Klippa blommor och vattna ogräs

Då och då ställs man inför problem som man inte hade räknat med, men som man måste hantera och ta ställning till. Dagens problem handlar om sammansättning av aktieportföljen och hur stor andel en aktie egentligen får ta upp, vilket är ett delikat ämne där mycket till syvende och sist handlar om tycke och smak.

Bakgrund

Jag har en fokuserad aktieportfölj. Målet är att ha ca 5-10 bolag där varje bolag som en tumregel får ta upp högst 20 % av aktieportföljen vid inköpstillfället. Inköpstillfället är det tillfälle då man har möjlighet att påverka andelen och därefter lever priset på aktien sitt eget liv. Beroende på vilken typ av bolag det handlar om kan andelen vid inköpstillfället också sättas lägre än 20 %. Syftet med att ha en gräns är att begränsa risken för permanent förlust av investerat kapital och om jag skulle göra bort mig totalt i en analys av ett bolag förlorar jag som högst 20 % av portföljens värde.

I nuläget har jag fem betydande innehav och en näst intill försumbar del kontanter respektive net-nets. Tabellen nedan visar portföljen med varje bolags andel av portföljen respektive utvecklingen sedan köp, samt tid för första inköp.

Bolag Första inköp Portföljandel Utveckling sedan köp
Protector forsikring Juli 2013 39% 125%
Lollands bank Februari 2013 19% 63%
Vardia Insurance Group April 2014 19% 13%
POSCO Oktober 2013 11% 10%
Nordjyske bank Februari 2013 9% 46%
Kontanter N/A 1% N/A
Net-nets N/A 2% 5%

Protector forsikring har gått upp kraftigt sedan inköp vilket har medfört att aktien upptar nästan 40 % av min aktieportfölj jämfört med min gräns på 20 % vid inköpstillfället. Min aktieportfölj har alltså blivit oerhört känslig för hur det går för Protector och Protectors aktiekurs. Samtidigt är aktien enligt mig fortfarande en bra bit från fullvärderad och det lockar inte direkt att sälja. Jag har sålt ett antal bolag alldeles för tidigt (t.ex. AQ Group som kanske är min sämsta försäljning) och vill inte göra om det misstaget.

Ska man klippa blommorna och vattna ogräset?

Frågan är om man borde minska ner ett innehav för att det har blivit för tungt i aktieportföljen. Det är en fråga som jag är lite kluven i men där jag ändå väger över åt det ena hållet. Låt mig utveckla.

Å ena sidan är det uppenbart att när ett innehav utgör 30-40-50 % av portföljen eller mer blir man oerhört sårbar för det bolagets utveckling och man tar helt uppenbart en risk för att bakslag i det enskilda bolag ska påverka hela aktieportföljen kraftigt. Detta är själva grundproblemet.

Å andra sidan är frågan om man verkligen ska klippa ner blommorna för att vattna ogräset, som Peter Lynch en gång sade:

Selling the winners and keeping the losers is like cutting off the flowers and watering the weed.

Warren Buffett har också en gång sagt något liknande, men med en liknelse från idrotten korgboll:

To suggest that this investor should sell off portions of his most successful investments simply because they have come to dominate his portfolio is akin to suggesting that the Bulls trade Michael Jordan because he has become so important to the team.

Vad väger då tyngst; att bli sårbar för ett enstaka bolags utveckling eller att hyvla av de bra innehaven för att lägga pengarna i sämre bolag? Det gäller att hitta en balans utan att bli dumdristig.

Jag själv väljer att gå på Lynchs och Buffetts linje. Om ett bolag har utvecklats väldigt bra är det troligt att den goda utvecklingen kommer att fortsätta och det vore därmed inte lyckosamt att sälja bara för att andelen i portföljen råkar vara si eller så. Det som ska styra köp och sälj är pris i förhållande till värde och ingenting annat.

Grabbarna grus

Grabbarna grus

Att ett bolag kan uppta en löjligt hög andel av portföljen är alltså ett problem som jag väljer att leva med och en risk som jag väljer att ta. Det är på många sätt en angenäm risk, för det är ett problem som endast uppstår efter en fantastisk kursutveckling. Om kursen skulle sjunka tillbaks innebär det inte en kapitalförlust, utan det innebär en icke hemtagen vinst. I teorin är det förstås en förlust, men investeringar handlar mer om praktik än teori. Teori är lätt, men praktik är svårt.

Om ett innehav dominerar portföljen, som Protector gör nu, kommer det innehavet med tiden att minska i andel av den totala aktieportföljen på grund av att nya insättningar och utdelningar investeras i andra bolag. Jag förvaltar inte en fond och min tidshorisont är lång, så jag får ha precis hur skev fördelning i portföljen som jag själv även under relativt lång tid, även om ambitionen är att rätta till skevheterna över tid. Men om ett bolag utvecklas så bra att portföljen blir skev så får det vara så.

Det finns dock några om och men. Jag nämnde tidigare att pris i förhållande till värde är det som styr köp och sälj. Det gäller i högsta grad bolag som upptar en mycket hög andel av aktieportföljen. Om ett bolag är undervärderat och upptar en hög andel av portföljen gör det mig inget – då klipper jag inte blommorna – men om ett bolag närmar sig rätt värdering eller till och med övervärdering blir det lite lättare att minska på innehavet om portföljandelen är 40 % jämfört med om den är 10 %.

Det bör här påpekas att övervärdering kan uppstå på två sätt; antingen växer priset ifrån värdet, eller så krymper värdet ned lägre än priset. Om ett bolag utvecklas sämre än väntat är det alltså skäl för att sälja och i de fallen rycker man upp ogräset, för att nyttja Lynchs analogi än en gång.

Inställningen till att hyvla ned innehavet beror också på vad det är för typ av bolag och varför jag äger det. Om det är ett bolag som jag avser att behålla länge (buy and hold forever and ever, Buffett style) ska det till både övervärdering och ett uppenbart billigare alternativ för att jag ska sälja. Jag upprepar, alternativet ska vara uppenbart billigare, med marginal. Jag vill absolut inte hamna i ett läge när jag säljer något bra för att köpa något som det visar sig att jag har missbedömt, utan det ska finnas en god säkerhetsmarginal. Varje köp och sälj innebär en risk för misstag.

Om det är ett bolag som jag inte avser att behålla för alltid (jag har några i portföljen som jag vill bli av med till rätt pris) blir det ännu lättare att sälja om bolaget börjar närma sig rätt värdering. I ett sådant läge kanske jag hyvlar av en liten del för att invänta en högre värdering på återstoden.

Slutord

Detta var mina tankar kring ett problem som har uppstått som följd av att jag har en fokuserad aktieportfölj. Ett bolag som ursprungligen tog upp ungefär 20 % av aktieportföljen har nu stigit till ungefär 40 %. I takt med att innehavet har vuxit har också min huvudbry ökat om jag borde hyvla av en del av innehavet eller inte.

Problemet kan mycket väl komma att uppstå igen i framtiden när jag tar fler tunga positioner på 10-20 % av aktieportföljen och nu har jag fått fundera igenom hur jag egentligen bör agera så att jag är förberedd.

Jag kommer alltså att göra som Buffett och Lynch; om en blomma växer fritt, så låt den göra det! Sälja är något jag bara gör till följd av värdering oavsett hur stor andel av min aktieportfölj bolagen råkar få. Jag styr vilka andelar bolag får ha av portföljen vid inköpstillfället och om innehav växer sig stora så är det portföljen i övrigt som får växa ikapp och späda ut det stora innehavet.

Skadeprocenten för olika delar av försäkringsbranschen

Min aktieportfölj består till mer än hälften av två stycken norska försäkringsbolag; Protector Forsikring och Vardia Insurance Group. En ganska fokuserad portfölj med andra ord, vilket till viss del beror på att Protector har stigit som en raket det senaste året. Trots den enorma fokuseringen mot norska försäkringsbolag är jag inte särskilt intresserad av att utsätta mig för allt för fokuserade risker, så frågan som utreds i detta inlägg är om det går att uppnå diversifiering i aktieportföljen genom att äga två försäkringsbolag i ett och samma land.

Hämta en kopp kaffe innan du fortsätter att läsa, för det här är ett långt och informationstungt inlägg.

Inledningsvis om risk

Till att börja med finns det olika typer av risker.

En typ av risk är bolagsrisken. Ett bolag kan drabbas av problem som bara drabbar det enskilda bolaget. Problem kan vara till exempel att försäljningen för det enskilda bolaget går dåligt, att det enskilda bolagets varumärke svärtas ned, att nyckelpersoner slutar eller att betydande kunder lämnar.

Sedan finns branschrisk. I försäkringsbranschen kan det vara t.ex. att det kommer en storm som drabbar kunder både bland privatpersoner, företag och offentlig sektor. Skadorna får i sin tur försäkringsbolagen betala ut ersättning för. Det kan också handla om att det kommer nya myndighetskrav mot hela branschen.

Genom att ta in två bolag från samma bransch minskar man alltså per automatik bolagsrisken, men inte branschrisken. En liten vinst kan alltså uppnås genom att välja två bolag i samma bransch om man söker diversifiering. Den stora vinsten med avseende på diversifiering skulle dock vara om de båda bolagen som till synes är i samma bransch egentligen inte är utsatta för samma branschrisker. Därför är det intressant att reda ut om det finns några samband mellan skadeutfall i olika delar av försäkringsbranschen. Med andra ord; finns det olika delar av försäkringsbranschen som är mer eller mindre oberoende av varandra?

För att reda ut detta bör man ställa frågan om skadeprocenten mellan olika delar av försäkringsbranschen har något samband. Skadeprocenten är försäkringsersättningar i förhållande till premieinbetalningar. Om man betraktar skadeprocentens utveckling över tid kan man alltså se hur skadorna varierar över tiden i förhållande till de premier som försäkringsbolagen får in från sina kunder.

Frågan om skadeprocenten hänger samman mellan olika delar av försäkringsbranschen ska besvaras i detta inlägg, men för att kunna ge svaret (eller snarare kunna förklara svaret) måste vi först börja med lite teori kring korrelation.

Korrelation

Korrelation är en beskrivning av sambandet mellan två variabler. Styrkan i sambandet beskrivs av en så kallad korrelationskoefficient, som brukar benämnas R. För mer läsning kring korrelation hänvisas till denna länk (Wikipedia).

Det finns vissa tumregler för vad som anses vara en stark respektive svag korrelation och jag använder mig fortsättningsvis av tumreglerna i nedanstående tabell som jag också färgmarkerar med en variant av trafikljusfärger.

korrelation_tumregler

Tecknet (+ eller -) på korrelationskoefficienten visar i vilken riktning sambandet går. Om tecknet är positivt betyder det att när den ena variabeln ökar så ökar även den andra. Om tecknet är negativt så minskar den ena variabeln när den andra ökar.

Kvadraten av korrelationskoefficienten R brukar logiskt nog benämnas R-kvadrat och beskriver hur stor andel av den ena variabeln som förklaras av den andra. En korrelationskoefficient på 0,9 betyder alltså att 0,9*0,9 = 81 % av sambandet kan förklaras av den andra variabeln. Resten av variationen förklaras av något annat. R-kvadrat är alltid positiv och därför är korrelationskoefficienten intressantare att betrakta eftersom den ger mer information.

Notera att korrelation inte beskriver sambandet mellan orsak och verkan, dvs. kausalitet. Korrelation beskriver styrkan i sambandet mellan två variabler, men inte vad som är hönan och vad som är ägget. En beskrivning av orsak och verkan måste bestämmas kvalitativt.

I detta inlägg är dock orsak och verkan ointressant. Det intressanta är själva sambandet, alltså korrelationen.

Över till analysen av skadeprocenten i försäkringsbranschen

Datakällor för skadeprocenten är följande:

Tyvärr har jag inte hittat någon bra statistik för skadeprocenten i olika delar av försäkringsbranschen i Sverige. Tips mottages tacksamt.

Vi går igenom länderna ett och ett och börjar med Norge.

Norge

I Norge har statistiken delats upp i tre grenar:

  1. motorfordon, personbilar (motorvogn, personbil),
  2. hemförsäkring (brann-kombinert, privat) och
  3. reseförsäkring (reise).

Under perioden 1998-2013 har skadeprocenten i de tre försäkringsgrenarna utvecklats på följande vis.

skadeprocent_norge

Genom att betrakta figuren kan man se att det verkar finnas någon typ av samband. 1998-2004 rörde sig skadeprocenten nedåt i alla tre försäkringsgrenarna och 2004-2007 gick det uppåt. Men istället för att betrakta en figur och försöka dra slutsatser finns det alltså ett sätt att mäta sambandet; korrelation.

Tabellen nedan visar korrelationen mellan de olika försäkringsgrenarna. Tabellen nedan ska avläsas så att där rad och kolumn korsar varandra visas korrelationen mellan respektive variabel. Där variabeln korsar sig själv är rutan grå (korrelationen är lika med ett).

korrelation_forsakring_norge

Till exempel är korrelationen mellan motorvogn och brann-kombinert 0,71 och korrelationen mellan reise och brann-kombinert 0,42.

Tabellen visar att korrelationen är stark mellan hemförsäkring och bilförsäkring, måttlig mellan bilförsäkring och reseförsäkring samt svag mellan hemförsäkring och reseförsäkring. Det finns alltså samband i varierande utsträckning, men det är inget av sambanden som är extremt starkt.

Man skulle kunna uppnå viss diversifiering genom att köpa både ett hemförsäkringsbolag och ett reseförsäkringsbolag eftersom sambandet endast är måttligt (förändringar i skadeprocenten hos hemförsäkringar förklarar 0,42*0,42 = 18 % av förändringar i skadeprocenten hos reseförsäkringar).

Vi kan också konstatera att skadeprocenten inte är lika hög i de olika försäkringsgrenarna; olika typer av försäkringar har alltså olika lönsamhet. Till exempel hade reseförsäkring lägst skadeprocent 1998 men har högst 2013. I medeltal och median såg det ut på följande vis under perioden.

korrelation_norge

Skillnaderna är inte särskilt stora om man ser till medel och median, men man kan notera att variationskoefficienten skiljer sig en del mellan de tre försäkringsgrenarna. Variationskoefficienten är ett normerat mått på variationen av utfallet (variansen) och definieras som standardavvikelsen dividerat med medelvärdet. Att reseförsäkring har lägst varians medan hemförsäkring har högst varians ses tydligt om man betraktar svängningarna på de olika kurvorna i figuren tidigare.

Den norska datan är tyvärr inte särskilt detaljerad och bara uppdelad på tre områden, men slutsatserna man kan dra är att det finns ett visst samband även om det inte är extremt starkt (korrelationskoefficient ungefär 0,4-0,7).

Danmark

Den danska statistiken är mycket mer detaljerad än den norska och är uppdelad i flera nivåer. Först och främst finns det fem huvudnivåer:

  • motorfordon (motorkøretøjsforsikring)
  • direktförsäkring (direkteforretning). Här ingår t.ex. rättshjälpsförsäkring och turistassistansförsäkring.
  • olycksfallsförsäkring (personulykkesforsikring)
  • företagsförsäkring (ehrvervsforsikring)
  • privatförsäkring (privatforsikring). Här ingår t.ex. hemförsäkring, fritidshusförsäkring och ägarbytesförsäkring.

Skadeprocenten i de olika grenarna har under perioden 2004-2012 sett ut på följande vis.

skadeprocent_dk_figur

Den här gången börjar vi med tabellen med medelvärde, median och variationskoefficient.

skadeprocent_dk_statistik

I Danmark är skillnaderna betydligt större mellan olika försäkringsområden. Privatförsäkring framstår som väldigt olönsamt med en hög skadeprocent på i medeltal och median över 80 %, samtidigt som variansen är stor.

Direktförsäkring, olycksfallsförsäkring och företagsförsäkring drar jämnt ganska jämnt skägg med skadeprocent kring 76-79 % i medeltal även om företagsförsäkring framstår som något mer riskfyllt än de andra två eftersom variansen är högre.

Kassakon i Danmark verkar vara försäkring av motorfordon även om variansen är relativt hög. I denna kategori ingår både försäkring för personskador och försäkring av själva fordonet (kasko). Detta förvånar mig eftersom jag trodde att motorförsäkringar var relativt olönsamma och snarast en lockvara, men så verkar alltså inte vara fallet i Danmark.

Hur ser då korrelationerna ut mellan de olika försäkringsgrenarna?

korrelation_forsakring_dk_alla

Ett antal försäkringsgrenar har starka korrelationer (gröna färger); i princip handlar det om sakförsäkring riktad till privatpersoner (direktförsäkring, motorfordon och privatförsäkring). Intressant är dock att det finns andra grenar som har en mycket svag korrelation eller en måttlig men negativ korrelation till övriga; det handlar om olycksfallsförsäkring. Företagsförsäkring har en svag korrelation med bilförsäkring och privatförsäkring.

Varje huvudkategori av försäkringsgrenarna som nämndes ovan finns också uppdelad i ett antal underkategorier i den danska statistiken. Alla dessa listas nedan tillsammans med medelvärdet för skadeprocenten över perioden 2004-2012 och variationskoefficienten.

danmark_forsakring_medel_cv

Till att börja med kan man konstatera enorma skillnader! Högst skadeprocent har ägarbytesförsäkring med en genomsnittlig skadeprocent på 120,6 % och lägst skadeprocent har kredit- och borgensförsäkring som verkar vara mycket lukrativt, tillsammans med rättshjälpsförsäkring. Att ägarbytesförsäkringen är så olönsam (med låg varians, alltså en stadigt usel lönsamhet) är intressant, för så ser det inte ut i Norge där Protector tjänar grova pengar på ägarbytesförsäkringar. Protector säljer inte ägarbytesförsäkringar i Danmark.

Man kan konstatera att de hårdast konkurrensutsatta försäkringstyperna i Danmark utöver ägarbytesförsäkring är två typer av företagsförsäkring, dock med hög varians. Det tyder på hård konkurrens och det är här, bland hårt konkurrensutsatta företagsförsäkringar, Protector ger sig in i Danmark. Jag är inte övertygad om att det kommer gå lika bra i Danmark som i Norge för Protector.

I övrigt ligger de flesta försäkringstyperna under 80 i skadeprocent, vilket är ungefär den nivå som krävs för lönsamhet med tanke på att driftskostnadsprocenten ligger omkring 15-20 procent för de större bolagen.

Man kan dra många slutsatser från tabellen ovan, men utan att ge sig in i en djupare diskussion kan man konstatera att det finns stora skillnader.

Avslutningsvis tar vi den stora korrelationstabellen för dansk försäkring:

danmar_korrelation_stor

Några snabba noteringar från den enorma tabellen är följande:

  • Följande försäkringstyper lever sitt eget liv och korrelerar svagt med de flesta andra försäkringstyper: ägarbytesförsäkring, sjukförsäkring, sjö- & transportförsäkring och rättshjälpsförsäkring.
  • Det finns flest försäkringstyper som korrelerar mycket svagt (röd), näst flest som korrelerar svagt (orange) och så vidare till att färst försäkringstyper korrelelerar mycket starkt (mörkgrön).

Slutsatser

Slutligen följer ett försök att sammanfatta mycket information i några få stycken.

För det första visar tillgänglig data från Danmark från 2004-2012 att skadeprocenten hos några olika försäkringstyper inte har särskilt starka korrelationer (samband). Det vanligaste bland olika försäkringstyper är att korrelationen är svag. Företagsförsäkring och privatförsäkring har en svag korrelation.

För det andra visar statistiken att olika delar av försäkringsbranschen har både olika lönsamhet och olika variation i lönsamheten.

För det tredje är motorförsäkringar mycket lönsammare än vad jag trodde. Jag trodde att motorförsäkringar var hårt konkurrensutsatta och den typ av försäkring där folk är mest benägna att byta (se t.ex. vilken typ av försäkring som Vardia säljer mest av), men lönsamheten är ändå hög. Förmodligen finns det en andel kunder som inte har bytt försäkring på riktigt länge som drar upp marginalerna

För det fjärde visar tillgänglig data från Norge från 1998-2013 inte något väsentligt annorlunda än den danska statistiken. Den norska statistiken är lite skralare i sin detaljrikedom.

Tyvärr har jag inte hittat någon motsvarande data från Sverige. Det är inte självklart att det går att överföra den detaljrika danska statistiken till svenska eller norska förhållanden. Det är heller inte självklart att den skrala norska statistiken går att överföra till danska eller svenska förhållanden. Men det ger förmodligen en fingervisning.

Avslutningsvis visar statistiken lite om skillnaderna mellan Vardia och Protector. Vardia försäkrar privatpersoner och småföretag medan Protector försäkrar stora företag och offentlig sektor, plus att de säljer ägarbytesförsäkringar (som lever ett eget liv åtminstone i Danmark).

Bland företagsförsäkringar går det inte att se några skillnader mellan stora och små företag i den danska statistiken eftersom data inte är i den upplösningen, men jag tror att småföretag fungerar mer som privatpersoner än stora företag eftersom försäkringarna säljs genom direktförsäljning och inte genom mäklare. Därför borde försäkringar till småföretag korrelera mer med försäkring till privatpersoner än försäkringar till stora företag.

Min hypotes som jag hade på förhand var att skillnaderna mellan Vardia och Protector skulle ge upphov till viss diversifiering eftersom försäkringstyperna inte borde hänga samman. Efter en genomgång av tillgänglig data finns det åtminstone inget som motsäger min hypotes. Riskerna med att äga både Protector och Vardia är därmed i huvudsak bolagsspecifika snarare än branschspecifika.

Vardia säljer försäkringar som smör – men inte i Danmark

vardia_logo

Idag släppte Vardia sina försäljningssiffror för juni och det blev rekordförsäljning för en enstaka månad. Försäkringar för hela 92,4 miljoner norska kronor (MNOK) såldes. De senaste tolv månaderna har Vardia nu sålt försäkringar för 836 MNOK vilket kan jämföras med bruttopremieinkomsterna (GWP) för hela 2013 som var 572 MNOK. En extrem tillväxt.

Efter Q1, där försäljningen till och med april redovisades, skrev jag ett inlägg som visade hur mycket Vardia måste sälja för att uppnå 3000 MNOK i GWP till 2016, vilket är bolagets mål. Två nyckelfaktorer pekades ut:

  • Försäljningsökning (eller bibehållen försäljning jämfört med nuläget) i Sverige och Norge
  • Danmark kommer igång

Redan nu kan man konstatera att det verkar vara Sverige och Norge som kommer att ta Vardia till målet. Försäljningsökningen var 60 % i Norge och 44 % i Sverige jämfört med året innan. Danmark står och tuggar med en försäljning på 1 MNOK i månaden sedan tre månader tillbaks.

Figuren nedan visar utfallet (maj och juni) för den rullande 12-månadersförsäljningen jämfört med räkneexemplet.

Utfallet överträffar prognosen

Utfallet överträffar prognosen

Istället för att spinna vidare på den tidigare prognosen, som alltså var till för att visa vad som krävdes, tänkte jag göra ett kort räkneexempel för framtiden inspirerad av läsaren Gizze som kommenterade ett annat inlägg.

Försäljningen under 2014 har sett ut och kan komma att se ut på följande vis:

  • Q1 var försäljningen 250 MNOK
  • Q2 var försäljningen också 250 MNOK (avrundat)
  • Under Q3 kommer försäljningen att minska på grund av semester i juli och augusti till (min grova bedömning) ungefär 220 MNOK (55 i juli, 75 i augusti och 90 i september)
  • Under Q4 antar jag att man lyckas med en försäljning på i snitt 90 MNOK per månad vilket ger 270 MNOK under kvartalet.
  • Summa 990 MNOK för 2014

Då räknar jag med att Danmark inte kommer igång överhuvudtaget under 2014.

Vid ingången av 2014 var GWP 572 MNOK. Om vi antar att andelen kunder som förnyar sin försäkring, förnyelsegraden, hålls över 85 % (vilket har uppnåtts hittills) betyder det att det finns kvar 486 MNOK i GWP till ingången av 2015. Lägger man på en blygsam prishöjning på 3 % blir det 500 MNOK.

Då har vi 500 MNOK gamla premier och 990 MNOK nya, summa 1490 MNOK. Nästa år kommer (förhoppningsvis) 85 % av 1490 MNOK att förnyas. Återkommande intäkter är trevligt och en försäkring kostar dessutom inget att sälja andra året. Första året är kunderna olönsamma men därefter blir de lönsamma.

Proceduren upprepas för 2015 och 2016. En nyförsäljning på 1000 MNOK per år antas för 2015 och 2016. Detta är marginellt högre än 2014 och om Danmark väcks till liv kan försäljningen möjligen bli ännu högre. Förnyelsegraden sätts till 85 % även dessa år.

Utfallet blir enligt tabellen nedan (en trevlig liten räknesnurra som tar någon minut att sätta upp i Excel för den som vill leka med siffrorna).

vardia_prognos_1407

3000 MNOK kommer alltså att uppnås om inte den goda försäljningsutvecklingen skulle vända eller om förnyelsegraden skulle bli väldigt låg. Omvänt finns det stor potential om förnyelsegraden skulle bli högre än 85 %. Vad jag vet har Vardia inte redovisat sin förnyelsegrad mer än att den hittills har varit ”över 85 %”.

Men Danmark då?

Man brukar säga att en kedja inte är starkare än dess svagaste länk och om det är sant är Vardia i trubbel eftersom Danmark är den svaga länken med en försäljning tre månader i rad på futtiga 1 MNOK.

Dock tycker jag inte att man ska se Vardia som en kedja med tre länkar, utan snarare som en helhet. Det som spelar roll är inte hur delarna går utan hur summan av delarna går. Det spelar ingen roll om tre delar går halvbra eller om två av delarna går riktigt bra medan en går dåligt. Det viktiga är summan.

I Sverige och Norge går det bra medan Danmark står och stampar. Vardia kan välja att lägga krutet (pengarna) var som helst och det verkar uppenbarligen som att man inte lägger krutet i Danmark, utan i Norge och Sverige. Åtminstone säger de hårda försäljningssiffrorna så.

Problemet med Danmark är att man bygger upp en verksamhet från grunden. Det har man varken gjort i Sverige eller Norge.

I Sverige hade man ett helt gäng från Moderna försäkringar som visserligen startade ett nytt bolag, men knappast från grunden eftersom man hade med sig mycket erfarenhet i bagaget.

I Norge har man också ordentligt med erfarenhet med sig från starten plus att man har gjort en hel del småförvärv för att komma igång ordentligt, vilket man att döma av försäljningssiffrorna verkligen har gjort.

I Danmark börjar man däremot från grunden utan att den lokala ledningen har samma gedigna erfarenhet som i Norge och Sverige. Det är oklart hur mycket man egentligen satsar på Danmark i form av pengar och personal (och uppmärksamhet från högsta ledningen), men det verkar som att krutet läggs på Norge och Sverige. Det är faktiskt också oklart varför Vardia ska in i Danmark överhuvudtaget och bygga verksamhet från grunden när de redan har väl fungerande verksamheter i Sverige och Norge som de kan låta växa i många år. Det kan bli sommarens fundering för er läsare. Jag lovar att återkomma i ämnet.

För att få fart på Danmark kan det vara aktuellt med förvärv, vilket jag har resonerat kring i inlägget om den danska försäkringsmarknaden. För att genomföra något halvstort förvärv kan det i sin tur krävas nyemission, vilket kan vara värt att komma ihåg som aktieägare. Jag skulle inte ha något emot en offensiv nyemission, men det gäller att spara lite krut som aktieägare så man inte blir utspädd om det skulle komma en nyemission. Man bör absolut inte hamna i ett läge där man sitter utan pengar när nyemissionen utannonseras.

Sammanfattning

Försäljningen under juni blev rekordbra och det är Sverige, men framförallt Norge som driver på. Målet på 3000 MNOK i GWP till 2016 verkar kunna uppfyllas. Omsättning är en sak, men lönsamhet är det viktiga och det ämnet återkommer jag till i samband med Q2-rapporten i slutet av augusti. Grundtesen är att ökad omsättning driver lönsamhet. Hittills pekar allt på det.

I Danmark står Vardia däremot och stampar och man kan undra vad som egentligen försiggår. Den månatliga danska försäljningsmiljonen kostar nog väldigt mycket mer än den smakar i nuläget och fram mot hösten är det upp till bevis om inte den danska verksamheten ska framstå som ett svart hål.

Sålt Forsstrom High Frequency

I fredags meddelades att Forsstrom High Frequency avnoteras från Aktietorget för att spara kostnader (se Värdebyrån). Bra för bolaget, men inte lika trevligt för de små aktieägarna.

Forsström without the pricks

Forsström without the pricks

Bolaget kommer förmodligen att noteras på Alternativa aktiemarknaden med ett minimicourtage på 250 kr eller 1 %. Eftersom jag har haft ett väldigt litet innehav i Forsstrom leder det till att minimicourtaget skulle skena iväg långt över 1 % för min del (närmare 10 % än 1 %…) och jag väljer därför att bita i det sura äpplet och hämtar hem en avkastning på -25 % på fem månader. Det är kanske sämsta tänkbara tillfället att sälja, men nu får jag lära mig en läxa den hårda vägen och får loss pengar redan nu.

När jag köpte Forsstrom i mars betalade jag nästan 3 x NCAV. Det var ett misstag som berodde på att jag hade kikat på den förra kvartalsrapporten. Baserat på siffrorna från kvartalet innan hade värderingen varit lägre än NCAV men det aktuella kvartalet hade Forsstrom tagit upp lån för att finansiera nya anläggningstillgångar vilket sänkte NCAV ordentligt. Jag rättfärdigade mitt köp när jag insåg misstaget med att det var ett led mot ökad diversifiering i min net-nets-portfölj, men diversifiering ska inte uppnås på bekostnad av att inte följa mina kriterier (i detta fallet värdering lägre än NCAV).

Net-nets ska köpas enligt strikta kriterier som jag kommer att återkomma med ett inlägg om framöver, men att priset ska vara lägre än NCAV är ett kriterium som jag aldrig ska tumma på. Jag får skylla mig själv för att det gick åt skogen med Forsstrom.

Forsstrom visar också på en risk med att handla med så här små bolag. Det är en risk som jag tror är värd att ta eftersom det borde löna sig i det långa loppet, men i enskilda fall kan det slå fel.

Om Forsstrom sjunker under NCAV (ungefär 2 kr) blir jag för övrigt intresserad igen, men dit är det en bit kvar.

Halvårsbokslut 2014 (Kenny)

Det är semestertider och andra bloggar med tillhörande bloggare har tagit semester. Det har jag också, men tänkte ändå klämma in lite navelskådning i form av ett halvårsbokslut.

Under första halvåret 2014 steg portföljen med ungefär 30 %. Jag följer inte upp insättningar, uttag och värde (pris) på portföljen så rigoröst som man måste för att kunna presentera någon exakt siffra, utan ni får nöja er med en Avanza-graf. Jag har majoriteten av min portfölj på Avanza men även en del på Nordnet.

kenny_avkastning_h1_2014

Figuren är från 2014-07-06, men vid halvårsskiftet stod portföljen på Avanza i ungefär +32 % om jag minns rätt. Övrig portfölj matchar kanske inte riktigt det, så säg att hela portföljen gick upp med 30 %. En mycket bra uppgång. Det är Protector som står för större delen av portföljens uppgång även om de danska bankerna också har stigit ungefär 10 %.

Som alltid pågår det intressanta diskussioner i kommentarsfältet hos Lundaluppen där någon har konstaterat att vem som helst kan tjäna pengar i uppgång, men det är i nedgång som man sållar agnarna från vetet. Jag håller med och agerandet i kommande börsnedgångar kommer att bli avgörande för den långsiktiga avkastningen. Det gäller att hålla sig till sin ursprungliga strategi och inte komma på andra tankar när det lyser rött i portföljen…

Bolag in och bolag ut

Några bolag har försvunnit ur portföljen och några har tillkommit:

In

  • Vardia Insurance Group
  • Gullberg & Jansson (net-net)
  • Empire (net-net)
  • Forsstrom High Frequency (”net-net”)
  • Rella Holding (net-net)

Ut

  • Avanza Zero
  • Banco Santander
  • BankNordik

Net-nets-portföljen är under uppbyggnad, vilket man kan se. BankNordik åkte ur eftersom jag har ändrat min syn på bolaget något (det är dock inte helt ointressant om värderingen skulle sjunka lite). Indexfonden är alldeles för dyr för att platsa och Banco Santander ångrar jag lite att jag sålde. Försäljningen var nog förhastad.

Aktiviteten

Jag har som mål att inte ha en för hög aktivitet. En låg aktivitet är lite av ett självändamål i sig då jag har en långsiktig strategi och fler transaktioner ger upphov till fler misstag. Det är bolagens värdeskapande och korrigering av priset på bolagen som ska stå för portföljens värdeökning. Vi har sett några exempel på misstag under första halvåret i och med en märklig köp- och säljhistoria i Fast Ejendom Danmark och en minskning följt av ett återköp i Protector.

Länkar till alla köp och sälj som är redovisade i investeringsdagboken följer nedan:

Januari (3 inköp, 1 försäljning)

Februari (4 inköp)

Mars (1 inköp, 3 försäljningar, 1 IPO-spekulation [köp och sälj])

April (3 inköp, 1 försäljning, 1 IPO-spekulation [köp och sälj])

Maj (2 inköp)

Juni (1 inköp)

En figur visar aktiviteten under H1-14:

En sjunkande trend i aktiviteten

En sjunkande trend i aktiviteten

Halvårssummering: 14 inköp, 5 försäljningar och 2 IPO-spekulationer (två transaktioner per spekulation). Totalt 23 transaktioner eller 3,8 transaktioner per månad. Det är en för hög siffra.

Fyra transaktioner har varit tveksamma (köp och sälj av Fast Ejendom Danmark samt minskning och återköp av Protector) och fyra har varit spekulation med IPO:er (Hemfosa och Recipharm). IPO-spekulationer hör inte till min kärnverksamhet men det är något jag pysslade lite med när det fanns pengar över. Sedan jag lade av med IPO-spekulationer har ungefär 99 % av alla IPO:er fortsatt att rusa första dagarna och veckorna, vilket är ett tydligt tecken på den hausse som råder på börsen.

Justerat för tveksamma transaktioner finns det kvar 15 transaktioner under H1 vilket motsvarar ungefär 2,5 i månaden. Det är en bättre nivå, men även denna är något för hög. Aktiviteten är dock minskande och på väg ned mot en rimligt låg nivå på 1-2 transaktioner per månad i genomsnitt. Jag tror att jag börjar få styr på mig själv och under H2-14 utlovar jag färre transaktioner, för min egen skull.

Till att börja med ska jag dock tänka igenom vad jag ska göra med Forsstrom High Frequency, som ska avnoteras. Forsstrom står för mindre än 0,5 % av min portfölj och jag undrar om det är värt att ha kvar ett sådant bolag eller om jag ska göra något bättre för pengarna… Jag lär återkomma i ämnet :-)

Jag antar att även vi på Aktiefokus får dra ner på aktiviteten lite nu under juli, då vi har märkt att antalet läsare och antalet kommentarer har minskat den senaste tiden. Det som eventuellt skrivs kanske hamnar i inläggsbufferten istället :-)

Ha en trevlig semester!