Elpriset i Sverige efter zonindelningen: en månad senare

Det har nu gått nästan en månad sedan Sverige delades in i fyra elzoner. Det har varit upprört i södra Sverige och på vissa håll hävdas till och med att industrin hotas. Som vanligt när det gäller elmarknaden så tar ofta känslorna över vilket kan leda till högt tonläge. Här görs därför en objektiv undersökning av hur elpriserna har påverkats sedan införandet av elzonerna den 1 november 2011.

Zonindelningen

Först en kort sammanfattning av zonindelningen, som beskrivs närmare här. Sverige har delats in i fyra zoner (SE1-SE4) där det finns ett elöverskott i zonerna SE1-SE2, ett underskott i zon SE3 och ett större underskott i SE4. Figur 1 nedan visar zonindelningen.

Elpriset efter zonindelningen

Elpriset redovisas i figurer och tabeller nedan. All data är hämtad från Nord Pool Spot. Priser anges generellt i SEK/MWh. Omräkning mellan SEK/MWh och det något vanligare öre/kWh sker genom att dividera med 10, dvs. 100 SEK/MWh = 10 öre/kWh.

Figur 2 visar hur elpriset har utvecklats i Sverige efter att zonindelningen infördes. Det framgår att elpriset har blivit högst i SE4 (Malmö), näst högst i SE3 (Stockholm) och lägst i SE1 (Luleå) och SE2 (Sundsvall). Det kan noteras att priset i SE1 och SE2 inte har skiljt sig överhuvudtaget! Detta innebär att SE1 döljer sig bakom SE2 i figuren.

Tabell 1 nedan sammanfattar egentligen allt väsentligt om hur elpriserna i Norden har påverkats av den svenska zonindelningen. Tabellen visar det genomsnittliga elpriset i oktober och november (t.o.m. 26 november) i alla zoner som angränsar till de svenska zonerna. Den högra kolumnen visar ändringen i procent från oktober till november. För Sverige (SE) har ändringen beräknats genom att ta ett förbrukningsviktat medelvärde* av SE1-SE4 för november som jämförs med SE i oktober.

Ur tabell 1 kan följande av intresse avläsas:

• Elpriset i norra Sverige (SE1 och SE2) var lägst i Sverige, ca 388 SEK/MWh.
• Elpriset i SE3 (Stockholm) var ca 5 %, eller 20 SEK/MWh, högre än i norra Sverige.
• Elpriset i SE4 (Malmö) var ca 21 %, eller 80 SEK/MWh, högre än i norra Sverige.
• I oktober hade Danmark ett högre elpris än Sverige, men i november har elpriset i södra Sverige (SE4) jämnats ut mot elpriset i DK2.
• Förhållandet mellan norra Sverige och norra Norge har inte förändrats avsevärt. SE1 och SE2 hade både i oktober och november något högre elpris än de angränsande zonerna NO3 och NO4.
• Det svenska elpriset var avsevärt lägre än det finska i oktober, men i november har elpriset jämnats ut mellan Finland och norra Sverige.
• Elpriset har ökat kraftigt i genomsnitt i Sverige (beroende på SE3 och SE4) och i NO1 (Oslo). För Oslos del beror prisökningen på en utjämning mot SE3 som har elunderskott, medan ökningen i Sverige till stor del beror på att SE4 som har elunderskott jämnas ut mot Danmark.
• Priserna har ökat i samtliga zoner, men ökningen beror inte på den svenska zonindelningen, utan på ökad elförbrukning (trots den milda hösten).
• Priserna har ökat minst i Finland och Danmark på grund av en ökad import av billigare el från Sverige.

Ytterligare några figurer som visar utvecklingen över tid som stöd för punkterna ovan följer.

Figur 3 visar att SE4 (Malmö) har haft identiska priser med den angränsande danska zonen DK2 med undantag för en dag (12 november).

Figur 4 visar att priserna i norra Sverige/Norge/Finland har legat relativt lika under november. Framförallt har norra Sverige och Finland fått utjämnat elpris. SE2 visas inte i figuren eftersom SE1 och SE2 hade identiska priser under hela perioden.

Slutsatser

• Elproducenter i framförallt zonerna NO1, SE3 och SE4 gynnas av ökade elpriser. Ett exempel på bolag som gynnas är Hafslund som har all sin produktion i NO1.
• Det omvända gäller för elkunder i NO1, SE3 och SE4 som drabbas av ökade elpriser.
• Elkunder i Danmark och Finland gynnas av zonindelningen genom att kunna köpa billigare svensk el.
• Även här gäller naturligvis det omvända förhållandet för elproducenter som får sälja sin el något billigare. Ett exempel på bolag som missgynnas är Fortum (via sin produktion i Finland och i norra Sverige, men å andra sidan gynnas de av sin produktion i södra Sverige.

De nya svenska elzonerna som denna undersökning baseras på har som sagt bara funnits i knappt en månad när detta skrivs. De prisskillnader som finns mellan de nya elzonerna kommer sannolikt att bli ännu tydligare under vintern 2011/2012 när elförbrukningen ökar för att sedan minska fram mot vårfloden 2012 när produktionen ökar eller sommaren 2012 när förbrukningen minskar. Tidigast 2014 är Sydvästlänken färdigbyggd, som förstärker överföringskapaciteten till södra Sverige.

* Fotnot. Förbrukningsviktat medelvärde har beräknats genom att ge prisena i de svenska zonerna följande viktfaktorer som motsvarar zonens andel av den totala svenska förbrukningen:

Resultatet blir för övrigt identiskt med att bara ta medelvärdet av de fyra zonernas elpris.