Jag har fått lära mig att det inom aktieinvesteringar finns ett flertal trosuppfattningar eller läror. Den som har följt Aktiefokus under en tid skulle kunna få uppfattningen att jag har ett antal fasta principer som jag följer, till exempel att jag bara investerar i bolag som uppfyller mina investeringskriterier till punkt och pricka. I andra lägen har det enligt vissa uppfattats som att jag vänder kappan efter vinden. Så är dock inte fallet:
- Jag har inga fasta principer som jag måste följa. Inga alls!
- Mitt mål är att nå en rimligt hög avkastning utan att ta stora risker.
- Det finns inga dogmer från någon trosuppfattning, varken värdeinvestering eller någon annan läror som jag följer slaviskt.
- Jag strävar efter att hela tiden vidga mina vyer.
Mina investeringskriterier är utformade efter vad jag hittills har varit bekväm med och den typen av bolag som faller genom sållningen kan jag dessutom tänka mig att behålla mer eller mindre länge. En annan fråga som inte är helt enkel att besvara är hur mycket man kan betala för en aktie. Det senare ämnet har Fundamentalanalysbloggen skrivit ett tänkvärt inlägg om. Också på det temat kommer jag sannolikt att vidga mina vyer tids nog, men efter denna trevande inledning går vi över till det detta inlägg ska handla om, nämligen att jag har börjat gräva i net-nets!
Vad är net-nets?
Net-nets är bolag där bolaget värderas lägre än nettoomsättningstillgångarna (NCAV), dvs. omsättningstillgångar minus totala skulder. Om bolaget skulle likvideras här och nu skulle det alltså vara värt mer dött än levande. Det säger sig självt att det inte är marknadens bästa bolag som värderas på det viset, utan bolagen går mer eller mindre dåligt nu och marknaden tror att bolagen kommer att fortsätta gå dåligt. Net-nets brukar också kallas för ”cigar butts” eftersom det i teorin är som att plocka upp en cigarr från gatan som ingen vill ha för att få en liten gratis puff.
Geoff Gannon har skrivit ett antal mycket läsvärda inlägg om net-nets för den intresserade:
- Geoff Gannon: How to pick net-nets
- Geoff Gannon: How to pick solid net-nets
- Alla inlägg av Geoff Gannon på Gurufocus.
Slutsaterna från i princip alla studier om net-nets ända sedan Grahams tid är att om man bara köper net-nets och behåller dem minst ett år så kommer man att överavkasta index. Problemet är att de flesta net-nets är direkt motbjudande och känns som ren spekulation att köpa, så de flesta ger förmodligen upp efter några motgångar med bolag som gör kraftiga förluster eller går i konkurs. För att motverka detta kan man söka bland de mer kvalitativa net-netsen (alltså i bästa fall mediokra bolag) och för att identifiera mediokra bolag rekommenderar Gannon följande upplägg. Sök efter:
- Amerikanska bolag (amerikanerna brukar vara skeptiska mot sådant som är ”European” – fast allra mest skepsis har Gannon mot kinesiska net-nets där hälften är rena bedrägeriföretag)
- Balanserade vinstmedel, bolaget har alltså varit lönsamt över tid
- Z-Score större än 3. Om Z-score kan man läsa exempelvis på följande länk (transkriberat från Gannons podcast)
- Högt F-Score jämfört med andra net-nets. Jag ska nog skriva om både F-score och Z-score så småningom men tills vidare har Spartacus skrivit ett inlägg om bl.a. F-score.
- Stort insiderägande jämfört med andra net-nets. Sannolikheten är högre att man undviker bedrägeri och grov misskötsel om insiders äger en stor del av företaget.
Insiderkriteriet beror på att de tre stora riskerna med net-nets (enligt Gannon) borde minska:
- Bedrägeri
- Bolaget går i konkurs
- Aktieägarna späds ut
Man kan säga att risken i en net-net kan i viss mån styras av kvoten omsättningstillgångar/totala skulder. Ju högre kvot, desto lägre risk men också mindre hävstång om bolaget skulle lyckas vända sin verksamhet. När jag skriver om net-nets i framtiden kommer jag säkert att vända på kvoten eftersom det är naturligare att en hävstång blir större med ökande värde och inte tvärt om.
Vill man ha högre avkastning i net-nets ska man alltså söka sig till bolag med en hög kvot av totala skulder/omsättningstillgångar, men frågan är om man har nerverna till det eftersom man då rör sig bland riktigt risiga bolag. Det som stjälper en net-net-strategi är inte urvalet av bolag, utan den mänskliga handen och psyket.
Mer länkar kring området
4020 har skrivit om net-nets:
Tre olika studier kring net-nets:
- Ben Graham’s Net Nets: Seventy-five Years and Outperforming
- Ben Graham’s Net Current Asset Values: A Performance Update
- Testing Benjamin Graham’s Net Current Asset Value Strategy in London
Sedan sist men inte minst har vi gurun på området, nämligen Värdebyrån som har skrivit om mängder med net-nets och försöker plocka de halvmögliga russinen ur den oätliga kakan. Småbolag & undantag är en relativt ny blogg som också har fokus på net-nets. Det är en liten men växande skara i Sverige som intresserar sig i ämnet.
Mina initiala funderingar kring net-nets
Jag är som sagt nyfiken på net-nets och tror att det kan ge bra avkastning att ha en del net-nets i min aktieportfölj. En invändning man kan ha mot strategin är att den är välkänd och att välkända strategier tenderar att fungera sämre ju mer välkända de blir.
Den enkla orsaken till att jag är övertygad om att net-nets fortfarande fungerar 80 år efter att Graham gjorde strategin välkänd är att många bolag är så motbjudande att de flesta investerare inte vill ta i bolagen och knappt ens ser åt dem. De fonder och institutioner som förstår att det skulle kunna vara en bra strategi att köpa ett bolag för ett pris som är lägre än likvidationsvärdet kan inte köpa eftersom de flesta bolagen är alldeles för små. Detta är alltså amatörernas marknad och vad skulle kunna vara intressantare än det!
Ännu en aspekt på net-nets är att det är värdefullt att lära sig om en typ av bolag man annars bortser från via kvalitativa sållningar och det är bra att få perspektiv på saker och ting.
Ett första problem som jag ser med net-nets är hur mycket bedömningar man ska väga in och hur mekanisk man ska vara. Ska man köpa ett motbjudande bolag om de ”objektiva måtten” F-score, Z-score och insiderägande ser bra ut eller ska man försöka väga in egna värderingar? Jag lutar här åt att det är rimligt att göra vissa bedömningar, t.ex. se om bolaget har en rimlig möjlighet att någonsin bli lönsamt igen (biotech-net-nets och Petrogrand försvinner här).
En annan bedömning att ta ställning till är om ledningen ser bolaget som sitt eget utan att bry sig om de små aktieägarna. Exempel på ett sådant bolag är Rella som har byggt ett superlyxigt huvudkontor för sin stagnerande verksamhet och har en jättekassa som skulle göra aktieägarna gladare om den delades ut eller om mer aktier återköptes. Brister av en eller annan typ kommer alltid att finnas i net-nets, så för mycket är det nog inte värt att gräva.
Ett andra problem är att man inte kan förlita sig på ett enskilt bolag eftersom net-nets i bästa fall är mediokra. Net-nets är alltså något man köper en diversifierad portfölj av. Det är som att kasta fem tärningar där den ena är en fusktärning. Man kommer att förlora många gånger men över tid kommer man vinna mer än man förlorar.
Ett tredje problem är om man ska acceptera net-nets med hög risk (stora skulder i förhållande till omsättningstillgångarna) eller bara med låg risk. De med hög risk ger på sikt en högre avkastning men redan lågrisk-net-nets har en ganska hög tröskel att ta sig över för någon som är van att leta efter kvalitativa bolag.
Ett fjärde problem som hänger ihop med att man inte kan förlita sig på ett enstaka bolag är om man missar de net-nets som går allra bäst men väljer ut de som går allra sämst. Risken att välja de sämst presterande net-netsen kan öka om man gör för mycket bedömningar. Slumpen har förmodligen ett ganska stort finger med i spelet och en tillräcklig diversifiering och att hålla fast vid sin strategi är sannolikt det viktigaste.
Hur gör jag då för att ge mig in i net-nets-träsket på allvar?
Att köpa ett gäng net-nets känns ganska mycket som spekulation när man väl ska trycka på köpknappen och handla för riktiga pengar, även om det är något som extremt defensiva gubbar som Graham och Buffett har sysslat med. I teorin är det lätt att gilla tanken men i praktiken är det svårt att lägga sina surt förvärvade pengar på bolag vars verksamhet inte är vidare vacker.
För att komma över tröskeln tänker jag därför börja med net-nets i extremt liten skala. Jag planerar att på sikt ha en relativt stor andel av min portfölj i net-nets (10-20 %?), men det är något som får byggas upp över tid genom extremt små inköp som utgör max 1 % av portföljens värde nu i början. Så små inköp tillåter inte att jag söker mig utanför Norden på grund av courtaget, så därför kommer jag endast att söka net-nets inom Norden till att börja med. Se där, ännu en nisch utöver danska banker!
Kvalitetskraven som jag ställer på net-nets och djupet på analyserna kommer på grund av Nordenfokus och ett begränsat urval inte att vara extrema, utan det viktigaste är att bolagen värderas lägre än nettoomsättningstillgångarna (NCAV) även om jag kommer att välja bort de allra hemskaste bolagen, typ Petrogrand som har en massa kostnader men inte någon verksamhet eller omsättning (om inte värderingen är extremt låg). De objektiva måtten (F-score, Z-score, insiderägande, hävstång) lämpar sig också väl för att sammanställa och jämföra vilket är något jag gärna roar mig med.
Med tiden räknar jag med att få insikter och erfarenheter om såväl net-nets som om nya bolag och branscher. Jag har faktiskt redan gjort mitt första net-nets-inköp, men det får jag återkomma om under nästa vecka!
Vilka är dina tankar kring net-nets? Argument till varför net-nets inte längre skulle fungera 80 år efter att idén populariserades av Graham mottages med glädje!
ska bli intressant att läsa vilka net-nets ni väljer!
defensiven,
Rella är inte net-net längre så det är i alla fall inte den även om jag gärna hade stoppat in den i portföljen för ett tag sedan om jag hade tagit steget redan då!
Kul!
Började ju själv gräva lite i netnets runt nyår och det ser ut som du läst ungefär samma saker som jag värmde upp med.
Kan väl konstatera att netnets med Grahams krav inte är speciellt vanliga, ialf inte i det här marknadsklimatet. Dom jag hittat har oftast både kraftigt fallande omsättning och ncav senaste åren, något man vill undvika då värdet med största chans inte är liknande nuvärdet vid en ev likvidation. Graham skriver också i Security analysis att netnets gör sig bäst när marknaden är normalvärderad, och att man i dåliga tider kan köpa bra företag istället även om priset är något högre. Han anser heller inte dom utgör något vidare skydd mot allmänna börsnedgångar trotts att dom är obevakade och likvida.
Dock ska dom ha snittavkastat 20% årligen mellan år 2000-2009 då vi haft två kriser med enda kravet att dom handlats under 0.75x ncav. Även jag använder F och Z score och har väl eg inte någon mekanisk filosofi om hur använda dom. Men bolag som ligger under ialf 3 på båda verkar sällan attraktiva av dom jag hunnit kika på och scoren ger en ganska bra bild på skicket på företaget samt i vilken riktning det lutar.
Tycker jag lärt mig mycket på kort tid om olika problem företagen kan stå inför och tror det är en oslagbar utbildning göra netnet resan. En annan sak jag gillar är att man vet en netnet är billig från början, man behöver inte plöja igenom hundra bolag för hitta en ev billig kandidat. Också om man utgår från netnets har man ett hundratal bolag världen över välja på i dagsläget, söker man på NAV har man några tusen istället.
Tänker också försöka ligga på en 10-20% i netnets när det är möjligt, dyker något fantastiskt bolag upp till ett attraktivt pris kan jag skifta över etc. Priset får styra helt enkelt. Lycka till och hör av dig om du vill diskutera något =)
Net-nets måste ju inte vara ”skräp”:
Reading has made him rich over time. He told the story of going through Moody’s annuals in 1951. “It was absolutely a question of turning pages”. On page 1433, he found Western Insurance Securities. Its earnings per share were as follows: 1949 -$21.66, 1950 – $29.09. In 1951, the low-high share price was $3 – $13. He went to a broker and read the Best’s Insurance manuals, and talked to agents – it was a perfectly fine company with nothing wrong. Ten pages later, on page 1443, he found National American Fire Insurance (“This book really got hot towards the end!”) NAFI was controlled by an Omaha guy, one of the richest men in the country, who owned many of the best run insurance companies in the country. He stashed the crown jewels of his insurance holdings in NAFI. In 1950, it earned $29.02. The share price was $27. Book value was $135. Buffett found it fascinating that this company was located several blocks from the broker where he worked. His fellow brokers were bright, rational people whose job it was to buy cheap securities, and they refused to buy NAFI, instead investing in “blue chips”.
He then took out a copy of the 2005 Korean Stock Market guide. It was more of an almanac than a brokerage report. It was sent to him for free by a broker. “If it had been $10, I wouldn’t have paid for it.” Based on the recommendation of a friend who thought South Korean stocks were cheap, Buffett spent 5-6 hours leafing through the pages and put together a $100m portfolio of 20 or so companies. Daehan Flour sold 25% of the flour in South Korea, which had a large and stable economy. It’s earnings over the last few years: 12,870 won, 18,000 won, 22,830 won. It had over 100,000 won in securities. The stock price was 38,000 won. “You have to make money buying stocks like this at 2x earnings. Brokers aren’t going to tell you about Daehan Flour.”
Hej Kenny!
Kul att du ska börja med NCAV aktier. Själv var jag inne i DLH med ett i slutändan lyckat resultat (det började extremt dåligt). Håller med om att Jonas på värdebyrån är otroligt duktig.
Gällande courtage så borde väl USA också funka, på Avanza kostar det 13,95 USD i minimicourtage (dvs under hundralappen).
Mvh
PS kul att Lollands bank hade ett pytte rally idag;-)
S&U,
Bolag med fallande omsättning och NCAV hör väl knappast till ovanligheterna, men jag tänker att det fångas upp ganska bra av F-score och Z-score. Man behöver inte tänka allt för mycket längre själv. Jag ska läsa på mycket mer, men vad jag förstår ger också en diversifierad portfölj av bolag med låga scores hygglig avkastning men högre volatilitet.
I nuläget är marknaden normalvärderad om man vill vara snäll eller högvärderad om man ska vara realist. Det finns i alla fall net-nets att hitta medan det är svårt att hitta några riktiga fynd på annat håll även om jag fortsätter söka efter det också.
Kul att höra att du också tycker det är värdefullt att lära sig om bolag med lägre kvalitet. Det är det jag själv misstänker, så man inte bara läser om wonderful companies eller deras släktingar.
Eventuellt ska jag kika på bolag som värderas lågt efter NAV också, men vi får se! Känner du till liknande studier på sådana bolag? Jag har inte provat googla än ;-)
—
gilmour,
Sant. Jag generaliserar ganska kraftigt, men 95 % av alla net-nets kommer säkert vara skräp eller mediokra bolag. Skulle ett hyfsat bolag mot förmodan värderas under NCAV till P/E 2 eller liknande är det förstås läge att gå in ganska tungt. Jag tänker inte gå in med under 1 % bara för att värderingen råkar vara under NCAV om bolaget i fråga ser bra ut! Men sådana tillfällen lär inte dyka upp allt för ofta om man inte söker sig till väldigt exotiska marknader. Jag tänkte börja smalt med Norden och här är Skåne-Möllan ännu inte net-net, men jag lovar att köpa om den blir ;-)
—
Zen,
DLH är väl fortfarande en net-net? Jag är lite skeptisk mot att köpa DLH efter rallyt men jag ska åtminstone skanna av bolaget närmare eftersom det är en av de ganska få net-nets som finns i Norden för tillfället.
Courtage kring hundralappen är ganska OK om man går upp lite i belopp mot vad jag har tänkt mig. Jag vill börja i extremt liten skala. bortom teori men också bortom pengar som är betydande. Det är en liten tröskel att ta sig över och det ska vara någon väldigt högkvalitativ net-net i sådana fall :-)
De flesta danska banker har lämnat ganska fina rapporter än så länge. Av de tio börsnoterade banker som jag har hunnit kolla (hann inte med alla fyra som rapporterade igår) har ALLA minskat sina nedskrivningar, där Nordjyske ligger sämst till med bara en marginell minskning. Så Lollands borde, precis som alla andra banker, börja se slutet av tunneln och en långsam vändning av den danska ekonomin, kan man tänka sig!
Rent spontant, utan att ha någon stenkoll, känns som att den här metoden kräver en lite mer genomtänkt avyttringsstrategi. Hur har du tänkt kring detta? Hur ska du agera om aktien fortsätter sjunka? Eller om verksamheten fortsätter förfalla?
Om det verkligen skiter sig vill man ju inte gärna hålla bolaget tills alla resurser är förbrukade, men jag kan tänka mig att det i praktiken är svårt att dra gränsen för när det verkligen är dags att ge upp.
Investeringsinspektören,
Så länge man inte säljer för tidigt har strategin fungerat bra om man ser rent historiskt. En enskild net-net kan röra sig väldigt mycket både upp och ned. Mekaniska strategier där man har omfördelat en gång per år har fungerat bra och jag tänker mig en utvärdering av varje innehav efter ett år och därefter kanske utvärdering en gång i halvåret eller liknande. Sedan får det bero på bolagets utveckling.
Kanske är det bra med en övre tidsgräns också. Sälja skräpet i tid, men behålla det som utvecklas bra om det är på väg att blomma ut till ett bra men ändå mediokert bolag. Ungefär så långt har jag kommit i mina tankar här. Behålla kanske 1-3 år alltså. Det är ju inga långsiktiga innehav om inget radikalt ändras i bolagen.
Jag ska granska de studier som har gjorts lite närmare också innan jag uttalar mig mer men det är sådant som jag också räknar med att lära mig på vägen! Luddig strategi nu och tydligare vad det lider.
Själv sålde jag DLH efter uppgången;-)
Mvh
Kul och intressant tema! Jag är också ganska opportunistisk av mig och har tänkt mycket på detta med netnets, det som lockar mest är ju all statistik på hur bra det fungerar. Själv kommer jag nog inte börja med detta förrän jag har en lite större portfölj eller åtminstone större inflöde. Jag tror att det är väldigt smart att börja med en extremt liten del av portföljen som ett skydd mot den motbjudande psykologiska erfarenheten det är att äga netnets :P
Det gäller att diversifiera, och man får inte vara alltför kräsen, även om jag håller med om att man bör välja bort biotech bolag och sådär. Bolag som gör stora förluster hade jag nog inte rört om inte sannolikheten för en likvidation vore hög. Vidare tror jag det är smart att ha en tumregel som Grahams ”sälj när aktien har gått upp med 50% eller efter två år, det som händer först”. Personligen hade jag nog kämpat med det psykologiska utan en mekanisk regel, om det till exempel kom ett börsfall strax efter inköp och man ser ett par netnets rasa i värde. När man då vet hur kvaliteten i bolagen ser ut så är det lätt att bli skakig i handen..
Men även när aktierna går bra är det såklart svårt med timing.
Ja, F- och Z-score filter sållar såklart bort mycket av dom fallande verksamheterna. Dock tycker jag det finns potential i några av dom värsta (förlustavdrag, effektivare verksamhet, ny ledning, ny verksamhets inriktning etc) och vill gärna ha dom på bevakningslistan med. Även om jag mjukstartar med lite hårdare krav på verksamheterna. Håller med om att det är en hyfsat bra tid leta efter netnets, strax över 10% av portföljen fick jag ihop men nu börjar det bli trögare. Har bara läst om Grahams NAV tankar och F-score som rankar lågt värderade P/B aktier med framgång. Det får nog bli nästa projekt gräva ner sig i. Helt övertygad om att Jonas redan sitter på ett gäng läsvärda studier där redan dock =)
Bra sammanfattning av Net-nets. Du har tagit med mesta dels av riskerna.
Det jag kan tillägga är att utspädningsrisken är nog den största bolag bolag som platsar inom Net-Nets. Därför kan det vara smart att lägga tid på analysera bolagets vinst/kassaflödesnivå än bara balansräkning. Dvs hur länge/mycket bränner bolaget pengar innan den behöver nyemission.
Ett problem med Net-Nets strategin i börsdata är att under en kvartal hinner vissa bolag öka antal aktier & börsvärde kraftigt. De bolag som ser ut Net-Nets kommer inte vara det när nästa delårsrapport ska uppdateras. Efter tex: vinst/lönsamhetsfilter så har så kallad Justerad Net-Nets genererat mycket bättre avkastning på sikt.
Därför uppmanar jag att kanske börja tänka om när det gäller den klassiska Net-nets metoden och:
1-Minska kravet på 66% till högre tex: omkring 100%.
2-Samt lägga krav på att bolagen med vinst i längre utsträckning.
Måste tillägga också att i många fall kan det vara smarta att ta med delar av anläggningstillgångarna :) Fast vi har diskussionerna om detta tidigare :)
http://vardebyran.wordpress.com/2014/01/10/nav-vs-ncav/
Zen,
Ja det hade nog jag också gjort. Men om värderingen fortfarande är attraktiv är frågan varför jag inte ska köpa bara för att en kursuppgång redan har skett. Jag ska fundera lite kring det, kika på värdering och siffror inför nästa köp som jag helst vill sprida ut för att inte köpa allt i en klump. Det tar trots allt tid att följa varje bolag och om jag ska utvärdera med jämna mellanrum ska det helst vara utspritt!
—
Finansnovis,
Det låter klokt. Jag har köpt två net-nets nu som står för ungefär 1 % av min portfölj så det känns inte så blodigt. Vid nästa köp kommer jag kanske upp i 2 % men då börjar diversifieringen kicka in ordentligt jämfört med nu ;-)
Hur jag faktiskt gör vid försäljning kommer visa sig, som jag svarade i en annan kommentar, men jag gillar att sätta upp tumregler som jag inte följer slaviskt men som ger en viss ledning. Om aktien går upp kraftigt eller om tiden går är det åtminstone läge för utvärdering! Om framtiden ser ljus ut trots att aktien har gått upp 50 % kan det nog vara läge för att vara lite kylig, från fall till fall :-)
—
S&U,
Jag håller med dig. Jag kommer nog att plocka upp det mesta i net-nets-väg i Norden om jag inte tror att bolaget i fråga verkligen är dödsdömt. Empire är ett exempel på bolag som jag tycker ser rätt skakigt ut men efter att nyemission har genomförts (som insiders deltog i), bytt ledning och ett förvärv som kanske inte är så tokigt är det inte orimligt att det kan vända. Jag säger inte att det är troligt, men det är inte orimligt.
Ja just det, bolag med låga P/B-tal har ju Jonas skrivit om ett par gånger och det är mer eller mindre samma sak som bolag med lågt P/NAV. Jag är inte främmande för att ge mig in i den typen av bolag heller under samma förutsättningar som net-nets, dvs. diversifiering och små positioner. Det borde ge ungefär samma resultat i slutändan men det gäller att vara vaksam på vad det är för tillgångar det handlar om. Bevisade reserver i en ofärdig gruva är inget att hänga i julgranen medan ett stort fastighetsbestånd inte är så tokigt!
—
4020,
Ja, jag tänker mig att sådana effekter fångas upp ganska enkelt via F-score och Z-score där vinst och kassaflöde ingår.
Jag vet inte riktigt hur kräsen jag kan vara när jag söker så snävt som jag gör, dvs. inom Norden. Min ambition är att inte lägga allt för mycket krut på analysen, utan nöja mig med att priset är under NCAV (möjligen med viss marginal, här har jag nog inte tänkt färdigt och ska läsa på mer först) och skanna F-score, Z-score, hävstången och insiders. Just insiders kan jag tänka mig är en av nycklarna till att bli lite mer bekväm med bolagen!
Angående NCAV eller NAV så är jag absolut öppen för att leta efter bolag med lågt P/NAV också, men då tror jag att man måste gräva lite djupare och bedöma vad tillgångarna egentligen kan tänkas vara värda!
Ska bli intressant att se vad du kommer fram till. Förresten snart kommer F-Score att lanseras på börsdata.
Mycket bra inlägg! Guru var nog att ge mig pokalen i förväg. Ta tillbaka den och fråga mig om tio år :)
Mitt problem med empire är att det inte går värdera på gamla meriter iom ny ledning och nya produkter, därav hade jag bara köpt bolaget på pris vs tillgångar, mao en Grahm värdering. Bolaget är dock långt därifån och därmed en pass för mig…
Låg säkerhets marginal ockdå hade den varit högre hade jag varit mer positiv =)
S&U,
Kul med fler morgonpigga ;-)
Det stämmer bra att Empire inte går att värdera på gamla meriter. Å andra sidan är det faktorer som ledningsbyte m.m som kan få igång lönsamheten i ett net-net-bolag igen. Det blir lite mer lottsedel av det hela men jag tänker låta diversifieringen sköta sitt också när jag får in fler net-nets i portföljen över tid.
Högre säkerhetsmarginal hade inte hade varit fel, det är det aldrig, men så fruktansvärt långt kvar är det inte till P/NCAV 0,67 om det är det du kräver. Lägg in en köporder kring 1,35 kr så ska du se att det säkert ramlar in lite aktier tids nog ;-)
De stora insiderköpen är vad jag är mest imponerad av i bolaget. I övrigt ser det inte särskilt vackert ut men det ska bli intressant att följa bolaget och det kommer jag lägga mer krut på nu när jag faktiskt har lagt lite kaffepengar på aktien. :-)
4020,
Kul! Då kan vi kanske räkna med olika varianter av Z-score också snart? ;-)
http://en.wikipedia.org/wiki/Altman_Z-score
—
Jonas,
Känn den tunga bördan på dina guru-axlar!
Insider köpen är såklart intressanta, tillsammans med ledningsbytet. Frågan är om det räcker när allt annat inte ser så attraktivt ut. Jag har inte själv grävt ner mig i Empire utan tog bara en snabb titt. Har inlett med fokusera på netnets där andra bloggare/förvaltare redan varit positiva (med undantag på Leeds Group som jag tog in ändå) Nu börjar det dock ta slut på positiva case och får ta mig tid skapa mig en egen uppfattning om Empire. Oavsett är det positivt att man får revidera sina tankar =)
S&U,
Det är en berättigad fråga om ledningsbyte räcker, men det är i alla fall ”något” som kan gå vägen. Hade samma ledning varit kvar och kört precis samma spår hade det varit helt dödsdömt. Går det ändå åt skogen hade jag velat ha större säkerhetsmarginal, är lärdomen så här i förväg ;-)