Elmarknaden del 6 – Elcertifikatsystemet: subventioner till förnyelsebar el

Elcertifikat är en form av subventioner till förnyelsebar el. Hur fungerar egentligen systemet och hur mycket ger det en vindkraftsproducent i extra inkomst? Del sex i denna artikelserie om elmarknaden ger dig svaren!

Del 1 – Elproduktion och elförbrukning i Sverige och Nordeuropa
Del 2 – Produktionskostnader för ny el. Skatter, avgifter och bidrag
Del 3 – Zonindelningen på elmarknaden och förbindelser inom elnätet i Nordeuropa
Del 4 – Finns det ett elöverskott i Sverige?
Del 5 – Elpriset och dess utveckling. Marginalprissättning via utbud och efterfrågan
Del 6 – Elcertifikatsystemet: subventioner till förnyelsebar el (detta inlägg)
Del 7 – Sammanfattning och utblick

Del 6. Elcertifikatsystemet: subventioner till förnyelsebar el

Elcertifikat fungerar i korthet som så att svenska staten delar ut ett elcertifikat per producerad MWh vindkraft eller annan elcertifikatberättigad produktion, lista finns på Energimyndighetens hemsida. Dessa certifikat måste elhandelsbolag något förenklat köpa en viss lagstiftad kvot av och på så sätt skapas en efterfrågan på elcertifikaten. Egentligen så måste bolagen inte köpa en viss mängd certifikat, utan de måste annulera en viss mängd elcertifikat (”ge tillbaks elcertifikat till staten”). Dessa certifikat måste man naturligtvis någon gång tidigare ha köpt och om man bedömer att elcertifikatpriset blir högre i framtiden så är det fullt möjligt att köpa certifikat och sälja vidare senare. Om ett elhandelsbolag inte annullerar lika mycket elcertifikat som kvotplikten kräver så får bolaget betala en kvotpliktsavgift på 150 % av årsmedelpriset på elcertifikaten. Kvotpliktsavgiften är tänkt att ge incitament att köpa elcertifikat även till ”lite för höga priser”.

Priset på elcertifikaten styrs av utbud och efterfrågan och har sedan 2006 varierat mellan ungefär 150-350 kr per certifikat, eller om man så vill 15-35 öre/kWh eller 15-35 €/MWh. En figur från Energimyndighetens rapport Elcertifikatsystemet 2010 visar prisutvecklingen för spotpriset på elcertifikat nedan. Priset har sedan vintern 2009/2010 (dvs. efter figuren slutar) sjunkit och ligger i slutet av oktober 2011 något under 180 kr per certifikat, vilket bland annat beror på ett överskott på elcertifikat som vi kommer se längre ner i inlägget.

Enligt Energimyndigheten så var kostnaderna för en normal elkund 2008 och 2009 ca 5 öre/kWh. Eftersom kvotplikten är på ca 15-20 % så innebär det att i princip hela elcertifikatkostnaden är överförd på kund (5 öre/0,2=25 öre vilket ungefär motsvarar elcertifikatpriset – förtydligande efter kommentar från Mattias Carlsson).

Historik och målsättning med elcertifikatsystemet samt kommande samarbeten

Elcertifikatsystemet startade 2003 i Sverige och en anläggning tilldelas elcertifikat under 15 år. Systemet var tidigare tänkt att finnas till minst år 2030, men har nu förlängts till 2035, vilket innebär att det finns långsiktiga förutsättningar för vindkraftsutbyggnad och utbyggnad av annan förnyelsebar elproduktion. Eftersom systemet är utformat så att det inte kostar något för staten så borde inte finansiell oro och eventuella budgetunderskott hota systemet, utan man kan nog räkna med att elcertifikaten mycket väl finns kvar till 2035 vilket förstås gynnar de bolag som bygger elcertifikatberättigad elproduktion.

Det av riksdagen klubbade (och jämfört med tidigare höjda) målet är en ökning med 25 TWh från 2002 års nivå av förnyelsebar el till år 2020. 2010 hade 11,5 TWh av ökningen redan skett, vilket blir 46 % (11,5 av 25 TWh) på 44 % av tiden (8 av 18 år) vilket är i linje med målet. Målet ser alltså ut att uppfyllas, vilket skulle kunna medföra att det finns utrymme för en höjning av målet. Det är dock inte uttalat att målet är tänkt att höjas.

2012 är avsikten att ett gemensamt elcertifikatsystem ska införas för Sverige och Norge. Ett gemensamt system leder enligt Energimyndigheten till mer vattenkraft i Norge, mer biobränsleeldad värmekraft i Sverige och mer vindkraft i båda länderna. Energimyndigheten har också utrett möjligheten att sälja svenskproducerad förnyelsebar el till andra EU-länder som har svårt att uppnå sina mål om förnyelsebar elproduktion till 2020 (källa). Rekommendationen är att antingen låta ett annat EU-land gå med i det svensk-norska elcertifikatsystemet eller att låta ett annat EU-land köpa elcertifikat från det svensk-norska systemet. Oavsett hur politikerna väljer att göra (på ett eller annat sätt lär de följa Energimyndighetens rekommendationer) så kommer resultatet bli att antingen så går elpriset upp mer och och elcertifikatpriset ner mindre eller så går elpriset upp mindre och elcertifikatpriset ner mer. Energimyndigheten skriver i Förnybartdirektivet – en fördjupad analys mycket om att man måste vara försiktig i att ändra i systemet så att trovärdigheten behålls (och därmed introducera eventuell försäljning till andra länder på ett försiktigt sätt) men samtidigt tycker jag det framgår (om inte annat mellan raderna) att man mer än gärna är beredda att ändra i kvotplikten om det är nödvändigt (dvs om man inte via samarbete lyckas höja efterfrågan på elcertifikat).

Energimyndigheten skriver också att en ambitionshöjning genom förändrad kvotkurva realistiskt sett inte ske förrän vid nästa kontrollstation år 2015. Ambitionssänkning verkar alltså inte vara aktuellt, utan antingen så behålls ambitionerna eller så höjs de.

Överskott på elcertifikat leder till lägre elcertifikatpris

De första åren elcertifikatsystemet fanns skapades ett stort överskott på elcertifikat, som finns kvar än idag. De senaste åren har överskottet legat konstant kring ca 5 miljoner elcertifikat (vilket motsvarar 5 TWh) och därför har Energimyndigheten föreslagit och riksdagen beslutat att kvotplikten ska justeras de kommande åren för att minska överskottet av elcertifikat. Justeringen består i en kraftig minskning vilket kan låta motsägelsefullt, men kvotplikten minskas något samtidigt som stora delar av den elcertifikatberättigade elproduktionen fasas ut 2012 (produktion är som sagt bara berättigad elcertifikat i 15 år och 2012 är tiden ute för drygt 11 TWh).

Figuren nedan visar kvotplikten samt andelen elcertifikatberättigad produktion. Siffror fram till 2010 är verkligt utfall från Cesar, Svenska Kraftnäts kontoföring för elcertifikat m.m., medan siffror framåt i tiden är Energimyndighetens bedömning i Elcertifikatsystemet 2010.

2012-2015 kommer det alltså enligt Energimyndighetens egen prognos ovan att finnas ett underskott på elcertifikat vilket innebär att det ackumulerade överskottet kommer att förbrukas.

Framtiden och påverkan på elpriset

Energimyndigheten har i Förnybartdirektivet – en fördjupad analys gjort analyser av ett flertal scenarier av olika typer av samarbeten. Har du några timmar över och känner dig intresserad av ämnet så är det intressant läsning! I analysens basfall, en gemensam svensk-norsk elcertifikatmarknad men inga övriga samarbeten, så bedömer myndigheten att elcertifikatpriset (årsmedel) stiger från nivåer kring 22-23 öre/kWh 2012 till drygt 25 öre/kWh 2021. Vid olika typer av samarbeten blir priset högre, upp till 40 öre/kWh i fallet då 15 TWh säljs till ett annat land. Efter 2021 sjunker priserna generellt något; basfallet hamnar kring 20 öre/kWh fram till 2028.

I samma rapport görs också en bedömning av framtida elpris och därmed också inkomst för en kraftproducent (elcertifikatberättigad eller ej). I rapporten framgår på sina håll att om det visar sig att elcertifikatpriset skulle bli lägre än prognosen så medför det en lägre elproduktion vilket i sin tur innebär ett högre elpris. Omvänt så medför ett högre elcertifikatpris en större elproduktion och därmed ett lägre elpris. Summa summarum så blir summan av elpris och elcertifikat ungefär densamma, men dock inte riktigt densamma! Enligt Energimyndigheten så blir det totala priset för el+certifikat lägre vid ett högre elcertifikatpris eftersom utbyggnaden av elproduktion då blir större vilket sänker elpriset. En helt rimlig slutsats.

Nedan ses figuren över inkomst för en elproducent, återigen från Förnybartdirektivet – en fördjupad analys. Den mörkblå fyllda kurvan är elpriset och den ljusare blå fyllda kurvan är elcertifikatpriset. De övriga linjerna är olika scenarier där elcertifikatpris (och därmed också elproduktion och elpris) blir annorlunda.

Min sammantagna bedömning av rapporten från Energimyndigheten är att man på ett eller annat sätt kommer att hålla elcertifikatpriserna på en jämn nivå (varken kraftig höjning eller sänkning) genom att antingen via samarbetsmekanismer köpa elcertifikat på ett sådant sätt att man inte ”stör efterfrågan” eller genom att ändra kvotplikten.
Hur och var förnybar elproduktion hamnar verkar bli väldigt olika i de olika alternativen, men det som i slutändan är mest intressant – hur elpriset påverkas – verkar bli ungefär samma oavsett lösning. Det verkar som att Energimyndighetens ansträngningar med elcertifikatsystemet ”fixar” så att elpriset ligger kvar på ungefär nuvarande nivå med en liten ökning i framtiden som motsvarar ungefär 2 %/år (ej justerat för inflation).

Ytterligare en figur från Förnybartdirektivet – en fördjupad analys följer, som visar en bedömning av det framtida elcertifikatpriset i olika scenarier.

I basfallet ökar elcertifikatpriset långsamt från ca 22 öre/kWh 2012 till drygt 25 öre/kWh 2021. Därefter minskar elcertifikatpriset i ett steg om drygt 5 öre/kWh till 19 öre/kWh 2022 för att sakta stiga till 20 öre/kWh 2027. 2028 minskar priset till ca 10 öre/kWh. Om något av samarbetsscenarierna slår in så blir elcertifikatpriset högre.

Något om kommande elcertifikatberättigad elproduktion

Ny elcertifikatberättigad elproduktion påverkas i hög grad av priset på elcertifikat som i sin tur beror på utbud och efterfrågan, dvs. hur mycket elcertifikatberättigad elproduktion som byggs och hur hög kvotplikten är. Energimyndigheten räknar med ca 6 TWh ny förnyelsebar elproduktion under perioden 2011-2015 baserat på kvotplikten.

Vindkraftsbranchen redovisar på sin hemsida vindkraftsprojekt (>10 MW) som har fått tillstånd men som ännu inte har börjat byggas (en annan bra sida som sammanställer vindkraftsprojekt är Vindbrukskollen). I november 2011 var det ca 2,6 TWh landbaserad vindkraft på gång (935 MW). Ca 7 TWh havsbaserad vindkraft hade tillstånd, men hade ännu inte börjat byggas. Förmodligen kommer den heller inte att byggas eftersom det i Energimyndighetens rapporter framgår tydligt att havsbaserad vindkraft inte har byggts trots tillstånd eftersom det helt enkelt inte är lönsamt till dagens elpris och elcertifikatpris. Den havsbaserade vindkraft som har byggts i Sverige har byggts med hjälp av ytterligare medel från Energimyndigheten! Däremot är det troligt att den landbaserade vindkraften kommer att byggas eftersom den är lönsam med nuvarande elpris och elcertifikatpris, dvs. så länge det byggs i samma takt som kvotplikten tillåter.

I Förnybartdirektivet – en fördjupad analys görs simuleringar av det framtida elpriset för olika samarbetsscenarier. Simuleringarna visar stigande elpriser på sikt i samtliga scenarier och de drivande krafterna är:

• Stigande bränslepriser
• Ökad överföringskapacitet till kontinenten

Sammanfattning

Elcertifikatsystemet har medfört en kraftig utbyggnad av förnyelsebar elproduktion och däribland vindkraft i och med den extra inkomst systemet ger producenter av förnyelsebar el. I nuläget (slutet av 2011) finns ett ackumulerat överskott på elcertifikat som förmodligen kommer att försvinna de närmaste åren på grund av justeringar i kvotplikten. På lite längre sikt kommer summan av elpris och elcertifikatpris att öka på något av två sätt. Om elcertifikatpriset blir lågt så kommer lite förnyelsebar elproduktion att byggas vilket drar upp elpriset. Om istället elcertifikatpriset blir högt så kommer mer förnyelsebar elproduktion att byggas vilket drar ner elpriset.

Det finns ett antal jokrar som kan påverka systemet i hög grad. En är det norsk-svenska samarbetet inom elcertifikatsystemet som påbörjas 2012. En annan är om samarbetet på något sätt ytterligare utvidgas, vilket i sådana fall drar upp elcertifikatpriset. På lång sikt kan vad som helst hända tack vare den stora politik-jokern eftersom det i slutändan är politikerna som sätter upp spelreglerna.

I nästa inlägg ska jag försöka knyta ihop säcken och sammanfatta artikelserien.