H&M:s ineffektiva Cash Conversion Cycle – jämförelse mellan klädbolag

Etiketter , , Postat 19 januari, 2013Kategorier Jämförelser

13 reaktioner på ”H&M:s ineffektiva Cash Conversion Cycle – jämförelse mellan klädbolag”

  1. Intressant läsning och kul med något negativt om Hm. Ifall du skulle ta med något mer bolag någon gång vore sydafrikanska Truworths en bra kandidat (även om mitt intresse är större än allmänintresset). Jämförde dem med Hm för länge sen och tyckte att de var minst lika bra vid en snabb titt.

    Sen har jag för mig att Marks and Spencer har mycket mer än kläder, men det är en detalj. Trevlig läsning som sagt!

    Mvh
    Gustav

  2. Blir det inte lite missvisande att jämföra CCC för Inditex och HM när de har valt två helt skilda affärsmodeller? HM äger inga egna fabriker, därför har de väl även rimligtvis ett väldigt lågt förädlingsvärde och kan inte släpa på sina betalningar eftersom utan kläder ingen försäljning. Detta medför väl även att de måste lägga sina beställningar i förväg och binder därför upp kommande kollektion i lager. Inditex har samtidigt sina egna fabriker och kan därför hålla ett lägre lager, samtidigt som de själva hanterar förädlingen från textil till kläder och bör rimligtvis därför kunna pressa sina leverantörer mer. Som du märker så har HM en högre lönsamhet (ROA/ROE) trots sämre CCC, vilket kanske kan ha sin förklaring i att HM binder 15% av omsättningen i anläggningstillgångar samtidigt som Inditex binder 30%.

    Avkastning på sysselsatt kapital är nog ett bättre jämförelsemått mellan bolag i samma branch än bara CCC då man nog även måste inkludera sysselsatta anläggningstillgångar.

  3. Jag tror att Hantverkarn ovan är inne på rätt spår, Inditex har en helt annan kategori leverantörer och när det gäller råvaror och fabriksinventarier så är villkoren på marknaden andra än när det gäller helfabrikat. Men jag har inte läst på tillräckligt väl om Inditex för att kunna bekräfta det helt, får kanske bli ett blogginlägg någon gång.

    CCC är högintressant, det man kan säga är att bland framgångsrika handlare är man generellt sett duktiga på detta. Inditex har dock, med sin affärsmodell, valt att optimera på just detta snarare än låga inköpspriser. Bolaget har hyllats för detta men har fortfarande inte bevisat att modellen är överlägsen exempelvis HM.

  4. H&M-optimisten; kanske! Eller så är de redan väldigt bra givet sin egen affärsmodell som Hantverkarn och Lundaluppen påpekar och det blir därmed en jämförelse mellan äpplen och päron.

    Gustav; Ja just ja. Om jag gör en uppföljning någon gång så kanske de får vara med. De är lite krångliga och dyra att handla jämfört med övriga. Jag har som mål att hitta bra svenska bolag men glider ofta över på utländska, precis som du ;-) Jag har inte satt mig in i Marks and Spencers verksamhet heller, men de verkar ju ha en hel del andra varor också vid en snabb titt på hemsidan.

    Hantverkarn och Lundaluppen;
    Jo det är nog så att det blir lite äpplen och päron av CCC-jämförelsen i de fall bolagen har olika affärsmodeller. Jag har inte satt mig in i bolagens enskilda affärsmodeller (utom H&M:s) och det kan mycket väl vara olika affärsmodeller som speglas i de stora skillnaderna. Jag skulle absolut inte satsa på något av bolagen ovan baserat på bara CCC och det är därför jag har tagit med mer traditionella nyckeltal som jag känner mig mer bekväm med och då sticker ju H&M ut, som vanligt…

    Tackar för intressanta kommentarer! CCC är nytt för mig och jag kommer att återkomma till ämnet genom ett instick i nästa bolagsanalys som dyker upp om ungefär en vecka. Då handlar det inte om klädbranschen…

  5. Föregående skribenter har antagligen rätt om att de olika affärsmodellerna förklarar en stor del av skillnaderna i CCC. Men sedan måste jag säga att CCC nog måste vara bland de mest överteoretiserade och efterblivna nyckeltal som en ekonom någonsin uppfunnit.

    Vi kan göra ett litet tankeexperiment med tre uttalanden för att visa detta:

    (1) Att ligga ute med kapital utgör en kostnad då likvidet måste tillföras med lån.

    (2) De stora klädkedjorna är mycket effektiva på att hitta effektiva producenter och förhandla fram villkor som optimerar lönsamheten för klädkedjan.

    (3) Stora företag med stabil balansräkning betalar en lägre ränta.

    Detta innebär att lånfristiga leverantörsskulder innebär en kostnad för producenten (1). Denna kostnad måste kompenseras med ett högre pris då producentens marginaler är hårt pressade (2). Producentens kostnad för att för att säkra sin likvidetet är högre än klädproducentens kostnad för att betala i tid (3).

    Därför är det bättre för H&M att betala sina leverentörsskulder med hög punktlighet än att öka sina producenters kostnader genom att tvinga dem att ta lån för att lösa sin likviditet.

    Förutom den här rent logiska uppställningen av kostnadseffektivitet i produktionskedjan så tror jag även att det finns stora ”mjuka” värden i att vara en bra kund. Kejsar Augustus ska ha sammanfattat min syn på saken då han fördömde en provinsguvernör med orden ”En bra fåraherde klipper sin flock, han flår den inte”. Pressar man sina leverantörer för hårt så kommer både personal och långsiktigt underhållsarbete att ta skada. Det är därför bättre att inte vara onödigt girig på kort sikt och istället hålla en jämn men förutsägbar prispress vilket gör att producenterna effektiviserar verksamheten.

  6. Aktieingenjören;
    Mycket ekonomisk teori är uppåt väggarna och jag är heller inte övertygad om förträffligheten med CCC eftersom det inte verkar finnas något samband mellan effektiv CCC och hög lönsamhet. Den ekonomiska teorin som ligger bakom håller däremot säkert inte med dig till hundra procent :-)

    Morningstars gamla analyschef Pat Dorsey som skrev boken jag hänvisar till framhöll CCC som det enskilt viktigaste nyckeltalet för handelsföretag, så jag undersökte saken och det mynnade ut i detta inlägg (bland annat…). Det verkar ju helt klart finnas andra faktorer som är viktigare för lönsamhet i handelsbolag…

    Utan problem kan jag sträcka mig så långt som att ett effektivt lager är gynnsamt och speciellt så bör man nog hålla ögonen öppna efter en minskande lageromsättningshastighet (dvs. en av tre delar i CCC). Om lageromsättningshastigheten minskar beroende på att lagret ökar så är det negativt. De andra två delarna i CCC är knappast heller oviktiga, men man ska heller inte överdriva vikten som du säger utan det finns andra ”mjuka” delar som förmodligen är mycket viktigare. En god relation till en leverantör borde vara bättre på lång sikt än att skinna dem så mycket som möjligt på kort sikt.

  7. Jag tror att det finns goda anledningar till varför Pat Dorsey är aktieanalytiker snarare än företagare ;-).

    Men det är oerhört fascinerande att observera finansbranschen som utomstående. Jag tycker att ditt inlägg räcker väldigt långt för att visa på svagheterna med CCC eftersom korrelation mellan CCC och högt aktieägarvärde saknas. Men trots att empiriska data uppenbarligen saknas så verkar ingen vara villig att ifrågasätta en auktoritet på området.

  8. Kul jämförelse! Jag har ofta hört om de olika affärsmodellerna Inditex och H&M har – att Zara har så extremt flödeseffektiv produktion att de snabbt kan anpassa kollektionen efter modetrender detta till bekostnad på inköpskostnader t ex. Intressant!

  9. Andreas; Ja affärsmodellerna verkar skiljas åt rejält! Vad jag minns från boken Handelsmännen så transporterar Inditex sina varor med flyg medan H&M transporterar med båt. Ännu en faktor där snabbhet och kostnad skiljer sig kraftigt åt. H&M har ju inga ambitioner av att leda modet (vilket Inditex kanske har), utan de följer modet vilket är ett säkert kort även om de allra trendkänsligaste kanske väljer bort H&M för någon annan kedja. Den stora massan kan däremot gå till H&M en månad senare och köpa tre modeplagg för priset av två och vara glada och nöjda.

  10. Det var just detta jag tänkte kommentera om. Jag har uppfattningen att HM har minst modegrad i sina kläder i hela jämförelsen, därmed kan man ha bassortimentet i lager under en längre tid, och kanske det då är effektivare att beställa stora batcher till ett billigare pris än att beställa flera små för att kunna låna pengar av leverantörerna?
    Tycker dock det är väldigt bra att du svär lite i kyrkan och försöker skapa en verkligare bild av marknaden och HM.

  11. Har läst mig på om ämnet en del och kollat forskningsläget. CCC har enligt forskning stark inverkan på ett företags lönsamhet. Dvs. en negativ relation till lönsamhet är bevisad i många studier med varierade lönsamhetsmått och urval. En eventuell påverkan på aktiepris har inte tillräckligt undersökts eller fått signifikans. Några har undersöt EVA och CCC och sett en signifikant ökad EVA över tid beroende av CCC förbättringar. Dessa såg också på hur maknaden uppfattade CCC förbättringar och kunde se hur marknaden var relativt bra på att snabbt räkna in förbättringen i CCC proportionerligt i priset. Dock är detta en opublicerad artikel än så länge…

  12. CCC; Intressant! Det är lätt att tänka sig att det bidrar till en viss gräns. Ett företag med lager som tar flera år att omsätta och som lämnar krediter på flera år men måste betala sina leverantörer kontant lär ju ha svårt att nå bättre lönsamhet än ett företag med snabb lageromsättningshastighet som får betalt snabbt och har rimliga villkor från leverantörerna. Så långt är det svårt att ifrågasätta :-)

    När man går in på detaljerna och ser på hyfsat likartade bolag som klädbolagen eller varför inte dagligvarubolagen (se analys av Tesco) så verkar CCC spela mindre roll. Alla bolag i jämförelsen har en hyfsad eller bra CCC och då verkar andra faktorer spela mycket större roll. Branschen och leverantörernas situation måste ha stor inverkan. Det skulle också kunna vara så att de bolag som har haft en usel CCC (eller andra faktorer till sin nackdel) redan är utkonkurrerade och därför inte kommer med i min jämförelse.

    Intressant att det forskas på ämnet i alla fall, men forskning tenderar ofta att bli lite väl teoretisk :-)

    Jag har för övrigt noterat att Morningstar redovisar CCC som nyckeltal för alla bolag på sin hemsida (tio års data), så där kan man lätt se trender om man vill.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *