Elmarknaden del 5 – Elpriset och dess utveckling. Marginalprissättning via utbud och efterfrågan

Etiketter , Postat 17 oktober, 2011Kategorier Elmarknaden

24 reaktioner på ”Elmarknaden del 5 – Elpriset och dess utveckling. Marginalprissättning via utbud och efterfrågan”

  1. Läsvärt inlägg, men du har förväxlat utbud och efterfråge-kurvorna i första diagrammet. Efterfrågan sjunker vid ett högre pris, inte tvärtom.

  2. Fin redogörelse!
    Stor del av elen säljs genom långsiktiga avtal mellan producenter och förbrukare (stora industrier och el.handelsbolag) till andra priser än det dagliga börspriset.
    En del av reglerkraften utgörs av negativ förbrukning, industrier som är beredda att stänga av vid lasttoppar mot bra betalning, uppmärksammas i pressen som att priset är så högt att industrin måste slå igen.
    Sydsverige får nu betala priset för att Barsebäck stängdes, genom högre el.priser och danskarna får litet bättre betalt för sin vindkraft. Var inte danskarna pådrivande till den svenska indelningen i prisområden?

  3. Ulf;
    Tackar för kommentaren om aspekter som jag inte har tagit upp! Jag antar att de långsiktiga elavtalen hamnar på nivåer kring (en bedömning av) de genomsnittliga kommande elpriserna så att man slipper drabbas av svängningar. Undantaget är förstås om de stora industrierna äger egen kraftproduktion så att man köper till självkostnadspris.

    Industrier som stänger har jag heller inte tagit upp men det är till viss del lite av en nödlösning eftersom marginalerna saknas i den svenska elmarknaden. Det hade förmodligen varit bättre om industrierna hade kunnat fortsätta producera samtidigt som man tar till lite extra reglerkraft någonstans ifrån (som idag alltså inte finns).

    Slutligen så vet jag inte om specifikt Danmark har varit pådrivande i elzonsuppdelningen, men det är i alla fall påtryckningar från EU och det är mycket möjligt att Danmark aktivt hejar på.

  4. Tack för ännu ett läsvärt inlägg. Angående prisområden så kan jag tänka mig att Svenska Kraftnät var drivande i den frågan. Det blir lättare för dem att balansera utbud och efterfrågan när det uppstår prisskillnader inom landet. Förbrukningen i underskottsområden pressas ner pga högre priser, vilket gör att behovet av reglerkraft minskar.

  5. Mattias Carlsson;
    Ja; dessutom är det ganska rimligt att elen produceras där den förbrukas så uppdelningen i zoner är i grund och botten bra och ökar incitamenten för att placera produktion där det råder brist (exempelvis södra Sverige, zon SE4). Det som vållar problem är att det inte är möjligt att bygga något ordentligt storskaligt där för att råda bot på underskottet, så incitamenten Svenska Kraftnät skapar med elzonsuppdelningen ger ingen större effekt förutom på elräkningen för kunderna.

  6. Nja. Visserligen är det svårare att hitta bra vindkraftslägen i södra Sverige, men det lär fortfarande finnas för ytterligare några TWh. Med zonindelningen så kommer en större del av vindkraftsutbyggnaden ske i södra Sverige

  7. Mattias Carlsson;
    Jovisst, incitamenten gäller i hög grad för vindkraft. Man kan placera ny vindkraft i Skåne om man hittar ett bra vindläge där man lyckas få tillstånd att bygga, men idag är produktionen i zon SE4 ca 5 TWh/år medan förbrukningen är 20 TWh/år. Utöver några TWh vind som förmodligen är möjligt att bygga i Skåne så vore det på sin plats med mer, lite stabilare och kanske till och med reglerbar elproduktion.

  8. Reglerbar elproduktion i zon 4 får vi nog inte se inom någon överskådlig framtid. Möjligtvis med undantag för något reservkraftverk. Det som kan byggas i någorlunda stor skala i Sverige idag är kraftvärmeverk och vindkraftverk.

    Fram till 2013 räknar inte Energimynidgheten med någon utbyggnad av kraftvärmen. I långsiktsprognosen räknar man dock med att kraftvärmeproduktionen stiger med 8 TWh (till 22 TWh) till 2020, medan vindkraften ökar med ytterliggare cirka 5 TWh (till 11 TWh).

