varit mycket lönsamma under de senaste fem åren men sticker ut genom att ha en mycket svag finansiell ställning jämför med många andra danska banker, som till stor del beror på att banken har genomfört stora förvärv av banker för mer än bokfört värde de senaste åren (som har gett upphov till goodwill i balansräkningen) och därmed mer än dubblats i storlek. Att förvärva krisande banker till värderingar över eget kapital (P/B > 1) är något som jag ifrågasätter kraftigt mot bakgrund av de generella värderingarna i den stora tabellen ovan som snarare ligger kring P/B 0,5 i normalfallet.

BankNordik har dock vågat göra förvärven tack vare sin goda lönsamhet och då hävstången i utlåningen inte är något som sticker ut så kommer banken säkert klara sig även om banken är i ett känsligt läge då den finansiella ställningen är så pass svag.

Värderingen av BankNordik är relativt låg sett till P/B och kan vara något för den riskvillige, men den svaga finansiella ställningen avskräcker liksom att jag förvånas över de till synes dyra förvärven.

Sydbank är en av Danmarks största banker som har en relativt svag finansiell ställning jämfört med många andra danska banker men som har haft relativt god lönsamhet de senaste åren och inte gått med förlust under finanskrisen. Värderingen är hög jämfört med småbankerna.

Spar Nord bankDjursland bank och Lån & Spar bank är gränsfall att platsa i denna kategori eftersom alla tre har relativt god finansiell ställning men ändå sämre än många andra danska banker. Lönsamheten har varit ganska god de senaste fem åren för Spar Nord bank och Djursland bank medan lönsamheten istället var god 2012 för Lån & Spar bank.

Djursland bank sticker ut genom att ha en liten hävstång i utlåningen medan Lån & Spar bank har en stor hävstång vilket innebär större risk. Å andra sidan så var lönsamheten störst i Lån & Spar bank under 2012 av dessa tre. Värderingen är högst i Lån & Spar bank med P/B kring 0,9.

De ganska finansiellt starka och lönsamma bankerna

Lollands bankJyske bank, Vestfyns bank och Nørresundby bank har alla gemensamt att de har hög lönsamhet antingen under det senaste året eller i genomsnitt under de senaste fem åren. Dessutom är den finansiella styrkan god och hävstången i utlåningen låg, med undantag för den lite större banken Jyske bank.

Jyske bank särskiljer sig värderingsmässigt med både högre P/B och P/E, förmodligen för att det är en lite större bank. Övriga banker i kategorin värderas kring P/E 10 till senaste årsvinsten och till relativt låga P/B-tal.

De riktigt finansiellt starka och lönsamma bankerna

Slutligen kommer vi så till Danmarks riktigt finansiellt starka banker, som är det man ska investera i om man är ute efter något som står emot finansiell oro. Kvalitet brukar också speglas också i värderingen, men så verkar inte vara fallet i några av dessa högkvalitativa banker! De fem riktigt kvalitativa bankerna är  Nordjyske bank (se analys), Svendborg sparekasseRingkjøbing Landbobank, Kreditbanken och Grønlandsbanken.

Den finansiella ställningen är mycket stark i dessa fem banker och bäst är den i Svendborg sparekasse, som också har lägst hävstång i sin utlåning men alla fem banker i denna kategori har en mycket låg hävstång i sin utlåning. Jag frågar mig om inte hävstången är för låg då utlåning/EK underskrider 4? I tuffa tider med stora nedskrivningar är en låg hävstång gynnsamt, men i goda tider är det tvärtom och över tid borde det finnas ett optimum. Det kan vara värt att nämna att hävstången var några enheter högre för i princip samtliga banker för fem år sedan, men den har därefter minskat som följd av minskad utlåning och nedskrivningar av lån.

Bland dessa fem banker finns det två grupperingar och en bank som hamnar lite mittemellan.

  • Ringkjøbing Landbobank och Grønlandsbanken har gjort bra resultat 2012, ROE är bättre än ROE (5 år). Dessa två banker synes vara ganska defensiva alternativ i och med att de är mycket finansiellt starka och mycket lönsamma, vilket också speglas i värderingen då de handlas till premie på eget kapital (P/B 1,25 respektive 1,5). Börsvärdet på bankerna är ungefär 550 MEUR (Ringkjøbing Landbobank) respektive 150 MEUR (Grønlandsbanken) vilket innebär att de är Danmarks fjärde respektive sjätte största banker sett till börsvärde.
  • Svendborg sparekasse och Kreditbanken är två små banker som är mycket finansiellt starka och relativt lönsamma. Båda bankerna har gjort relativt dåliga resultat 2012, ROE är lägre än ROE (5 år), vilket också avspeglas i värderingen. Om man tror att historisk lönsamhet återvänder så är P/B 0,46 respektive 0,63 riktigt attraktivt för så pass finansiellt starka banker. Bankerna är riktigt små (börsvärde kring 30 MEUR) men extremt finansiellt starka och det största hotet mot dessa banker är förmodligen att utlåningen minskar till den grad att lönsamheten försämras då hävstången i utlåningen blir för liten.
  • Nordjyske bank hamnar lite mittemellan. Både i år och de senaste fem åren så har Nordjyske bank en något lägre lönsamhet än Ringkjøbing Landbobank och Grønlandsbanken och en något högre lönsamhet än Svendborg sparekasse och Kreditbanken. Samtidigt så är värderingen sett till P/B mycket låg (kring 0,5) jämfört med de något mer lönsamma bankerna eftersom stora nedskrivningar tynger resultatet. P/B-värderingen är lägre eller lika låg som hos de mindre lönsamma bankerna, vilket inte är rimligt. Nordjyske bank sticker ut som en kvalitativ bank med låg värdering.

Avslutningsvis

De flesta av Danmarks banker är värderade som att de är i kris, vilket ett flertal av bankerna också är. Däremot finns det ett flertal som sticker ut som riktigt eller ganska kvalitativa och ett flertal som är lite mer spekulativa men som förmodligen uthärdar en utdragen kris med stora nedskrivningar av lån.

Skjern bank och Nordfyns bank kan vara lågvärderade turn-around cases medan man kan hitta lågvärderade men ganska kvalitativa banker bland Lollands bank, Jyske bank, Vestfyns bank och Nørresundby bank. Riktigt fin kvalitet finns först och främst i Ringkjøbing Landbobank och Grønlandsbanken och därefter kommer Nordjyske bank. Svendborg sparekasse och Kreditbanken är också mycket finansiellt starka och relativt lönsamma, men ganska små och har möjligen för låg hävstång i sin utlåning.

Om man vill köpa sig en lottsedel (konkurs eller uppvärdering om banken trots allt överlever) så ska man satsa sina pengar i Vestjyske bank. Hvidbjerg bank, Sparekassen Faaborg, Salling bank, Danske andelskassers bank, Totalbanken eller Diba bank.

Övriga banker har varierande kvalitet men är inget som jag finner särskilt intressant mot bakgrund av denna jämförelse.

Jag kommer att uppdatera tabellen vartefter bankerna släpper sina årsbokslut. Av de intressantaste bankerna så släpper Lollands bank sitt årsbokslut i morgon, den 27 februari.

Avslutningsvis kan jag också säga att det i princip bara är Ringkjøbing Landbobank och Grønlandsbanken som jag skulle kunna tänka mig att äga på lång sikt baserat på deras resultat under finanskrisen som speglas av ROE (5 år). De andra bankerna ser jag som ett uppvärderingscase på några års sikt, men de har uppenbarligen inte den disciplin i sin utlåning som krävs av en riktig kvalitetsbank och kommer säkerligen att dra på sig stora nedskrivningar igen i framtiden.

Vilka danska banker ser du som intressantast?

Äldre tabeller visas nedan (högre upp i inlägget visas den nyaste).

Tabellen från 2012-02-19:

25danskbanker_allt

Snabb jämförelse mellan några danska banker med krisvärdering

Det förra inlägget om två danska banker (Nordjyske och BankNordik) blev populärt och då jag själv har en förkärlek för krisdrabbade bolag och branscher så kommer här en mini-jämförelse mellan följande danska banker med krisvärdering och höga nedskrivningar av lån de senaste åren:

  • Nordjyske bank: P/B 0,47
  • BankNordik: P/B 0,45
  • Lollands bank: P/B 0,33
  • Spar Nord bank: P/B 0,58
  • Nordfyns bank: P/B 0,44
  • Danske bank: P/B 0,78
  • Jyske bank: P/B 0,83

Data från årsbokslutet 2012 har använts för alla banker utom BankNordik, Lollands bank och Jyske bank där data från Q3 2012 har använts.

Vi börjar med K/I-talet, som representerar kostnaderna dividerat med intäkterna. Ett lågt K/I-tal är för finansbolag ungefär samma sak som en hög rörelsemarginal för andra typer av bolag. I figuren nedan visas K/I exklusive kreditförluster.

danska_banker_ki

Danmarks största bank, Danske bank, har lägst K/I-tal. Därefter är det endast Nordjyske bank och Lollands bank som har K/I under 60 %.

Bankers finansiella styrka kan dels bedömas bland annat genom kapitaltäckningsgrad (solvency ratio) och primärkapitalrelation (core capital ratio) som tar hänsyn till riskvägda tillgångar. Dessa visas i figuren nedan och ju högre siffror desto större finansiell styrka.

danska_banker_finansiell_styrka

Nordjyske bank har starkast finanser. Nordfyns bank och BankNordik ser svagast ut.

Observera att hybridkapital (nödlån) som har tillskjutits ingår i ovanstående figur och gör att den finansiella styrkan ser bättre ut än vad den annars hade varit för de banker som har nyttjat detta. Samtliga banker i jämförelsen utom Nordjyske bank och Lollands bank har nyttjat hybridkapital. Utöver att hybridkapitalet får den finansiella styrkan att se bättre ut än vad den egentligen är (vilket är en av poängerna med nödlånen), så måste lånen faktiskt betalas tillbaks så småningom vilket minskar utdelningskapaciteten under en period.

För att få en uppfattning om vilken hävstång bankerna har i sin utlåning så visas nedan utlåningen i förhållande till eget kapital (”gearing” på engelska). Nyckeltalet verkar i princip hänga ihop med soliditeten som är ett annat mått på finansiell hävstång. Bolag med stor utlåning i förhållande till eget kapital har också i princip en låg soliditet.

danska_banker_utlaning_ek

Lollands bank och Nordjyske bank är de som lånar ut försiktigast i förhållande till sitt egna kapital. Dessa är därmed minst känsliga för nedskrivningar av lån. Ett visst samband mellan bankens storlek och hävstång kan noteras.

Danske bank har hög utlåning i förhållande till eget kapital, ungefär som en storbank.

Slutsatser

Av denna korta jämförelse så finner jag Nordjyske bank och Lollands bank mest intressanta då de:

  • har relativt lågt K/I-tal
  • har hög finansiell styrka
  • inte har nyttjat nödlån
  • har låg utlåning i förhållande till eget kapital.

Om den nuvarande lågkonjunkturen blir utdragen eller förvärras ytterligare så kommer vi att få se ytterligare nedskrivningar av lån och i ett sådant läge är alla dessa egenskaper till stor nytta.

Även om dessa två banker har brustit i sin riskhantering då nedskrivningarna är mycket stora så har övriga banker skött sig ännu sämre innan och under krisen då de har tvingats låna hybridkapital från danska staten. Av de övriga så är det bara Danske bank som jag tycker ser intressant ut då de också har ett relativt lågt K/I-tal och en hög finansiell styrka. Dock är värderingen inte lika krisbetonad som i de flesta andra bankerna.

Är det läge att spekulera i krisdrabbade danska banker?