Årsbokslut 2016 för Insr Insurance Group

Etiketter , Postat 1 mars, 2017Kategorier Vardia Insurance Group

18 reaktioner på ”Årsbokslut 2016 för Insr Insurance Group”

  1. Det svåra här är att hålla det på nivån en aktie. Det är som det brukar heta i krönikorna when they really start to go they go with everything they have and some moore.

    Med vänlig hälsning

    Lars

  2. Jan-Erik,
    Ja det är intressant att följa. En person på Twitter argumenterade för att pusslet kring avsättningarna som jag talar om ovan går att få ihop genom en kombination av mindre nya premier, annan kundsammansättning osv. osv. Kanske är det så och insiders verkar hålla med. Kanske har de rätt!

    ======================================================================

    Lars,
    Jag hänger inte riktigt med på vad du menar men jag brukar behålla en aktie av vissa bolag som jag tidigare har ägt som jag vill bli påmind om. Jag har t.ex. en aktie i AQ Group för att kunna gå på årsstämmma. Jag köpte AQ på 35 kr och sålde på 60 kr. Nu är kursen uppe i nivåer jag inte kunde föreställa mig. I Fallet Insr hade jag kvar en aktie värd 70 öre eller nåt sånt men den blev jag av med när de gjorde en omvänd splitt så då fick jag köpa en för 7 kr. En tiodubbling av innehavet kan verka oroväckande men jag drar inga stora växlar på det.

    Mvh

  3. Menar bara att du skall inte nära någon revanschism när det gäller Vardia/Insr. Innehavet kan snabbt växa i storlek.

    Med vänlig hälsning

    Lars

  4. Lars,
    Nej man tjänar inga pengar på att försöka ta revansch. En aktie räcker bra om inte förutsättningarna ändras markant. 7 kronor är trots allt en ganska blygsam del av aktieportföljen. Om den aktien skulle växa till Berkshire-storlek kan jag leva med det också :-)

  5. För mig hade det varit en plåga att behålla en aktie i ett bolag som jag varit ägare i. Tänker ibland på Kopparbergs. Aktien kunde köpas runt 4 kr år 2009. Skrev om aktien på resan uppåt på några bloggar. Plötsligt en dag utan någon egentlig anledning fick jag för mig att Kopparbergs var övervärderad. Säljer hela innehavet. Detta att arbeta med att hålla en vinnare kommer jag att få arbeta med till den dagen jag dör. Det vet jag med säkerhet.

    Med vänlig hälsning

    Lars

  6. Lars,
    Ja det är en plåga. Lite självspäkning hoppas jag bygger karaktär. Det är lätt att glömma och vifta bort sina misstag men det går inte när det ligger ett gäng aktier och tittar surt i botten från portföljen. Själv ratade jag Kopparbergs kring 10-20 kr då jag tyckte skuldsättningen såg obekväm ut. Här finns ingen aktie i portföljen eftersom jag aldrig köpte men däremot tvingas jag möta detta varje gång jag öppnar mitt stora Excel-ark.

    Att hålla en aktie tillräckligt länge är svårt, det är bara att kämpa på in i döden vilket även jag kommer göra…

    =========================================================================

    Aktieingenjören,
    Så lite så :-)

  7. Hmmm… Hur får du fram siffran 54%? Jag tolkar det så här: det är siffran för egen räkning (own account) som är intressant. Övrig avsättning borde matchas av reinsurance share, eller?
    Jag tar då (784-590)/227=85%

    Premiums earned for own account = 227
    Total reinsurance share of gross technical provisions = 590
    Total technical provisions = 784

    Eller tänker jag helt fel?

  8. Jonas;
    Nädå du tänker rätt men kunderna ska ju ha sina utbetalningar. Avsättningarna finns på skuldsidan (gross claims) och för att relatera skulderna till något använder jag premieinbetalningar (gross premiums earned). Det som är relevant för Insr är ju den risk de själva står för, dvs. egen räkning. Då kan man dra bort fordringen på återförsäkringsbolaget som finns på tillgångssidan och ställa det i relation till premier för egen räkning istället. Slutresultatet borde bli ungefär samma. Om avsättningarna är för små är det totala avsättningar som måste ökas och då står Insr för 25 % och ÅF-bolaget för 75 % så siffran på 750 MNOK som jag nämner i inlägget är i själva verket 750*0,25 för Insr dvs något mycket lägre.

    Ta en titt på Placera-forumet också. Jag bemödade mig att skriva några kommentarer där.

  9. Gross claims/claims ligger ju på resultaträkningen och har därmed redan påverkat balansräkningen så det blir ju konstigt att räkna in claims OCH provisions om du ska räkna på avsättningar väl, eller vad menar du?

    Ange precis vilka poster/siffror du använt så blir det inga missförstånd.

    Om du är Adengren så tyckte jag jämförelsen med Moderna var intressant. Det är knappast revisorn som bestämmer hur mkt som ska avsättas utan bolaget gör väl en bedömning som sedan revisorerna i sin tur med hjälp av regler och annat i sin tur bedömer som rimliga och godkänner alternativt underkänner. Att revisorerna är inblandade innebär därför självklart ett visst skydd mot friserade eller missbedömda siffror, men det är långt ifrån någon garanti vilket har visats flera gånger i Vardia/Insr.

    Om Insr:s återförda avsättningar i Q4 är korrekta vet vi inte, men man kan ju säga att med en kundstock som varierar kraftigt över tid avseende både sammansättning och storlek och längd på svansen så är det helt naturligt att avsättningarna ändras en hel del. I nuläget minskar hela kundstocken, svansens längd minskar avsevärt och man arbetar aktivt med att få bort höga risker. Det vore snarast märkligt om man då inte skulle behöva minska på de avsättningar som gjorts tidigare.

    Att ledningen skulle frisera Q4 med småpengar jämfört med den stora NE som gjordes kort därefter och dessutom stoppa in egna pengar i bolaget om man friserar siffror och kanske rent av begår bokföringsbrott låter faktiskt ganska magstarkt.

    Men som sagt, jämförelsen med Moderna är ändå svår att släppa för en oinvigd som undertecknad.

  10. Alla avsättningar, försäkringstekniska eller ej, tas via resultaträkningen och belastar resultatet negativt och hamnar på balansräkningen som en skuld. När skulden går till att betala en förväntad betalning (försäkringsteknisk skuld i det här fallet) ”försvinner” den från balansräkningen. Om avsättningen visade sig vara för stor kan den återföras och går då vägen tillbaks via resultaträkningen och påverkar positivt samtidigt som skulden försvinner från balansräkningen. Om avsättningarna istället är för små krävs ytterligare avsättningar via resultaträkningen.

    Allt som ligger på balansräkningen har redan belastat resultatet. Det är det som inte finns på balansräkningen som borde finnas där som är problemet och det är det hålet jag försöker se om det finns där.

    Andra avsättningar än för skador är inte intressanta i detta fall. Premium provisions är ju avsättningar för premier som ännu inte är betalda eftersom man får in 1/12 per månad som premiums earned av premiums written.

    Avsättningar för skador (gross claims reserve) är 438, 3 MNOK mot bruttopremieinkomster (gross premiums earned) på 804,6.

    Alla aktiebolag utom fåmansbolag har en revisor. Det är inget skydd mot något. Den som tror att revisorn är ett skydd mot bedrägeri har nog aldrig 1) sett ett bedrägeri eller 2) jobbat i närheten av en process där en revisor är inblandad. Revisorn granskar att man följer de principer som man påstår sig tillämpa men sedan finns det alltid stort svängrum ändå för bedömningar. En aktuarie eller ett återförsäkringsbolag tillför inte heller något i form av säkerhet, det är ju bara att se på Vardias historik.

    Ska man prata revisor kan man för övrigt vänta tills vi har sett en godkänd årsredovisning. Nu har vi en oreviderad bokslutskommuniké för Q4 och ingenting annat. De småpengarna som du hänvisar till är i själva verket den småpeng som gör att Insr överhuvudtaget har positivt eget kapital om man justerar för den goodwill-post som en seriös revisor tittar på i ett så här ansträngt läge.

    Om svansen minskar avsevärt samtidigt som premieintäkterna också gör det talar det för att man kan minska avsättningarna. I princip hela Vardias privatportfölj var motorförsäkring och det är tvärtom de försäkringar som har längst svans, så jag är inte övertygad om att kopplingen privatförsäkring=kort svans håller. Se exempelvis http://www.aktiefokus.se/2014/09/om-skepsisen-mot-snabbvaxande-forsakringsbolag-del-1/

    Relationen mellan återförsäkringsbolag och försäkringsbolag tror jag är sådan att återförsäkringsbolaget i stort sett köper försäkringsbolagets avsättningar så länge det inte är något som sticker ut allt för mycket. I Insr:s fall är de så små att det inte hamnar på återförsäkringsbolagets radar och om det faller ut illa justerar återförsäkringsbolaget priset därefter eftersom Insr ändå sitter i knät och inte kan lämna återförsäkringen utan att höja kapitalbehovet enormt.

    Det Moderna Försäkringar visar i mina ögon är att det inte är så stor skillnad mellan försäkringsbolag och försäkringsbolag som signaturen som ville ”sätta punkt” när det blev för obekvämt påstår. Försäkringsbolag sätter rimligen högre pris för högre risk och avsättningarna i förhållande till premierna borde då bli tämligen lika. I jämförelsen finns även andra bolag som krymper, både Sampo och Topdanmark tror jag minskade sina premier.

    Jag säger inte att någon håller på och begår brott, men jag kan konstatera att en investering i Insr i princip till 100 % hänger på att man litar på ledningen trots att siffrorna säger något annat. Det är ett läge jag själv ser som oacceptabelt för en investering men Öresund mfl. verkar nöjda. Tidigare resonerade jag likadang, ”Åge Korsvold är ju med så det blir nog bra” men i slutändan kan man ge sig tusan på att de stora ägarna är de som drar vinstlotten om det blir någon specialare och småägarna hamnar i kläm.

  11. Jag håller med dig – nästan.

    Angående revisorer så är det självklart att de är ett visst skydd – det är ju en del av hela poängen med att ha revisorer. Men, lika självklart kommer det ske både medvetna och omedvetna misstag och även bedrägerier ändå vilket jag påpekar.

    Jag håller helt med att en satsning på Insr idag i stort sett helt är en satsning på att ledningen vet vad den gör och att siffrorna stämmer. Jag tycker den nya ledningens agerande hittills har varit föredömligt med tanke på utgångsläget och kostnadsprognosen har ju mycket riktigt även beräknats uppnås tidigare än först beräknat. Det tyder på en ledning som vet vad den gör och att resultatet – med avseende på kostnader – kommer vara bättre tidigare än vad ledningen har räknat med. Om man ska lita på siffrorna låter jag vara osagt då en stor del av svaret på den frågan är det vi diskuterar här.

    Att motorförsäkringar har lång svans håller jag inte med om, vilket inte heller Protector gör i sin webcast nyligen där de tydligt anser att motorförsäkringar är short tail. Naturligtvis är vissa typer av personskador relaterade till motorförsäkringar extremt long tail, men långt ifrån alla och det är även sannolikt en relativt liten del jämfört med kasko, engångsbetalningar för personskador och liknande. Denna tes stöds även av tabellen i din mycket fina genomgång i http://www.aktiefokus.se/2014/09/om-skepsisen-mot-snabbvaxande-forsakringsbolag-del-1/ där man kan se att Sampo redan efter något år har betalat ut ~80% av de skador man totalt beräknas behöva betala ut för ett specifikt års claims. Då är Sampo dessutom mycket mer long tail eftersom de har livförsäkringar och sådant, så för Insr del är det sannolikt mycket mindre än motsvarande 20% som återstår efter bara något år.

    Jag håller även med om att återförsäkringsgraden inte borde påverka hur mkt avsättningar man behöver göra; Om man gör 1kr i avsättning brutto borde det i princip dyka upp ca 75öre som fordran på återförsäkringsbolaget på tillgångssidan samtidigt. Väl? Som princip åtminstone. Återförsäkrarna har nog avtalsmässigt något skydd för att inte bli ”blåsta” på ett sådant här sätt. Och sätter man av 1kr brutto så är det väl för att man antar att skadorna brutto kommer vara 1kr högre än man trodde igår?

    Nu ger jag mig ut på djupt vatten igen:

    Om man tar dina siffror (438,3/804,6 = 54,4%) så undrar jag varför du inte tar alla avsättningsposter och jämför med årets intäkter enligt min variant. Då får man ett mått på hur intäkterna sammantaget står sig mot både ”här och nu” (Gross claims reserve) samt hur man räknar med att stå sig i framtiden (Gross premium reserve). Då får man fram nämnda 85% för Insr, 117% för Moderna och 188% för Gjensidige om jag räknat rätt. Fortfarande en oroväckande stor skillnad. Men, kundsammansättningen måste ha en enorm betydelse för dessa siffror så jag tror de är svåra att helt av jämföra. Det bör också vara så till sin matematiska natur att dessa avsättningar växer i förhållande till intäkterna till en gräns när 1) man inte snabbt växer/krymper längre och 2) när kundsammansättningen är rimligt konstant. Inget av dessa två är uppfyllda av Insr så frågan är vilken betydelse det ska tillskrivas i deras fall. Men, visst hade det känts bättre om man hade liknande siffror som Gjensidige.

    Exempel: låt oss anta att jag är den enda kunden i bolaget och att jag tecknar en villaförsäkring som kostar 100 kr om året där man sett över oändligheten räknar med att 70 kr kommer betalas ut i snitt. Det är väldigt sällan en villa brinner ner så det är nästan bara intäkter till dess att det förmodligen långt in i framtiden händer något otrevligt med mitt hus.

    År 1: noll utbetalning, 70kr sätts av som reserv (ackumulerat 0+70=70kr som reserv)
    År 2: noll utbetalning, 70kr sätts av som reserv (ackumulerat 70+70=140 som reserv)
    ….
    År ”typ 321”: noll utbetalning, 70kr sätts av som reserv (ackumulerat 70+70*320=22.470kr som reserv)
    År ”typ 322”: stor utbetalning 20.000kr då garaget brann ned till grunden. 70kr sätts av som reserv (ackumulerat 70+22.470-20.000=2.540 som reserv)
    År ”typ 323: noll utbetalning, 70kr sätts av som reserv (ackumulerat 70+2.540=2.610 som reserv)
    … und so weiter…

    Det jag vill visa är att det är fullt naturligt att reserverna är lägre för ett ungt försäkringsbolag, även om man inte växer/krymper/sätter av för lite men att reserverna ändå naturligt med tiden kommer växa i förhållande till intäkterna. Efter ett tag är det dock naturligtvis så att med en tillräckligt stor kundstock så börjar det trilla in claims med tiden som gör att de ackumulerade avsättningarna inte längre växer. Har man räknat rätt uppstår status quo. Har man räknat dåligt kommer reserven att ätas upp med tiden – trots att den först växte.

    Det som i övrigt stöder att siffrorna är rimliga är att bl.a. Ulf Spång och andra plöjde in en hel del i senaste emissionen – riktiga aktier med egna pengar – inte gratisoptioner. Det som vi diskuterar här kan de räkna ut på en servett (annar har de fel jobb!!!) och de gör uppenbarligen bedömningen att det hela ser lovande ut. Det är långt ifrån någon garanti förstås, men visst ger det caset en hel del trovärdighet?

  12. Jonas,
    Visst skydd med revisorer – mjo, men du förstår vad jag menar. Skulle revisorer och aktuarier vara skydd mot allt skulle man kunna strunta i analys överhuvudtaget och bara köpa vad som helst men det är ju inte så verkligheten ser ut.

    Ja, ledningen tror uppenbarligen på bolaget och det gör mig konfunderad för det är något jag inte förstår, och om man inte förstår är slutsatsen enkel, nämligen att hålla sig borta. Ledningen har nog gjort vad de har kunnat med det nästan sjunkna skeppet och i princip hela styrelsen är ju också utbytt, utöver ledningen, så det borde finnas förutsättningar att lyckas så bra som möjligt givet den brokiga historiken.

    Jag har ingen större uppfattning om hur fördelningen ser ut mellan skador på bilen jämfört med skador på person men visst är det så att skadorna på själva fordonet åtgärdas relativt omgående. Jag har en skada på min bil just nu som ligger som en svans sedan över ett halvår men det är mest för att jag inte har fått tummen ur alternativt velar om jag verkligen ska reparera skadan eller skita i det… ;-)

    Premium reserve är ju en skuld som matchar kommande intäkter. Om de säljer en försäkring för 100 kr idag tas 9 kr på resultaträkningen och 91 kr hamnar i premium reserve som skuld och som fordring på tillgångssidan. Om kunden säger upp försäkringen stryks skulden och fordringen. Om kunden betalar räkningen stryks fordringen och skulden också och det blir en intäkt, för vilken avsättningar för skador behöver göras. Så avsättningar för kommande intäkter hjälper inte mot skador, men det gör däremot kommande intäkter, som man kan ta till att göra avsättningar för skador med…

    Ditt räkneexempel visar ju upp tydligt hur ett underreserverat bolag ser ut. Ett sådant bolag går under vid första garagebrand som inträffar före år 321 i ditt exempel. Det är därför det krävs stora mängder kapital i försäkringsbolag.

    Jag såg hela tiden Korsvolds fina karriär samt miljoner och åter miljoner som någon slags garant för att Vardia skulle lyckas, i kombination med allt annat. Det gick som det gick och han fortsätter också att stoppa in pengar. Visst är det alltid något när insiders stoppar in mycket pengar. Det är ett mycket starkt tecken i normala fall och något som jag tar allvarligt på i mina investeringar, men just när det sker i samband med nyemissioner brukar det inte leda till riktigt samma resultat som om köper skulle ske ändå över marknaden.

    De gör sin analys och jag gör min. Alla affärer har en köpare och en säljare (och många betraktare) och det är bara att gratulera den som gör rätt i detta fall.

    Nu är Spång mfl. inne och köper. Öresunds intåg är också intressant, men man ska komma ihåg att de har en mycket begränsad del av sin portfölj i Insr även om det såklart är ett signalvärde i att göra nyemission över rådande kurs som man gjorde i Bilia 2008 etc.

  13. Jonas
    Jag kikar lite på andra mindre försäkringsbolags redovisningar och vissa klumpar ihop avsättningar för ej intjänade premier med avsättningar för skador, som ”bruttoavsättningar”. Gör man den jämförelsen ser ju skillnaderna mindre ut och även den jämförelsen jag gör kommer att jämna ut sig under året. Du kan ha rätt här i att avsättningarna för ej intjänade premier också går att räkna in. Det är ju kortfristiga fordringar som kommer in under året och kan bidra till att täcka skador under året. Samtidigt behöver ju som sagt även dessa premier få avsättningar framöver för sina framtida skador och det blir lite puttande av kostnader framåt men så länge intäkterna är stabila fungerar det väl.

  14. Kenny
    Mitt räkneexempel visar som du säger betydelsen av kapital i ”starten” men också att det är naturligt att avsättningarna i förhållande till intäkterna är lägre i början. Kapital finns ju i Insr, särskilt efter nyemissionen. Att man gör en återföring av avsättningar samt avser minska återförsäkringsgraden inom kort är ytterligare ett tecken på att avsättningarna faktiskt är korrekta. Hade avsättningarna varit för små hade man ju faktiskt inte behövt göra återföringen utan låtit den vara och man hade nog varit mindre offensiv i utspelet om att minska återförsäkringarna. Det kan vara ett högt spel för att sparka burken lite längre nerför gatan och hoppas att framtiden ska kunna täppa till eventuella hål, men det låter nästan konspiratoriskt då man ju inte står vid stupet på alls samma sätt som man gjorde tidigare.

    Öresunds intåg är intressant som du säger men jag lägger faktiskt inte så mycket vikt vid det mer än att de har haft vänligheten att skotta in rejält med kapital i bolaget. Jag tror faktiskt inte att de gör en speciellt mycket bättre analys än vad vi gör. Man ser en låg värdering, verkar ha förtroende för ledningen och ser ett antal siffror som verkar gå åt rätt håll. Köp. Svårare än så är det kanske inte då jag precis som du reflekterat över att Insr är en mycket liten del av deras totala portfölj.

    Det är de andra som köpt med sina egna pengar som intresserar mig klart mest då de är experter på försäkringsbranschen. Det väger mycket tungt för mig. Åges tigare investeringar i bolaget är onekligen en miss, men den största (men inte enda) orsaken till bolagets problem var ju som bekant redovisningsprinciper som var svåra att förutspå.

    Jag tänker inte påstå at Insr är ett säkert case nu och rekommendera det till mammas pension precis, men det är så mycket som ser ut att gå åt rätt håll att det faktiskt ser väldigt intressant och lovande ut.

    Men, visst har bolaget en del kvar att bevisa, så är det absolut.

  15. Intressant och vettig diskussion. Min bedömning är att även om det tycks som att avsättningarna må vara knappa så tvivlar jag på att de nu har gjort en sådan uppenbar jättegroda. Beträffande signalvärdet i insiderköpen så tycker jag att Husstads tankning för 700 kkr väger lika tungt om inte tyngre än Spångens köp. Husstad verkar definitivt ha koll på läget.

  16. Ja det är en givande diskussion helt klart, man famlar lite bland siffrorna som glad amatör…

    Av den anledningen gör jag en liten korrigering: 85% ovan är för egen räkning, men när jag gör jämförelsen med Moderna och Gjensidige så gäller det på bruttonivå och då blir siffran för Insr 97% istället, dvs. ytterligare i rätt riktning om man nu väljer att resonera som jag gör vilket inte ska ses som ett professionellt utlåtande. Men, skillnaden minskar hursomhelst en hel del med det måttet,

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *