Kapitalstrukturneutrala nyckeltal för värdering av aktier: EV/EBIT och EV/EBI

Etiketter , , Postat 21 mars, 2013Kategorier Investeringsfilosofi

12 reaktioner på ”Kapitalstrukturneutrala nyckeltal för värdering av aktier: EV/EBIT och EV/EBI”

  1. Mycket bra inlägg måste jag säga. Personligen kör jag nästan alltid Enterprise Value då detta nyckeltal, enligt min uppfattning, ger en mer rättvisande bild av bolagets finansiella situation. Med P/E finns ju annars risken att nyckeltalet blir ”dopat” av en hög nivå av leverage. Då de bästa bolagen jag strävar efter att investera i saknar höga behov av leverage känns det naturligt att använda EV framför P. Även om man givetvis kan kassajusterat P:et.

    Har du förresten sett att AQ planerar att undersöka eventuella möjligheter för listbyte?

    Måste säga att din blogg är utmärkt. Gillar även att du kör en clean layout utan en massa reklam. Du är utan tvekan en av mina favoritbloggare

  2. Svagheten som jag ser med uträkningen är att skuldsättningsgraden fortfarande är beroende av eget kapital och eget kapital är någonting jag inte riktigt litar på. Bolag som blåser upp vinsten genom att bokföra kostnader som investeringar dopar nämligen både vinsten och det egna kapitalet. I majoriteten av de bolag jag tittat på räcker enklare nyckeltal eftersom majoriteten av alla bolag kan delas in i två kategorier.

    1) Stabilt bolag med pålitliga ägare som är aktiva i bolagets ledning -> Det räcker med enklare nyckeltal och en analys av företagets produkter.

    2) Bolag med ”optimerad” kapitalstruktur och riskkapital/fonder som ägare -> Jag köper inte bolaget även vid bra tillväxt.

    Däremot är det här ett mycket vältajmat inlägg eftersom jag just nu tittar lite närmare på Kopparbergs Bryggeri och även äger aktier i Formpipe Software vilket är två bolag som har svag balansräkning men ändå vissa skäl för investering. I den typen av fall tycker jag att EV/EBIT är ett mycker bra verktyg.

  3. Sunda investeringar,
    Exakt. Den ”dubbelbestraffning” som man får med EV/E, till skillnad mot EV/EBIT eller EV/EBI, spelar mindre roll om man är ute efter bolag som har en låg skuldsättning som du säger. Då kan man ju använda EV/E precis som P/E med ungefär jämförbara multiplar också. Med en ökande skuldsättningsgrad (om man accepterar det) blir det skevare och då får man använda EBIT eller EBI för att få bort dubbelbestraffningen.

    Tackar för berömmet förresten! Tyvärr måste jag nog göra dig besviken då lite reklam (nån liten snutt till vänster) planeras som ett experiment för att se hur mycket man kan dra in på det utan att det stör för mycket. Kanske täcker det lite courtageavgifter eller nåt annat symboliskt… Innehållet på sidan kommer att förbli detsamma i övrigt, dvs. en salig blandning mellan mastodontinlägg av denna typ och lite mindre mer lättsmälta inlägg.

    Angående AQ så har jag noterat det (på börskursen om inte annat?). Ett inlägg om AQ:s årsbokslut kommer så småningom, bättre sent än aldrig, och då lär jag väl nämna det också! Spontant så vet jag inte om det är positivt för oss befintliga aktieägare då det riskerar att öka intresset för bolaget.

    Aktieingenjören,
    Instämmer. Jag tänker mig att schablonvärden på skuldsättningsgraden (och i de flesta fall också räntan) borde gå att använda i de flesta fall, därav de två tabellerna med schablonvärden i inlägget. Ju lägre skuldsättningsgrad som antas, desto hårdare krav ställs! Därför kan man använda schablonvärdena även på hårdare skuldsatta bolag utan att det blir för mycket ”fel”. Felet blir i konservativ riktning.

    Om man följer dina punkter 1 och 2 till punkt och pricka så håller jag med dig, men som man kan ana av mitt exempel så är jag intresserad av Swedish Match som har en extremt ”optimerad kapitalstruktur” (=belåning upp till skorstenen men ändå hyfsad räntetäckning tack vare god lönsamhet).

    Kopparbergs kommer vara med i ett inlägg med lite exempel på bolag så småningom. Även jag har kikat på Kopparbergs bakom kulisserna – P/E 10 på en sådan snabbväxare kan tyckas vara en no-brainer – men deras höga skuldsättning avskräckte mig. Kopparbergs verkar driva en ganska kapitalintensiv verksamhet med mycket materiella anläggningstillgångar och då borde det finnas ganska mycket eget kapital, men trots det har bolaget bara en soliditet på 25 % eller nåt sånt, fritt ur huvudet.

    Den stora poängen för mig själv personligen med detta inlägg (förutom att jag uppenbarligen är road av teori) är att få en kvantifiering av EV/EBIT. Är EV/EBIT 12 dyrt eller billigt? EV/EBIT 20? EV/EBIT 5? Tidigare hade jag ingen aning, bara vaga idéer genom att ha sett olika nyckeltal. Nu har jag en bättre ”känsla” och som jag konstaterar i inlägget så kan man multiplicera ett EV/EBIT-tal med 1,22 (1+skattesatsen) för att få det jämförbart med EV/EBI som i sin tur är mer jämförbart med det mer ”intuitiva” P/E-talet.

  4. Emil,
    Tack för intressant länk! Det inlägget hyllar alltså EV/EBITDA som jag resonerade bort eftersom vi har olika syften. I branschjämförelser kan nog EV/EBITDA vara ett riktigt bra nyckeltal som eliminerar skillnader i avskrivningar. I kommande jämförelser (jag gör ju sådana ibland) ska jag nog testa att ta med EV/EBITDA om det inte blir för mycket jobb! EV/EBIT och EV/EBI kommer i alla fall med!

  5. Hej Kenny,

    Det här inlägget ska inte på något sätt kopplas till din briljanta bloggpost ovan, utan bör istället ses som en allmän fråga. När summan av räntebärande skulder ska tas fram är det inte alla bolag som redovisar dessa i egen post i ÅR, utan listar mer detaljerat vad skulderna avser. Hur plockar man manuellt ut de räntebärande skulderna ur balansräkningen, dvs när bolagen inte redovisar det specifikt i sina rapporter?

  6. Hej Oskar!
    Till att börja med så kan jag berätta att så snart jag hade skrivit detta inlägg började jag knåpa på nästa på samma tema och insåg direkt att det finns en del fallgropar och svårigheter. I vissa fall finns ofinansierade åtaganden, t.ex. pension eller återställande av natur efter stängning av anläggningar etc. som ställer till det. För vissa företag finns motsvarande tillgångar då de har satt av pengar medan för andra finns ett glapp vilket ger en större skuld som belastar aktieägarna. Emils länk är ganska matnyttig och jag körde fast när jag tänkte göra en jämförelse mellan kraftbolags EV/EBITDA då det spretade väldigt hur tillgångar och skulder såg ut för de olika bolagen. När jag får inspiration ska jag skriva klart det inlägget och beskriva problematiken ;-)

    Om jag ska svara på din fråga så brukar jag ta reda på vilka av posterna som är uppstolpade som faktiskt är räntebärande. Vissa är enklare att identifiera än andra och om man vill vara konservativ så tar man hellre med för många än för få. Ett tips kan vara att kolla någon eller några årsredovisningar där posten ”räntebärande skulder” har en not som utvecklar vad som ingår. Ett exempel kan vara Fortums årsredovisning 2012, se not 32:

    http://apps.fortum.fi/gallery/Fortum_Financials_2012.pdf

    Av not 32 framgår att räntebärande långfristiga lån är:
    – obligationer
    – lån från finansiella institutioner
    – leasing
    – ”övrigt”

    Kortfristiga lån är ungefär samma fast den del av lånen som förfaller i närtid, jag tror det är inom ett år. Det är ungefär de posterna som brukar dyka upp. Det som ibland också är räntebärande är vissa avsättningar, som jag nämnde under den lilla utläggningen om fallgroparna ovan. Antingen är man redovisningsexpert, eller så googlar man lite, eller så lägger man hellre till en post för mycket än för lite. Jag kör någon av de två sistnämnda ;-)

    Jag har inte använt EV-begreppet särskilt mycket, men jag tror att det har sina fördelar. Se exempelvis detta inlägg om ett ungerskt läkemedelsbolag som ser billigt ut men är nedtryckt pga. diverse oro. http://valueandopportunity.com/2013/05/28/egis-pharamaceuticals-plc-isin-hu0000053947-why-is-the-stock-so-dirt-cheap/

  7. Tack för det snabba och kvalitativa svaret! Läsarkommunikation när den är som bäst.

    Din slutsats känns logisk och att löpande sammanställa olika bolags tillvägagångssätt och därigenom försöka hitta generella poster som antas räntebärande, tycks vara rätt väg att gå för att effektivisera framtida analyser. Finner jag någon presentabel slutsats kan denna, vid intresse, överlämnas till dig att disponera eller förkasta efter eget önskemål.

    Hur som helst, intressant länk om det ungerska läkemedelsföretaget. Belyser väl i viss mån problematiken i att stirra sig blind på siffror och utestänga sig från omvärldsfaktorer, även om betydelsen av det sistnämnda inte får få överdrivet stort psykologiskt inflytande. Med det sagt, hoppas jag på att bloggen och dess nyanseringar av marknaden fortlever.

  8. Javisst, det är bara att posta en kommentar här eller i något annat inlägg. Jag (och kanske nya läsare som hittar hit till inlägget) får glädje av det då.

    Kommunikation med läsare är nog det roligaste och nyttigaste med bloggen. Om jag skulle skriva för döva öron och aldrig få respons skulle jag nog inte skriva, utan sitta på min kammare med mina exceldokument och funderingar och driva mig själv till vansinne istället ;-)

    Apropå läkemedelsföretaget (och mer generellt). Omvärldsfaktorer och överdrifter av problem är väl generellt det som får vissa bolag att handlas långt under sitt ”rätta värde”. Som du säger får man inte ta för lätt på problemen men också försöka genomskåda överdrifterna. I det ungerska läkemedelsbolagets fall tror jag inte det går att handla aktien på ett rimligt sätt från Sverige, så det gör att man slipper grubbla på just det bolaget!

  9. Hej!

    Grym blogg! Tack för mycket läsvärt! Framför allt detta inlägg. Behöver dock hjälp med att förstå en sak. Du skriver i ett stycke

    ”Kravet på EV/EBI är identiskt med P/E vid noll skuldsättning men ökar därefter. En högre skuldsättningsgrad ger alltså ett till synes lägre krav, men det är också så att en högre skuldsättning ger ett högre EV. Om vi exempelvis betraktar skuldsättningsgrad 120 % och 240 % så ser vi att kravet på EV/EBI är 18,2 vid 120 % skuldsättningsgrad och 19,5 vid 240 % ”

    Troligtvis gör jag fel men jag får inte detta att stämma när jag kontrollräknar:

    EV/EBI:

    (1+1,2)/(6,67+(5*1,2)) = 17,36 i krav på EV/EBI vid 5% ränta, 6,67 % avkastningskrav (P/E 15) och 120% skuldsättningsgrad. Ovan hade du kommit fram till 18,2.

    Vad gör jag för fel?

    Tack på förhand

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *