Snabbanalys av Rootfruit Scandinavia

Efter en intressant emission från Axonkids så tar jag en titt på ytterligare en nyemission. Den här gången är det den lilla chipstillverkaren Rootfruit som ska noteras på Aktietorget och handeln kommer att börja i början av december. Det är kanske en salt julklapp till svärmor?

Friskrivning och information

Jag vill börja med att säga att Axonkids, just nu, är under nyemissionskursen. De flög rakt upp och rakt ned. Jag hann sälja på toppen och jag är rädd för att det är en aktiebloggseffekt, men liknande effekt har funnits på senaste årets IPO:er. Så även om du läser informationen nedan, gör en egen analys! Du hittar en intervju med VD, Hans Jacobsson, här samt information om bolaget på deras utmärkta hemsida. Tänk även på att de som noterar ett bolag är säljarna och du ska inte göra deras säljarbete åt dem!

Bra produkter och växande marknad

Jag gillar produkter jag förstår och jag gillar dem extra mycket när min fru är helt tokig i dem. Efter en kongress kom hon hem och berättade om rotfruktschips och hur fantastiskt goda de var. Dessutom gav hon mig uppdraget att köpa sådana nästa gång jag var i affären. Faktum var att min ICA-butik hade Rootfruits variant samt ICA Ecos. Jag köpte de senare, men de var inte lika goda som originalet som frugan sedan hittade.

Efter det så dök det upp i min mailkorg om att Rootfruit ska göra nyemission och därför har jag nu plöjt igenom dem och dessutom har jag provat några av deras andra chipsmärke som heter Gårdschips. Det är här bra produkter, som kostar hiskeligt per gram om man jämför med storpåsekonkurrenterna OLW och Estrella. Det är dock olika produkter. Rootfrut tillverkar premiumchips och inte vanliga chips.

De här chipen rekommenderas varmt! Grymt goda!

Det som är bra med premiumchips är att påsarna är mindre, men priset är detsamma. Det gör att alla i varukedjan tjänar mer pengar. Rootfruit har en högre vinstmarginal, kan skeppa fler påsar och handlaren kan sätta fler (dyra) påsar per hyllmeter. Vi som konsumenter trycker äter inte 150 gram extra och det säger VDn att kvinnorna gillar, men det får stå för honom!

Sedan växer det här premiumsegmentet mer än chipsmarknaden som sådan och inom den här nischen så växer Rootfruit ännu snabbare. Man växer genom att man kommer in i handlarnas centrala system och för att nå dit måste man övertalat tillräckligt många lokala handlare att ta in deras produkt. Det här tar tid, skalar dåligt och kostar pengar. Dock när man väl når in så skördar man frukterna och man kan växa mycket mer effektivt.

På frågan/påståendet från mig om det verkligen går att växa snabbt samt lönsamt svarade VD mig följande:

En viktig anledning är att vår distribution hos de stora svenska kedjorna precis börjat…på Ica endast nya Gårdschips centralt….på Coop endast  gamla Gårdschips osv osv. det betyder att det finns mycket utrymme att växa bara i Sverige, att ta marknadsandelar med hela sortimentet. Sedan har du resten av Norden där vi bara precis börjat i  Norge och Danmark, dvs en rad stora kedjor finns kvar + Finland. Sedan tillkommer andra kanaler… kiosker, 7-Eleven, mackar etc etc i Norden. Vi kan växa oss rejält mycket större med nuvarande varumärken fult utrullat. Sedan finns ju också möjligheten med nya produkter inom nuvarande varumärken…dipper, andra rotfrukter, nötter och annan snacks…

Vad ska pengarna användas till?

Man har nått produktionstaket och ska investera i en ny fritös. Man kan parallellköra den med den gamla vilket gör att man dubblar produktiviteten utan att behöva investera så mycket. Den här maskinen kostar ca 2-3 miljoner kronor (om man läser mellan raderna på sida 9 i säljbladet). Sedan tänkte man ta resterande pengar och täcka löpande utgifter (eftersom man går back idag) men man kallar det för att satsa på försäljning och marknadsföring (och det behövs för att nå positiva siffror).

Man har ganska kapitalstarka ägare och som svar på min fråga svarar VD varför de inte tar nyemissionsrundan själva eller tar in någon riskkapitalist.

I sista nyemissionsrundan i mars tog vi in en rad nya investorer ca 25 st och däribland Ifood (Ridderheims grundare) och Gavia Holding ( Santa Marias grundare). I denna private placement lovade vi att försöka lista oss till hösten, vilket troligen var en bevekelsegrund för flera investorer. Även om Gavia och Ifood är kapitalstarka nog att klara av denna rundan ville vi inte bryta löftet som dessutom personer i den tidigare ägarkretsen var för. Därav listningen.

Det finansiella

Nu ska det tilläggas här att bolaget är så pass nytt att det är inte supermycket man kan säga. Bolaget har negativt eget kapital idag (innan nyemissionen) och är högt belånat (men till helt OK ränta emot risken via en lokal sparbank). Det kommer säkerligen ta två-tre goda år för att få balansräkningen att se okej ut och därför tror jag inte man kan räkna med en utdelning på fyra-fem år.

Framtiden

För 2014 siktar man på att sälja för 18 miljoner och per Q3s slut hade man sålt för 12 miljoner. Jag tror det här målet kommer att bommas eftersom man konkurrerar med julmat m.m. så även om nyår borde vara en storhelg betvivlar jag att de nya avtalen man fått till kommer att täcka upp att sälja så kraftigt. Vi får se om jag får äta upp det här påståendet!

Man siktar på att sälja för 27 miljoner nästa år. Det känns mer rimligt för då snittar man lite det man ska sälja för i Q4 per kvartal och det känns mindre offensivt och nyemissionshypat.

Man säger sig också att man siktar på en marginal på 10 %. Det här har inte Svenska Lantchips (som för övrigt kör utländsk potatis, sämre olja och konstigare kryddor för att det är billigare än Rootfruits koncept) och därför tror jag inte heller att Rootfruit lyckas. Det som dock är positivt med att titta på Svenska Lantchips är att man med 29 anställda lyckas omsätta 10 gånger mer än Rootfruit. Det går med andra ord att få den här affärsverksamheten expansiv. Vinsterna för Svenska Lantchips har varit kring 4-9 miljoner per år och därför bör man räkna med en vinstmarginal på max 5 %.

Aktien

Handeln med aktien kommer igång 1:a december och kommer vara illikvid i och med att det bara ges ut 1,4 miljoner aktier till ett styckpris på 4,35 kr. Aktien saknar redan en stark huvudägare och entreprenören är redan ordentligt utspädd. VD kommer dock ha 5 % av bolaget.

Ska tilläggas att det finns två optionsprogram där det första blir värdelöst (om inte något mirakel händer med aktien) och det andra är typ lönsamt på noteringskursen. Det andra omfattar 300 000 aktier och totala antalet aktier kommer vara 4,8 miljoner när man noterats och om man får hela beloppet.

Jag frågade även VD hur kommunikationen troligtvis kommer ske till marknaden och hur man lättast följer att de når sina resultat.

Vi kommer att fortsätta kommunicera vilka kedjor vi kommer in på och vi funderar på att börja släppa månatlig säljinformation till marknaden så att vår tillväxt kan följas, dock ej beslutat i styrelsen. Vi är tillväxtorienterade och följer försäljningstillväxt men är också intresserade av att höja våra bruttomarginaler och hålla fasta kostnadsutvecklingen långsammare än försäljningstillväxt. Då skapar vi en fin lönsamhet på nettomarginalnivån.

Sammanfattning och slutsats

Chipstillverking är ingen lönsam bransch och marginalerna är tunna. Säg därför att Rootfruit lyckas sälja för 27 miljoner nästa år, vilket är deras mål. Då blir det, med 5 % marginal, 1,35 miljoner i vinst. Sätter man P/E 10 på det får man ett bolagsvärde på 13,5 miljoner. Det blir 2,8 per aktie. Aktiens noteringspriset kommer vara 4,35 och det är P/E 15 på nästa års vinst, om prognosen håller.

P/E 15 tycker jag inte är prisvärt, men då har jag inte räknat in att de troligtvis kommer att växa kraftigt. Lyckas man med sin plan är det ett bra pris, men osäkerheten är stor. Så ni har fram till 3:e november på er om ni vill teckna aktier. Jag kommer avstå, men jag köper nog en påse chips till! Vad säger du?

Snabb kommentar om Protector forsikring efter Q3-rapporten

Idag släppte Protector forsikring sin Q3-rapport vilket gav oss intresserade möjlighet att betrakta Mr. Market in action ännu en gång efter de senaste veckornas turbulens. Jag tyckte rapporten såg kanon ut:

  • Översta raden växte 26 %
  • Skadeprocenten, driftskostnadsprocenten och följaktligen totalkostnadsprocenten sjönk jämfört med Q3 förra året.
  • Förnyelsegrad för kommersiella försäkringar i Norge på 99 %
  • Förnyelsegrad i Sverige och Danmark på över 100 % (detta är möjligt på grund av prishöjningar)
  • Sverige och Danmark närmar sig en totalkostnadsprocent på 100 % men är något efter ledningens plan.

Orosmomentet är att bolaget flaggar för att man analyserar ett fjärde land att kliva in i. Det lär inte vara Finland och det lär inte vara Storbritannien eftersom deras försäkringsmarknader inte är särskilt gästvänliga, utan det kan handla om Tyskland, Baltikum eller Benelux-länderna. Jag bekymrar mig lite över detta och skulle hellre se att man befäster sin position i Skandinavien för att därefter bli en kassako åt sina aktieägare.

Uppdatering: I en intervju säger Sverre Bjerkeli att det handlar om Storbritannien, Holland eller Belgien. Min kommentar ovan gällde privatförsäkringar och vilken marknad som är bäst att gå in i vet ledningen naturligtvis bättre än jag…

Genidrag eller storhetsvansinne?

Genidrag eller storhetsvansinne?

Aktien föll ganska kraftigt under dagen på att avkastningen på investeringar var lägre både ledningen och marknaden hade förväntat sig. Investeringarna bestod vid Q3 av ungefär 80 % obligationsfonder (räntefonder), 10 % räntor och kassa samt 10 % aktier. Så sent som i Q1 ökade man andelen aktier för att under Q2 börja sälja aktier vilket man fortsatte med i Q3. Vad ledningens förvaltningsstrategi egentligen består i är högst oklart och det är ett litet orosmoment. Såvitt jag vet finns ingen uttalad förvaltningsstrategi och det skulle kännas tryggare om det fanns en uttalad sådan.

Jag skulle vara oerhört skeptisk mot ledningens prognoser när det gäller avkastningen på aktier och räntor. Protectors ledning kan inte gissa bättre än du eller jag hur börsen eller räntorna kommer att utvecklas den närmaste tiden. Ledningen är proffs på försäkringar och i det långa loppet är det försäkringsverksamheten som är avgörande för bolagets utveckling. Utan en välfungerande försäkringsverksamhet finns inga pengar att förvalta.

Man kan inte utvärdera ett försäkringsbolag på kvartalsbasis

Hur investeringarna går på kort sikt ser jag också som totalt ointressant. Det går upp och det går ner, men i det långa loppet går det upp. Frågan är bara hur mycket.

Detsamma gäller försäkringsverksamheten. Ett kvartal är skadorna låga för att skadorna nästa kvartal kan bli höga. Kanske kommer det snö även den här vintern och om vi har riktig otur så smälter den också på våren. Över tid svänger det så det står härliga till, men det intressanta är vad det svänger omkring och för att veta det kan man inte titta på enstaka kvartal. Man måste se på utvecklingen över lång tid – över flera år.

För att värdera Protector bedömer jag en normal totalkostnadsprocent och en genomsnittlig avkastning på investeringar som bolaget bör kunna prestera över tid. Här har jag tidigare bedömt att Protector över tid bör kunna prestera en totalkostnadsprocent på 90 % och få en avkastning på investeringar på 4 % per år. Jag tror att 4 % kan vara lite aggressivt i det låga ränteläge som vi nu har och som jag tror kommer bestå under lång tid (tror du annorlunda så är din gissning säkert lika bra som min, men min gissning är i alla fall konservativ). Därför är det på sin plats att resonera lite kring var Protectors normala intjäningsförmåga kan tänkas ligga.

Reviderad normal intjäningsförmåga för Protector

Den första komponenten i intjäningsförmågan är resultatet från försäkringsverksamheten. Protector har 2332 MNOK i bruttopremieinkomster (GWP). Ungefär 25 % av detta går till återförsäkring. Kvar har man 75 % av 2332 MNOK vilket är ungefär 1750 MNOK som är premieintäkter för egen räkning. Genomsnittlig totalkostnadsprocent sedan 2007 är 88 % vilket jag antar att bolaget kan fortsätta att prestera. I det kommande räkneexemplet antar jag att totalkostnadsprocenten hamnar mellan 84 % och 92 %. Det är inte otänkbart att man kan komma ned något lägre än 88 % eftersom Sverige och Danmark ännu inte är lönsamma.

När det gäller investeringarna så har man en investeringsportfölj på ungefär 4,8 miljarder NOK att förvalta. Som tidigare nämndes är ungefär 10 % i aktier och resten i obligationsfonder, obligationer eller kassa. För aktier antar jag att en genomsnittlig avkastning framöver, över tid, bör kunna bli omkring 6-10 % per år. För räntedelen antar jag att man kan prestera en avkastning på 2-4 % per år i rådande ränteläge om vi antar att det består.

Det betyder att avkastningen från investeringsportföljen antas ligga i ett spann från 2 % per år upp till ungefär 4 % per år. Nedanstående tabell visar olika kombinationer av totalkostnadsprocent och avkastning från investeringsportföljen givet att det utgår 27 % norsk bolagsskatt.

protector_intajningsformaga

Resultatet varierar mellan som lägst 173 MNOK och som högst 345 MNOK. Att Protector kan prestera sådana resultat över tid givet nolltillväxt tror jag är rimligt. Medelvärdet av alla bedömningar är 259 MNOK (rutan i mitten för totalkostnadsprocent på 88 % och avkastning på investeringar på 3,0 %) vilket jag tror är en ganska försiktig bedömning som jag kommer att använda mig av.

Med 82,6 miljoner utestående aktier är den normala intjäningsförmågan därmed ungefär 3,1 kr/aktie. Detta är väsentligt lägre än förra årets resultat och även lägre än resultatet för innevarande år, vilket beror på att investeringsportföljen har avkastat mer i verkligheten än vad mina antaganden antyder att den kommer att avkasta på lång sikt.

Protector är med mitt synsätt inget fynd vid nivåer kring 37 kr eftersom P/E är närmare 12 men det ser heller inte jättedyrt ut. Om man räknar med viss tillväxt (bolaget växer ändå drygt 25 % i år) kanske man kan motivera ett köp, men för mig är det alldeles för dyrt i nuläget då tillväxt inte är något jag vill betala för. Jag vill helst se kurser kring 25-30 kr för att jag ska bli sugen på att öka. De aktier som jag har behåller jag om inte aktien blir grovt övervärderad.

Aktiefokus fyller fem år!

Idag, den 28 oktober, är det fem år sedan det första inlägget skrevs på Aktiefokus. Hipp hipp hurra och grattis till oss!

Aktiefokus fyller fem år!

Aktiefokus fyller fem år!

Så här skrev vi för fem år sedan när vi startade bloggen:

Här kommer du att hitta endast en sak, nämligen analyser av företag och dess aktier som vi som driver sidan tycker verkar intressanta av en eller annan anledning. Förhoppningsvis kommer analyserna fram till slutsatser huruvida företaget har en sund verksamhet samt om dess aktie är köpvärd.

Syftet med sidan är att vi som driver den ska bli bättre på att analysera och värdera företag via fundamental analys och även delge analyserna till den intresserade.

Ungefär så har det blivit även om innehållet har ändrats och formats med tiden. Vi har båda lärt oss otroligt mycket under de här fem åren vilket har medfört ändringar i våra strategier och vi har fått både ris och ros från våra läsare, som har blivit fler och fler med åren. I år har vi snittat ungefär 1000 sidvisningar om dagen.

Hittills har vi skrivit nästan 300 inlägg och fått över 3000 kommentarer samt en mängd intressanta mejl från läsare. Fler kommer det bli framöver.

Tack för att du läser och kommenterar!

Martin och Kenny

Klarar du en nedgång på 50 procent?

De senaste veckorna har det varit lite turbulent på börsen. Det har egentligen inte varit någon jättedramatik, utan index gick ned med ungefär 10 % från toppen vilket inte är en särskilt ovanlig händelse om man blickar bakåt i historien. Många småbolag sjönk i pris betydligt mer. Till exempel sjönk priset på Vardia med ca 25 % från toppen till botten och intressant nog är nu kursen uppe i princip på toppen igen. Värdet har förstås inte påverkats. Glöm inte bort att det är skillnad på pris och värde – pris är vad du betalar och värde är vad du får.

Det är lätt att ryckas med i den allmänna börsuppgången som har pågått sedan 2009 och tro att börsen bara stiger och stiger. Jag har inte suttit och haft panik den senaste tiden men däremot har turbulensen varit lite av en nyttig väckarklocka för mig. Jag har reflekterat över två frågor:

  • Klarar jag av en nedgång på 50 % i en enskild aktie eller i hela min portfölj?
  • Vikten av att ha en krigskassa för att utnyttja fyndlägen

Klarar du en nedgång på 50 %?

Denna fråga väcktes i Guy Spiers bok The Education of a Value Investor. En av Spiers konkreta punkter för att bli en bättre investerare var följande:

If a stock tumbles after you buy it, don’t sell it for two years. Before buying any stock, make sure you like it enough to hold on for at least two years, even if the price halves right after you buy it.

Syftet med punkten är att man verkligen ska tänka efter innan man köper en aktie så att man inte gör något förhastat. Denna tanke kändes självklar för mig när jag läste den. Om jag köper en aktie måste aktiens pris kunna halveras utan att jag för den sakens skull börjar känna att jag har tagit fel beslut eller att jag har betalat för mycket för en aktie. Detta vållar huvudbry för mig när det gäller aktier med en ”normal” eller en ”hög” värdering.

Jag gillar låga värderingar, vilket i princip är ensiffriga P/E-tal. Med ”normal” värdering syftar jag på t.ex. P/E 15 och med ”hög” värdering på t.ex. P/E 25-30. Många enorma bolag och ”kvalitetsbolag” handlas till enorma multiplar vilket jag har väldigt svårt för. Jag vet inte och förstår inte varför man ska betala P/E 30 för ett bolag som H&M eller Starbucks. Jag förstår att marknaden gör det, men jag skulle aldrig känna mig bekväm med att köpa ett bolag till en sådan multipel om kursen skulle halveras. Om konkurrenssituationen skulle försämras så att tillväxten i ett sådant bolag avtar eller så att lönsamheten försämras kommer värderingen att minska både på grund av sjunkande vinst och sjunkande värderingsmultiplar.

Jag köper hellre aktier till låga värderingar, ungefär ensiffriga P/E-tal, där det finns möjlighet till att värderingsmultipeln ökar. Då begränsas nedsidan till att jag har gjort en felbedömning av bolagets verksamhet och lönsamhet. Jag letar hellre bolag som kan värderas upp från P/E 8 till P/E 16 på grund av att marknaden är på glatt humör än bolag som kan riskera att värderas ned från P/E 30 till P/E 20 under en regnig höstdag.

Vet man det ungefärliga värdet på bolaget så vet man också vad man är beredd att betala givet sitt avkastningskrav. Om värderingsmultipeln skulle expandera så att man kan sälja till en fin vinst så gör det inget. Om kursen skulle sjunka 50 % så att man kan öka gör det heller inget.

Jag vill alltså, åtminstone på förhand, tro att jag klarar av en nedgång på 50 % i en aktie som jag köper. Hur man reagerar i verkligheten om en aktie, eller hela portföljen, sjunker så mycket är omöjligt att veta förrän man är i den situationen på riktigt, men om jag inte ens på förhand kan tro att jag klarar ett fall på 50 % så är jag fel ute.

I tider av lång börsuppgång är det lätt att bli fartblind och det är då extra viktigt att inte glömma bort att fokusera på nedsidan.

Vikten av en kassa

Den andra punkten som jag reflekterade över under de senaste veckorna var hur bra det hade varit att sitta på en kassa så att jag hade kunnat öka i de otaliga fyndlägen som dök upp med kort varsel. Jag kommer framöver att utarbeta en modell så att jag nästan alltid sitter på en liten kassa men i den här nedgången var tyvärr krutet blött så att de fyndlägen som dök upp här och var inte kunde utnyttjas så som jag hade velat.

Många småbolag sjönk alltså i pris i storleksordningen 20-30 % vilket är makalöst mycket på så kort tid, men det visar hur fort utför det kan gå i småbolag med begränsad likviditet när privatsparare säljer och småbolagsfonder tvingas sälja.

Vikten av en kassa har det skrivits om otaliga gånger tidigare av erfarna investerare och av andra bloggare, men nu har jag fått känna på ett sådant läge i verkligheten och det gör det lättare att banka in slutsatserna i träskallen. Det bästa är att lära av andras misstag, men det enklaste är att lära av sina egna.

Jag kommer framöver alltid att hålla en kassa enligt en modell av Mohnish Pabrais snitt som jag berörde i inlägget om Guy Spiers bok.

Turbulensen på aktiemarknaden de senaste veckorna blev alltså en nyttig väckarklocka som gav mig två knäppar på näsan; 1) fokus på nedsidan och 2) håll en liten krigskassa för att ge möjlighet att utnyttja lägen närhelst de dyker upp.

Har din väckarklocka också ringt de senaste veckorna?

Slutar skriva om inköp och försäljningar av aktier

Nyligen läste jag Guy Spiers bok ”The Education of a Value Investor”. Boken innehåll många nyttiga tips som tilltalade mig mycket. Ett av de konkreta tipsen i boken var följande:

Don’t talk about your current investments. Don’t say anything publicly about your investments that you may live to regret.

Syftet är att inte behöva ägna energi åt fel saker. Det många bloggare gör är precis motsatsen och det kan uppstå lägen då det är enklare att ta rationella beslut om man inte hade sagt något alls.

När jag och Martin började skriva investeringsdagbok angav vi följande syften med att redovisa köp och sälj:

  • Det kan bidra till att förhindra ogenomtänkta inköp och försäljningar eftersom man tvingas motivera sina inköp och försäljningar
  • Det kan vara intressant för er läsare att få inspiration om nya bolag
  • Det kan vara relevant för oss att få konstruktiv kritik eftersom bland det svåraste med aktievärdering är att sätta köpkurs och försäljningskurs
  • Det kan vara intressant att se när vi agerar lika respektive olika. Vi diskuterar ganska mycket ”bakom kulisserna” och tycker inte alltid lika.

Nu känner jag att det viktigaste syftet (den första punkten) med investeringsdagboken har uppfyllts för min del. Jag har fått tänka till lite kring vissa inköp och försäljningar och på så vis förhindrat en del dumheter, men framöver kommer jag att förhindra sådant genom att tillämpa en checklista istället och genom att diskutera varje investering bakom kulisserna med någon annan innan jag trycker på köpknappen.

Föra dagbok över köp och sälj kommer jag göra ändå, på sidan av, men det är inget som kommer att redovisas på bloggen. Det som jag kommer att skriva framöver är någon typ av avstämning av portföljen inklusive dess innehav. Detta kommer att göras med en relativt låg frekvens i äkta värdeinvesteringsanda, förmodligen kvartalsvis eller halvårsvis. Det kommer att leda till att jag lägger mindre energi på fel saker som inte ger något och lägger fokus på annat viktigare istället vilket i förlängningen bör leda till att jag blir antingen en bättre investerare, en gladare människa eller både och, beroende på vad jag lägger tiden och energin på :-)

Om jag väsentligt skulle ändra min syn på något av de bolag som jag har skrivit om så skulle jag skriva om det ämnet separat. Ämnet är aktuellt efter de senaste veckornas kurskollaps i de norska försäkringsbolagen som har fått många småsparare att sälja i panik. Jag har inte sålt, utan på mig vattnas det istället i munnen eftersom de enda bolagsspecifika nyheter som har framkommit är positiva vilket marknaden fullständigt struntar i.

I övrigt kommer Aktiefokus att tuffa på som vanligt och härnäst kommer vi att ha femårskalas den 25:e oktober!