    För att ändra på detta så måste de politiska förutsättningarna förändras (t.ex. via kvotplikten i elcertifikatsystemet)

    Jag vet inte hur stor del av kraftvärmeutbyggnaden som kan ske i zon 4 (beror på var det finns avsättning för värme), men de 5 TWh vindkraft som man prognosticerar borde i relativt stor utsträckning hamna där priserna är som högst, dvs i zon 4

    Energimyndighetens kortsiktsprognos 2011-2013:
    http://www.energimyndigheten.se/Global/Statistik/Prognoser/Kortsiktsprognos-Dnr%2000-11-428.pdf

    Långsiktsprognos 2010-2030
    http://webbshop.cm.se/System/DownloadResource.ashx?p=Energimyndigheten&rl=default:/Resources/Permanent/Static/a5f894444155405fbb1d1a063cf43ea4/ER2011%2003w.pdf

  9. Mattias Carlsson;
    Intressant! Om bara drygt en vecka får vi se i praktiken hur det blir och åtminstone jag väntar med spänninge :-) Jag antar att 10 €/MWh skillnad är på årsbasis? Eftersom zonuppdelningen körs igång i början av vintern så kan vi i sådana fall få se ännu större avvikelser initialt vilket då lär märkas i media!

    Frågan är väl om det finns anledning att ändra i kvotplikten i elcertifikatsystemet? Enligt http://www.energimyndigheten.se/elcertifikat så är målet en ökning med 25 TWh från 2002 års nivå. 11,5 TWh av ökningen har redan skett (46 %) på 44 % av tiden (8 av 18 år) vilket betyder att utbyggnaden av förnyelsebart hittills går enligt plan för att uppfylla målet. Det betyder samtidigt att det finns visst utrymme för att höja målet, men jag vet inte hur de ansvariga resonerar.

    Ämnena kommer garanterat att beröras i nästa inlägg om elmarknaden!

  10. Angående elcertifikaten. Med den kvotplikt som är beslutad så räknar Energimyndigheten med 5 TWh ytterligare vindkraft till 2020, givet att kraftvärmen byggs ut i den takt som man antar.

    Biobaserad kraftvärme är nästintill konkurrenskraftig även utan certifikat och kommer att byggas ut i första hand, i de fall det finns avsättning för värmen.

    Vindkraften skulle rent tekniskt kunna byggas ut snabbare än prognosen (i nuläget byggs kapaciteten ut med 2 TWh varje år) vilket skulle ske om kvotplikten reviderades upp.

    Kvotplikten ger idag möjlighet att bygga ut förnybar el med 1-2 TWh per år. Se t.ex. här på s.17:
    http://webbshop.cm.se/System/ViewResource.aspx?p=Energimyndigheten&rl=default:/Resources/Permanent/Static/3000afb1418f413aa41dae33186491d5/ET2010_25w.pdf

  11. Tack för matnyttig länk! Elcertifikatsystemet inser jag att jag ska dyka ner djupare i!

    Vindkraftsparken som Fortum och Skellefteå Kraft ska bygga i Blaiken kommer producera ca 0,6-0,7 TWh/år vilket i sådana fall är en ganska stor andel av den totala utbyggnaden på 5 TWh/år under de närmsta 10 åren!

  12. Fortum är dock inte ensamma om att vilja bygga ut i den storleksordningen eller större. Lägger man ihop de 4-5 största vindkraftsbolagens (Eolus, Arise, O2, Rabbalshede etc) planer för de närmaste 4-5 åren så pekar det sannolikt på närmare 10 TWh. Antingen kommer politikerna revidera certifikatsystemet eller så kommer något/några av bolagen få ge upp sina planer

  13. Mattias;
    Finns det någon bra sammanfattningssida över stora vindkraftsprojekt eller får man leta bland de separata projekten och summera själv?

    Politikerna skulle knappast revidera certifikatsystemet åt andra hållet om utbyggnaden gick för långsamt, men att revidera så att utbyggnadstakten blir högre än förväntat väcker väl knappast någon större uppståndelse. Jag ser framför mig hur politiskt parti X viker sig i en fråga för att få ”ännu mer förnyelsebart” efter ”hårda förhandlingar”. Alternativen är som du säger att något av bolagen lägger ner sitt projekt eller så genomför alla sina projekt vilket leder till prisdumpning på certifikaten. Det låter inte troligt, men skulle då drabba befintliga aktörer och slå speciellt mot exempelvis rena vindkraftsbolag.

  14. Jag känner inte till någon sammanställning.

    Länsstyrelserna håller på att sammanställa en databas över befintliga och projekterade verk. Men det dröjer åtminstone några månader innan de är färdiga med det.

    http://www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/Sv/om-lansstyrelsen/vart-uppdrag/projekt/vindbrukskollen/Pages/Vindbrukskollen.aspx

    En ”joker” i leken här är vilka effekter sammanslagningen mellan Sveriges och Norges certifikatsystem får. Jag har inte tittat närmare på det.

    http://www.energimyndigheten.se/sv/Foretag/Elcertifikat/Gemensam-svensk-norsk-elcertifikatmarknad/

  15. OK, jag ska dyka ner lite djupare i ämnet och får göra en egen liten sammanställning. Sammanslagningen är också intressant; mycket som händer nu i närtid!

  16. Ytterligare en joker…

    Energimyndigheten har nyligen gjort en utredning om möjligheten att använda svensk förnybar el för att uppnå andra länders EU-åtaganden om förnybar energi.

    Det alternativ myndigheten förespråkar är att staten köper upp elcertifikat som sedan kan säljas till de länder som behöver dem för att uppnå sina åtaganden.

    Detta skulle i så fall ge utrymme för mer vindkraft inom certifikatsystemet.

    http://www.energimyndigheten.se/Global/Press/Pressmeddelanden/Samarbetsmekanismer_ER2011_16.pdf

  17. Det verkar vara fullt av jokrar! Jag har ägnat två trevliga timmar åt att lusläsa rapporten nu (matnyttigt inför nästa inlägg) och konstaterar att det verkar som att oavsett hur politikerna gör (på ett eller annat sätt lär de väl följa Energimyndighetens rekommendationer) så kommer det sluta i att antingen går elpriset upp och elcertpriset ”ner” eller så går elpriset ”ner” och elcertpriset upp (”ner” i bemärkelsen ”inte lika mycket upp”). Man skriver mycket om att man måste vara försiktig i att ändra i systemet så att trovärdigheten behålls (och därmed introducera eventuell försäljning till andra länder på ett försiktigt sätt) men samtidigt tycker jag det lyser igenom att man mer än gärna är beredd att ändra i kvotplikten om det är nödvändigt (dvs om inte samarbete höjer efterfrågan på elcert).

    Hur och var förnybar elproduktion hamnar verkar bli väldigt olika i de olika alternativen, men det som jag egentligen i slutändan försöker komma fram till – hur elpriset påverkas – verkar det alltså som att de har ambitionen att ”fixa” så att elpriset ligger kvar på ungefär nuvarande nivå med en liten ökning som verkar motsvara ungefär 2 %/år.

    Prognosen på riktigt lång sikt blir förstås enormt osäker eftersom det sannolikt introduceras ett flertal andra jokrar på vägen!

  18. Indelningen i fyra elprisområden genomförs idag. P1 morgon har ett reportage och en debatt om detta. Värt att notera är att debatten mellan Flyborg (fp) och Vestlund (s) helt och hållet undviker efterfrågesidan. Det som diskuteras är elnät och ny elproduktion. Men att högre elpriser i underskottsområden leder till gynnsammare förutsättningar för effektiviseringsåtgärder nämner man inte med ett enda ord i debatten

    http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1650&artikel=4775086

  19. Mattias Carlsson;
    Intressant! Även Odenberg skriver att det bara finns två sätt att bli av med skillnaderna (elnät eller elproduktion) och undviker efterfrågesidan. Det är nog inte populärt hos gemene man i södra Sverige att höra att man borde sänka temperaturen hemma på vintern… Sedan är det klart att det hela tiden görs mer eller mindre stora effektiviseringar också! Desto större anledning att börja med det i södra Sverige nu.

  20. Hej Kenny.

    Mycket intressanta artiklar om svensk el :)

    Jag har dock en fråga kring prissättningen. Är det korrekt att jämföra med:

    * Anta att jag äter i personalmatsalen på jobbet. Där kostar en mjölk 6 kronor. Anta sedan att personalen där inser att det kommer 500 gäster men det finns bara 450 mjölkpaket. De hämtar då ut 50 förpackningar juice ur kylen. Dock, juicen kostar 9 kronor per paket. Detta innebär då med marginalprissättning att alla gäster får betala 9 kronor för drycken, oavsett om de dricker mjölk eller juice.

    Har jag uppfattat prissättningen på el korrekt med denna jämförelse? Mjölk kan ju symbolisera basel och juice reglerel.

    Mvh
    /Roland

  21. Hej Roland,

    Ja, om man antar att det inte är någon skillnad på mjölk och juice! Basel och reglerel är ändå i slutändan ”samma el” och man kan inte välja bort den ena eller den andra och för elanvändaren så finns ingen skillnad utan det är bara hos producenterna som det är skillnad.

    En annan analogi med mjölk skulle kunna vara att man har två kranar, där den första är på hela tiden och den andra kan öppnas och stängas vid behov. Vid den första kranen rinner mjölken ständigt och det är också ständig kö till den kranen, medan den andra kranen där ”marginalmjölken” finns kan tappas ur vid behov. Det är den andra kranen som styr priset för båda kranarna och ju mer som tappas ur den andra kranen, desto högre blir priset via marginalprissättningen.

    För övrigt så är det kul att det fortfarande hittar folk till de här gamla inläggen! :-)

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *